Snön faller över Stockholm och vi med den. Fredageftermiddag och utanför är det precis så jävligt som bara jauari kan vara. Hur som helst helg, så här firar vi, vad gör ni?
Elvira: Eftersom jag har sjuka barn hemma ser det inte ut att bli mycket till helgaktiviteter för min del. Men jag rekommenderar varmt Sebastians eminenta helgguide för skrala plånböcker. Passar min ekonomi just nu som handen i handsken. Varsågoda!
Johan: Drar direkt från jobbet till Mariatorgets, om inte hela Stockholms, trevligaste bar Loch Ness. Där dricker jag vin i min ensamhet och väntar på att Paris Grey ska vakna till hemma i Chicago. Nästa helg spelar nämligen hon och resten av Inner City i stan och jag har blivit lovad en sen kvällsintervju över telefon. Planen är sedan att sitta kvar nån timme, men jag vet hur det brukar gå. Åt helvete.
Lördag i Bagis. Egentligen tänkte jag att kolla förbi Pet Sounds bar och den mörka källaren där. Bangarang HI-FI snurrar nämligen knastriga sjutumssinglar och spelar skramlig mento, festlig calypso och hjärtskärande rocksteady. Kan bli hur bra som helst, men planerna kastades om och det är plötsligt min lördag med treåringen. Så det blir Fia med knuff, rödvin i soffan och skivbläddrande.
På söndag lämnas barnet på kalas och jag botar söndagsångesten med kaffe och cigaretter. På måndag slutar jag röka. Igen.
Sebastian: När jag är klar med dagens övningar på jobbet kommer jag att kvista iväg till Söder för att möta upp Allt om Stockholm-Fredrik på Indigo. Här kommer jag förhoppningsvis komma över den folkskygghet som jag kan drabbas av efter en arbetsvecka och istället bli sådär lös och ledig som man bara kan bli på en fredag.
Efter Indigo-besöket ser jag mycket fram emot att gå på Britta Perssons spelning på Scandic Grand Central. Sist jag såg henne var på en liten tältscen i en by i Halland dit ett hundratal EPA-traktorägare hade tagit sig för att supa, slåss och bära Sofiero-burkar som huvudbonader.
Blir det bara hälften så bra ikväll är jag lycklig.
Hade jag kunnat vara överallt hade jag gått både på Art’s birthday party och på Eddie Meduza-hyllningskvällen. Det första för att det verkar väldigt bra och det andra eftersom det känns som helgens verkliga wild card.
Det skulle antagligen kunna bli ett minne för livet oavsett om man gillar könsrock eller inte.