Du behöver INTE gå ner i vikt! Släpp det!

Så sant, och det här säger jag som fd anorektiker och bulimiker själv – det finns ingenting tröttsammare än labila matpoliser. Tycker det är ett tecken på att man är grundad genom att ha en hälsosam och sund ”matlivsstil” utan att förbjuda sig att äta sånt man har lust att äta i sund mängd. Har man problem kring det där kan man helt enkelt hålla det för sig själv alternativt söka hjälp. Livet är till för att leva och att njuta av.

Jag håller med dig Amanda! Jag blir så sjukt trött på alla dieter och hetsen kring hur man ska äta för att hålla sig frisk. Forskningsstudier som visar att man kan få cancer av både det ena och det andra… Det är bara ångestframkallande och ruggigt jobbigt att höra, speciellt när man är hypokondriker! Om man skulle tro på allt så vågar man ju snart inte äta någonting och då blir man sjuk och dör av näringsbrist istället. Nä jag tror precis som du att man ska försöka äta någorlunda hälsosamt större delen av tiden och träna regelbundet. Då kan man unna sig både fett och socker ibland utan dåligt samvete.

Hej Amanda! Vad är det med kanelbullar som ”hör till” barndomen? Jag äter gärna kanelbullar då och då men att ge en bulle till min 21-månaders son som inte ens förstår vad det är, det förstår jag inte varför jag ska göra. Han har ju inte ens bett om det? Han blir lika glad för ett äpple. På riktigt!

Förstår inte varför man ska pracka på små, små barn mat helt utan näring bara för att det ”hör till barndomen”. Det är så många i min närhet som gör så (och belönar/bestraffar med bullar), och därmed skapar sockerfixerade minimänniskor.

Tack för en annars bra blogg som jag ofta känner igen mig i!

Hälsningar, en kostvetarstudent

Tyvärr är inte livet rättvist..!
Genetiska skillnader gör oss ojämlika från början..!
Matpreferenser och ämnesomsättning är delvis ärvda..någon blir tjock av lite..nån annan håller sig smal med mycket..!
Kanske lätt att säga för mig som tillhör den smala varianten..oavsett vad jag äter..!
Men du Amanda är ju också smal..så ät det du gillar och bli glad..det gör jag..!

Jag håller med! Mat är glädje! Det innebär såklart inte att vi kan äta kanelbullar hela dagarna i ända. Måtta med allt och fysisk aktivitet. Jag har ALDRIG ångest över något jag äter. Det finns ingen anledning att ha det.

Det handlar väl om att man ska lyssna till sin inre röst och vad man själv mår bra av att äta. Sen måste man inte pracka på andra vad man tycker och känner angående mat. Jag har varit matmissbrukare och sockerjunkie, därför undviker jag socker och kolhydrater generellt. Jag vill inte trigga igång något i min kropp (iof handlar matmissbruk om psykisk ohälsa, och jag mår ”bra” psykiskt idag). Men för det behöver jag inte pracka på andra LCHF eller vara en matpolis. Jag följer ingen diet, men äter det jag mår bra av. Sen hjälpte LCHF mig att gå ner vansinnigt mycket i vikt, men det är en annan story.

Amanda, det gillar jag med dig och din syster, det visar så tydligt att man är vacker hurdan kroppsform man än har. Jag har alltid känt mig underlägsen mina systrar för de är smalare än jag. Men vem bryr sig?

julia-lyckan,livetochmaten@blogspot.com

Exakt så här resonerar jag också. Jag kan dessutom tillägga att man blir lyckligare av att SLUTA PRATA om sin kropp och vikt hela tiden. Jag fattade ett beslut för ett tag sen, när jag satt på en sk kallad tjejmiddag där ämnet än en gång dök upp, att jag tänker inte ställa upp på det här med. Tänker inte bidra till detta ältandet som vi ständigt ägnar oss. Vi behöver inte prata om vår kropp hela tiden! Och sen jag bestämde mig för det har jag mått så oändligt mycket bättre.

Du är BÄST Amanda! En fin sund härlig person som vågar lätta sitt hjärta och inte dömer andra människor för snabbt! Du BEHÖVS i vårt samhälle! Stor kram!

Det kan väl inte du veta som aldrig varit fet! Jag äter enligt LCHF sedan en tid tillbaka och går ner i vikt. Har aldrig varit så lycklig! Känner mig snygg och glad. Känner att jag är bra och blir allt mer nöjd med mig själv. Det går inte att säga vad eller vad som inte gör andra lyckliga!

Du är BÄST Amanda! En fin sund härlig person som vågar lätta sitt hjärta och inte dömer andra människor för snabbt! Du BEHÖVS i vårt samhälle! Stor kram!

Jag inser hur lyckligt lottad jag är ibland. Född på 50-talet, fick barn på 70-talet. Slapp allt det där. Fick till och med röka och dricka under graviditeten, fast jag mådde tyvärr för illa för att göra det. Amanda, du är vettig!

Jag gillar dig och tycker att du verkar trevlig och klok, men en smal människa kan aldrig säga till andra att man inte blir lyckligare av att vara smal. Hur vet du det? Har du något att jämföra med? Jag misstänker att du grundar uttalandet i att du är smal men minsann inte så himla lycklig hela tiden. Men tänk då att du till det ska lägga gliringar, kommentarer, blickar, kläder som inte passar, att inte kunna äta ute utan att bli till en freakshow, osv.

Man är inte konstant lycklig bara för att man är smal, men man är garanterat lyckligare än om man behöver möta världen som överviktig.

fast att konstant få höra att man borde gå upp i vikt, att man inte ser frisk ut, eller att man är onormal är inte så jäkla kul att höra heller. när det bara är ben som sticker ut och alla kläder bara hänger.

Man ”får” röka och dricka under graviditeten nu också, men det är bara det att vi idag vet mkt mer om spädbarns- och barns hälsa. Tycker du att det är negativt att vi har den kunskapen? Kunskapen har också inneburit att färre barn t.ex. dör i trafiken, än på den ”gamla goda tiden” när barnen ”slapp” bilbarnsstol. Jag håller med Amanda om att sockerhysterin har gått överstyr, men att längta tillbaka till en tid när det var mer socialt acceptabelt att röka under graviditeten… Det är för mig jättemärkligt!

vi blir lyckliga av olika saker kan vi väl säga? jag är överlycklig över att inte vara slav under socker längre, älskar att jag är mätt på god, lite fetare mat än jag någonsin ätit och vältränad samt att jag numera älskar att gå till gymmet och att jag för första gången i mitt 45-åriga liv är just smal! Vi ska definitivt vara snällare mot varandra vid våra val tycker jag dock! Kram och trevlig helg!

Jag fattar inte vad som har hänt? Varför alla dessa dieter coh rädsla för socker? På 70 talet åt vi kalaspuffar med standardmjölk och limpa, pannkaka med sirap, potatis med köttbullar och gräddsås, spagetti och köttfärssås osv och inte var vi tjocka! Vi åt ju både socker, fett, kolhydrater och proteiner men rörde oss antagligen mer. Varför har behovet av dieter uppstått? Mitt tips om ni behöver gå ner i vikt är att ta lite mindre av er vanliga mat och RÖR ER MER. Det är inte svårare än så.

Blir också less på alla diet råd, ät si ät så… En av mammorna i den mammagrupp som jag är med i ger sin bebis mat enligt LCHF
Varför?? snälla nån, varför börja mixtra med dieter till en bebis???

Verkar vara rätt jobbigt att bo i Stockholm!

Vill bara klargöra ( fattar inte hur man svarar på ett svar på inlägget, är nog för gammal ) att jag i många avseenden inte längtar tillbaka till det oupplysta 70-talet. Men vi slapp mycket ångest vad gäller kost, barnsäkerhet o s v.

Utbudet i matbutikerna och utbudet av snabbmatsrestauranger har ju ökat ganska rejält sen 70-talet, det är betydligt mycket svårare att avstå från onyttig mat idag, folk lagar mindre mat hemma och kunskapsnivån bland människor är låg vad gäller vad som är onyttigt eller inte.

Alla färdiga rätter och MAX-mål och det enorma utbudet av godis och sötade drycker gör att folk vänjer sig vid att ALLT ska smaka sött och/eller konstgjort och lär sig inte att uppskatta naturliga smaker. Det handlar om mer än att röra på sig lite extra. Många människor behöver ändra livsstil helt för att leva länge och hålla sig friska. Men väldigt få är villiga att lägga tiden och arbetet och skaffa sig kunskap för att må bättre. Därför uppstår dieter, är min uppfattning.

Hälsningar, en kostvetarstudent

Vad gäller barnsäkerhet, rökning, alkoholvanor osv håller jag med att det är bättre nu. Vad gäller kost och hälsa är vi nog inte bättre nu…

Amanda, du är härlig! Det här var precis vad man ville höra / läsa efter att själv ha bakat bullar och smällt i sig en halv plåt. Nä, men du du har en skön inställning, samtidigt som jag måste säga att det är lätt för den att sägs för du har till synes en drömkropp- som dessutom kan äta vad du vill och knappt träna. Om jag förstått dej rätt ; )
Men härlig, det är du!

Tack Anne-Lie! Bästa kommentaren!

Självklart är det jobbigt att vara för smal också, men min kommentar var riktad till Amanda som ju är ”normalt” smal.

Ja, det är drömgott med äppelkaka och vaniljsås och potatisgratäng. Sånt man har ätit sen man var liten. Men, idag vet man mer än vad man gjorde förr. Idag vet man att socker är direkt farligt och är def inte en naturlig sak att stoppa i sig. Socker är direkt länkat till en rad sjukdommar. Jag blir sänkt och trött om jag dricker en läsk till lunch så därför avstår jag. Smågodis likadant. Mjöl, pasta, ris och sånt är stärkelse och socker och tomma kolhydrater som vi egentligen inte alls behöver men som vi älskar. Jag älskar det och äter det, men mår inte bra av det. Jag kan oxå tycka att det är en enorm hets med dieter hit och dit. Men, varför kalla det för diet när det är en livsstil. Jag tänker på LCHF som jag mår toppen av att följa men absolut inte gör det slaviskt, fast jag borde för att min mage, tarmar och allt mår bra av det. Det är väl helt ok att ge sin dotter en kanelbulle utan att känna sig skyldig för det Amanda. Så länge det inte blir varje dag för då blir ju även dom små sockerberoende. Ja ja, whatever. Trevlig helg på er.

http://www.californication.se

kram

oj, måste tillägga. Jag önskar jag kunde avstå från, socker och tomma kolisar pga att jag ej mår bra av det och att jag vill ge mina inre organ alla dom vitaminer och mineraler den dom behöver för välmåendets skull. För det gör skillnad,d et gör det verkligen. Ät raw food under en vecka och känn skillnaden. hejsvejs gen.

Helt rätt. Man blir inte lycklig av att bli/vara smal. Vem har bestämt att alla ska vara smala och vara likadana. Skitlöjligt. Jag tycker inte det är snyggt med smala människor. Jag tycker det ser mer sunt o friskt ut att ha lite hull. Inga kläder sitter fint om man är pinnsmal . Hänger då som säckar. LCHF är en sekt o det verkar inte sunt varken med maten eller sekten. Kan omöjligt vara nyttigt med så mycket fett. Vi får väl se vad det visar sen. Varierad kost är det bästa.

Tack! En till som tänker som jag! Kram från Mia

Kunde inte sagt det bättre själv . Har själv slutat med sånt tjafs o prat. Man är som man är och man duger som man är. Tänk vad mycket tid man får över till annat trevligt i livet istället för att ha ångest över vikten o sitt utseende.

Amen!

Åh ja, håller helt med dig Amanda! Jag blir icke lyckligare varken av diet eller folk som bloggar om att sugar is poison. Kram!

Mitt i prick Amanda. Tycker du har så rätt så.

Vilket ovanligt klokt inlägg! Lev så!!

Du har så rätt om bara min hjärna kunde fatta det. Det går inte en dag utan att Att tänker på alla saker jag inte borde ätit och hur mycket bättre mitt liv vore om jag vägde 5 kilo mindre. Men jag har världens sämsta karaktär, finns det godis måste jag äta, ska min pojkvän beställa pizza vill jag också ha. Ibland undrar jag vad som skulle göra mig glad/nöjd, gick jag ner dom där 5 kilon så vill jag nog gå ner ytterligare till, usch vad trött jag blir på mig själv.

Åååh vad du är vettig, tack!

Jag gillar dig

Snälla ta bort den här kommentaren, när jag skrev in min mejl kom den upp som mitt namn här. Vill inte ha mitt fullständiga namn framme såhär.. Sjukt jobbig situation

Nja, jag håller inte riktigt eller bara delvis med. Vi hängde rätt mycket på ”korvmojjen”, käkade glass, drack sockerdricka och framförallt var det mycket fika och bakverk. Det skulle ju vara 7 sorters kakor på den tiden. Men visst är utbudet av halvfabrikat större idag och folk saknar kunskap om att laga mat från grunden.

MAN BLIR INTE LYCKLIGARE AV ATT ÄTA SOCKER!

Tycker inte att man ska utgå från att alla älskar kolhydrater. Jag har ätit enligt LCHF ett tag nu och jag,JAG PERSONLIGEN, mår väldigt bra av det. Men det får man inte göra för då är man en sektmedlem.
Kolhydratssekten då?

Jag tycker man får skilja på lchf dom en diet och som en livstil(fel ord kanske)/kost.
Uppenbarligen så rasar folk i vikt(diet) men lika uppenbart så har folk fått en ny syn på kost och hittat ettbsätt att äta som passar dem perfekt.

Det är sjukt hur påverkad man blir, tror att det är vanligare än man tror. Önskan/tanken på att kanske gå ner något kilo, den finns nog hos de flesta. Är man ätstörd när man tänker så? Jag tycker det, i alla fall när man aktivt jobbar för att gå ner lite (eller för att inte gå upp) t.ex. genom träning, välja bort vissa maträtter osv. Ibland får jag för mig att 50 % av den kvinnliga befolkningen är ätstörda.

Har själv haft anorexia och vet med säkerhet att man inte blir lyckligare av att gå ner ett eller två kilo. Lycklig blir man när man kan släppa vikthetsen och vara nöjd med den man är och den vikt man har. Jag skulle själv göra vad som helst för att sluta bry mig, men det är jättesvårt! Tyvärr.

Men själklart så respekterar jag ditt sätt att äta på! Det är det är det mest ultimata för dig, och får dig att må som bäst.

Fy fan va fint sagt, tryckte i mig en sjukt massa pasta till middag idag, sjukt gott! en bra kväll har jag haft också

Jag håller med om att det inte är sunt att diethetsa och att man inte blir lyckligare av att vara smal, däremot tycker jag att det är tråkigt när folk (som du) hackar på smala människor. Jag är smal av naturen och har väldigt svårt att gå upp i vikt. Kan inte jag också få vara nöjd med min kropp utan att folk ska hacka på den? Som sagt ser vi ju alla olika ut och det måste vara okej!

Vi drack också mycket o´boy och åt limpmackor med port salut på Karameller förekom i stor omfattning också. Kommer speciellt ihåg en sort som var formad som små apelsinklyftor och fanns i orange och gul färg. De oranga (apelsinsmak) var godast. Oj nu blir man nostalgisk.

Jag har alltid varit smal och kunnat äta precis vad som helst och hur mycket som helst, och de få kilon jag har lagt på mig har inte varit till någon nackdel. Men nu efter 30 så har kroppen faktiskt ändrats och jag märker att jag snart inte kommer vara en smal person längre. Och jag tycker inte alls att det är kul. Visst, jag har inte varit lyckligare än någon annan bara för att jag har varit smal, men jag känner mig olycklig av att nu förlora ”smalheten”. Framförallt så lider jag av att behöva tänka på vad jag äter och att jag ska motionera. Men skit i det då tänker kanske någon. Gå upp i vikt. Men det vill jag inte heller, dels för att jag känner mig som en smal person inombords, och dels för att jag tycker att kroppen mår sämre med kilon på fel ställen. Jag skäms för min kropp också och de senaste åren har jag inte velat ha kjol på mig för att benen ser grova ut, och jag drar in magen hela tiden för att inte riskera gravidpikar. Jag tror inte att någon attitydförändring i världen skulle kunna få mig att tycka att det är vackert att min kropp liksom sväller ut och börjar hänga (har inte fött barn utan hela förändringen beror på för mycket av det goda och för lite motion).

är man konstant olycklig om man inte är smal? Vad är smal egentligen, för mig är det en sak för någon annan en helt annan.

Jag tror vi kan enas om att mediabruset tjatar om att man ska gå ner i vikt och bli lycklig, och att det är tröttsamt att höra/se.

Man blir inte lycklig av att vara smal, man mår bättre om man inte är överviktig. Mår man bra så är man oftast lite gladare men är mår bra och smal samma sak? Inte för mig.

Alla får äta vad de vill men jag är så trött på alla LCHFare som ständigt tjatar om att man som icke-LCHFare proppar sig full med socker och bröd. Det är inte mer sant än att LCHFare äter kött och smör hela dagarna…

Vad sägs om att äta ekologisk, närodlad mat i lagom mängd och träna?

Håller med dig fullständigt Amanda! Livet är till för att unna sig saker. Jag blir så trött på att ständigt höra om alla dessa dieter på jobbet. Själv är jag väl normalviktig tror jag (1,70 cm 63 kg) och jag äter det jag tycker om. Pasta, potatis, bröd, desserter (socker) i måttliga mängder. Jag har en kompis som har opererat sig för gallsten nyligen, som har ätit enligt LCHF i ett par år. Precis vad det stod i tidningen härom dagen, någon kändis som hade fått gallbesvär och hamnat på sjukhus efter att följt LCHF. Jag blir ju inte förvånad precis, med tanke på allt fett dom stoppar i sig. Sluta hetsa med alla dieter och ät allt i måttliga mängder, så mår ni bättre!!

Superbra att du tog upp den viktigaste aspekten med sockerfaran. Sjukdomarna! Det är livsfarligt att ha ett ständigt påslag av socker i blodet. Bukspottkörteln kan inte producera hur mycket insulin som helst. Jag äter gott (bakverk, marängsuisse, popcorn, choklad) varje kväll. Jag är underviktig på BMI-skalan men har börjat få bukfetma vilket visar att fettet börjar sätta sig runt organen. Jag kan vara nära diabetes! Är livrädd för det så har tagit en månads sockeruppehåll nu. Supersvårt men det ska gå! För min hälsas skull! Sedan är tanken att äta gott 1-2 ggr i veckan. Det borde väl inte ge diabetes? Nån som vet?

Sandra, toppen att du gör en sockerfri månad, snart så kanske ditt sockersug försvinner helt och att du är så långt ifrån diabetes du kan komma. Lycka till och kram. Ett tips på gott snacks utan socker är grön apple med kanel i ugnen med lite olivolja på. mums.

Håller med dig! Vad hade folk sagt om man ist sa ” jag tycker inte de är snygg med tjocka människor”?

fint inlägg amanda! BRA!

Håller med Amanda helt och hållet! Varför ska man vara rädd för några kilos ”övervikt”? Huvudsaken är att man mår bra oh rör sig och motionera men man kan inte leva resten av livet på någon diet! Livet är alltför kort för att ”straffa sig” med att inte få äta vissa saker det är bara att äta vad man känner för och är det då ”onyttigt” enl dieten så för rackarn ut och promenera en stund efteråt eller varför inte innan så man får i sig mer gratäng! Lev medan du kan för allt tar slut så fort!

ja du är förlåten för att du äter äppelkaka! i-landsproblem när de är som jobbigaste, eller hur?

Det bästa jag läst på länge. Jag körde efter LCHF i somras men fick bryta efter bara några veckor. För har man en depression och problem med ångest så blir man sämre. Kolhydrater är serotoninhöjande och när jag ströp det så blev det kaos. Något som är värt att tänka på kanske…

Det enda negativa jag kan komma på från tiden när jag inte hade överflödigt fett på kroppen är att jag frös så mycket. Det saknar jag inte. Annars var allt annat bättre. Man kan ha vilka kläder man vill, nedstoppade blusar etc. Men jag har ännu inte fått tillbaka tillräckligt med disciplin för att bli av med det fettlager som smugit sig på de senaste, ungefär, tre åren.

Å gulle, tack för pepp och recept, ska testa!

Smal och smal.. man blir lyckligare av att vara fit! Orka mer, känna sig på topp av alla endirfinkickar från träningen, O självklart en kanelbulle då och då. Mums

Visst blir man lycklig av socker och kolhydrater, FÖR STUNDEN! Sen vill man ha mer och mer och mer. Sen sitter man där och väger 98 kilo och är sockerberoende, hur lycklig blir man av det tror du? Jag äter sen en tid tillbaka enligt LCHF och har inget sug efter socker längre DET gör mig lycklig! Att kunna se på bullar, kakor, godis, bröd etc. och kunna säga nej tack. Jag har dessutom gått ner mycket i vikt, och kan nu välja vilka kläder jag vill och inte bara de som passar en tjockis. Jag har energi och ork och lust att göra saker. Förr ville jag bara sitta inne o gömma mig för att jag skämdes över min kropp. Jag kan inte bara ta en bulle, utan det blir en hel påse, sen blir det kakor och godis som jag går vidare med. Jag kan bara tala för mig själv, men jag är lyckligare utan socker! Jag börjar tycka om mig själv igen och är stolt över mig själv. Sen är det klart att man inte blir lycklig bara för att man är smal, men jag tror att man är lyckligare än om man väger 98 kilo och blir svettig av att ta på sig ett par skor.

Men fatta att inte alla är sådär? Jag förstår och accepterar att socker är ett beroende för dig och många andra, men det betyder ju knappast inte att ALLA är så? Precis som att inte ALLA som dricker alkohol är alkolister som inte kan begränsa sig till två glas vin. Jag har absolut ingenting emot LCHF, tycker det är skitbra att det finns en livsstil som fungerar för människor som är sockerberoende, men det som gör att folk kallar det för sekt osv, är era förbannade jävla pekpinnar mot oss alla andra som faktiskt klarar av att begränsa vårat socker och kolhydratbehov. Sluta se ner på oss som äter kolhydrater, och sluta tro att ni har funnit ”den rätta vägen, den höga sanningen osv osv osv” för det FINNS ingen rätt väg, alla är olika och klarar av olika matlivsstilar.

Tipsar om en film som visar hur den felaktiga representationen av kvinnor i media skapar dessa ideal, som i förlängningen bidrar till ojämställdhet och inte minst, en otroligt skev fördelning av makt.

http://www.movie2k.to/movie-947789-Miss+Representation.html

SE DEN!

Kanske lite otydligt, men filmen heter Miss Representation och har bl a visats på stockholms filmfestival i höstas. Som sagt, SE! Mycket tänkvärd.

Var det där tipset riktat till mig? Jag köper alltid ekologisk och närodlad mat när det valet finns. Jag äter inte enligt LCHF. Jag äter godis (oftare än jag borde).

Det jag vill säga är att man inte kan uttala sig om den relativa lyckan som överviktig/normalviktig om man inte själv har upplevt båda sidor. Jag har inte sagt att man blir lycklig av att vara smal, lycka är givetvis mer komplext än så. Men om man ser till en individ och antar att allt är konstant i personens liv utom vikten, då kommer den personen att vara lyckligare som smal. Det har samhället sett till.

Tack Amanda för ett klockrent inlägg och en helt underbar blogg! Du är så vettig och sund.. fortsätt så!! Kram en trogen läsare

Ja du Amanda…Man blir kanske lycklig av socker men kanske endast en kort stund av sitt jordeliv. Man kan vara smal hela livet trots en massa kolhydrater, men den STORA frågan är hur du ser ut i dina blodkärl efter ett halvt liv med socker som kompis? Gå in på t.ex kostdoktorn .se Läs på lite mer om detta så kanske du också sadlar om? Det nyfrälsta LCHF-folket kanske bara vill dela med sig av sin nya INSIKT tack vare att dem SATT SIG IN I, vad kolhydraterna gör med vårt inre. Kolla upp dina blodfetter och håll koll på dem genom åren.( Ett tips till dig och Alex….i all välmening.) Naturligtvis kan man smälla i sig både det ena och det andra ngn gång då och då. Frågan är bara om man vill skada sin kropp med detta överdrivna intag av kolhydrater….Dessutom avstannar ju förbränningen av fettet som man också äter. men det där vet du ju redan…
Må väl!
Gits

Jag är 150 cm och väger 35 kg. Anorexi, javisst. Men tom läkaren sade att jag var späd men inte mager, proportionerna är OK, skulle se knubbig ut om jag vägde mer. Jag håller med om att ifall jag inte visste att jag skulle få kommentarer typ ”nu har Du väl gått upp i vikt” så skulle det vara lättare. Bry Er om Er själva och var inte så snabba att kommentera, så mår vi alla bättre

Det är som en sekt det här med lchf och inte äta socker och kolhydrater. Jag blir rädd för dom människorna. Det fanns inget sånt där när jag växte upp. Man fikade, man åt saft och bullar, man åt chokladbollar, glass, man åt balanserat och man var normalviktig och lycklig. Nu får inte barnen äta socker längre vilket är det som är hela grejen med barndomen att få sitt lördagsgodis och sina kanelbullar. Varför ska man skippa kolhydrater när man inte blir fet av dom? Det är en ren lögn att man blir fet av kolhydrater. MAN BLIR FET AV ATT ÄTA FÖR MYCKET! Oavsett vad fan man äter!! Man kan ju lika gärna lägga sig ner och dö om man inte får äta socker eller kolhydrater. Vad är meningen med livet då? Hela meningen med livet försvinner ju. Jag har testat att ta bort socker och kolhydrater och meningen med livet försvann. Inga av dom här lchf-människorna är ju lyckliga heller. Dom är konstant sura. Jag tror dom fattas en del av dom ämnen som HJÄRNAN BEHÖVER.

Jag älskar socker, men har insett att jag inte mår bra av det. Min mage slutar fungera så det är toppen att det finns helt ok alternativ. När min tjej blir tillräckligt stor kommer hon absolut få äta kanelbullar, fast kanske inte precis hela tiden . Viktigast är nog att hon inte får i sig en massa konstgjorda ämnen.

MVH Frida

JAA HEJA! Så ska det låta. Folk ägnar hela sina liv åt att inte äta vissa saker, istället för att fokusera på att njuta! Tar man bort saker men egentligen tycker om finns det ju mindre utrymme för njutning.
Kanelbullar till alla!

Av okunskap lever du i det blå!!! Eller så stoppar man huvudet i sanden. Det ÄR inte farligt att röka!…Det ÄR inte farligt att röka!….Tänk om folk kunde fatta att dem blivit blåsta i 40-50 år! Akta er för fett!!!! LÄS PÅ!!!!

ville bara säga att jag förstår att dessa typer av inlägg är lite väl saltade för att ”dra igång en debatt”. men här har du en person som sedan december gått ner 7 kg och jag blir lite glad varje gång jag ser mig i spegeln. man blir inte lyckligare enbart att av att vara smal, men är man tillfreds med sig själv fysiskt och psykiskt blir man lyckligare som person. att ha en sund (alltså varken överviktig eller för tunn) kropp är en del av det.
sen undrar jag hur lycklig man blir ca 2 h efter sockerintaget. och hur lycklig man blir av ett blodsocker som åker upp och ned. jag föredrar att ha ett blodsocker som håller sig på en jämn nivå, ngt man bara kan uppnå genom att faktiskt just utesluta socker och dåliga kolhydrater.

Indeed. Är så förbannat trött på allt LCHF tjat. Att inte ens äta frukt för att det innehåller kolhydrater… herrejesus vad dumt.

Svårt för dig att säga att man inte blir lyckligare av att vara smal. Har du varit tjock? Först då kan du väl egentligen uttala dig.

Kom igen nu!
Jag har räknat ut det hela, helt och hållet på riktigt. Och vet Ni? Om man har mer utgifter än inkomster så mår man bra. Nu menar jag ej pengar såklart men det förstod vi ju.
En sås på grädde blir man ej fet på eller får dåliga värden av.
En kanelbulle ihop med familjen vid lördagsfikat ska man ha. Det gör varken från eller till.
Jag tror all hets och all energi vi lägger på diet hit och dit gör att vår kropp säckar ihop flertalet år tidigare än vad det var menat.
Sluta stressa, ät vanlig mat, rör på kroppen var dag…
Vi skulle behöva slopa alla moderna verktyg och återgå till att fösa lite mer kor över slätterna…helt enkelt!
Amanda…Löööve you helt enkelt. Kloka kvinna!
Söndagshälsningar från Jenny

Personligen anser jag att man ska kunna äta i stort sett allt men i måttliga mängder. Jag hade blivit olycklig och frustrerad om jag inte fått njuta av god mat, efterrätter och sötsaker. Min dotter kommer INTE få se mig banta, fasta, endast dricka olika soppor- den ena vidrigare än den andra, osv. Låt oss ge våra barn en sund inställning till mat och motion.

Vem har sagt att man aldrig för äta frukt? Visserligen innerhåller frukt en jäklar massa socker men någon gång då och då…visst!

Här har vi en som hajat!!! Grattis och lycka till så himlar mycket!

Åh tack!! Det här gjorde min dag! Exakt så som du skriver tycker jag med, men jag är trött på att bli påverkad och att det ibland inte känns lika kul att äta potatisgratäng. Men tack för att du skriver det här, du är helt fantastisk!!

Men det är då konstigt att våra far och morföräldrar överlevde till 90 års åldern utan LCHF.

LCHF’are och deras totala kolhydratsfixering är ett pain in the ass för oss andra allätare. Förr var det viktväktarna och deras förbaskade tjat om points och nu är det LCHF och kolhydratsfobi som gäller…

Jag är lycklig över att vara smal, jag gillar att ha magrutor. Samtidigt så är mat inget problem för mig eftersom jag tränar regelbundet. Så om ni vill unna er goda saker ganska ofta så får ni se till att träna ofta också.

Men snälla Amanda, precis lika trött som du är på vikthetsen blir jag på alla ni smala, frontrow på ellegalan, bloggabees som försöker samla ‘jag-är-preciiis-som-alla-andra’-poäng genom att säga att ni ätit lite potatisgratäng och mumsat på en semla till kaffet – ‘jo, för det får man faktiskt’.
Det känns bara tramsigt. Lite som när man gick i högstadiet och tjatade innan provet att man minsann inte hade pluggat någonting alls och sedan fick alla rätt på provet. Lägg ner liksom.

STORLEKEN har betydelse…!! En kanelbulle på 70-talet och en kanelbulle nu är 2 vitt skilda världar!!!! Tror inte kanelbulle fanns på stenåldern??!!

Perfekt är den som kan säga ”Jag duger som jag är”….

Det är ju bara mitt ansvar att se till vad som funkar för mig! Jag skulle aldrig dra i mig 16 sockerbitar på raken, men dricker en cola då och då ändå..
Bry er om er själva och varandra mer <3<3<3

Ha det bäst

Intressant när smala personer säger att man inte blir lycklig av att vara smal, hur vet man det om man aldrig varit tjock? jag har varit båda och är lyckligare som smal. THATS IT!

Det är mycket lättare att kunna äta sånt som är gott någon gång ibland men om man inte kan gå ner i vikt eller går upp i vikt bara man tittar på en bulle är det inte lika lätt att känna att man får ta en vare sig hemma eller offentiligt med tanke på blickarna man får när man är överviktig och unnar sig något gått när man fikar på ett konditori eller restaurang.

Jag är iaf lyckligare om jag känner mig stark,sund och snygg. Och det gör jag om är smal och vältränad inte överviktig. Och tyvärr så leder ju bl a socker till övervikt. Det är synd att socker ses som så oskyldigt när det ger upphov till så mycket problem, att det måste vara så viktigt i sociala sammanhang, fika, kalas mm. Jag håller med om att man kan äta socker ibland men tycker det är skrämmande att det finns i så många livsmedel och säljs överallt som att det inte alls är skadligt.

Tycker du ska skriva ” JAG blir inte lyckligare av att vara smal”. Du kan väl ej veta vad alla andra känner o tycker. Jag måste säga att JAG blev lyckligare när jag blev smal:) Fin alla hjärtans dag till dig:)

man blir definitivt inte lycklig av att vara tjock heller

Hej! Jag har en väninna som har bantat på alla möjliga vis utan något varaktigt resultat. Jag plågades så av att se min väns ständiga kämpande… Till slut sa jag till henne ”Kan du inte prova min diet, ät då du är hungrig och ät då det du är sugen på, bara det och inget annat…” Hon skrattade åt mig men sa ”Varför inte, jag ger det en chans.” Så gjordes. Hon hade vid detta tillfälle en önskan om att gå ner 5 kilo. Första 14 dagarna gick hon upp 2 kilo, efter 2 veckor hade hon gått ner de här 2 kilona… och efter 2 månader gick hon ner ytterligare 2 kilo… sen stannade det där, nu har det gått 5 år och hon är stabil på sin 3 kilos övervikt, hon äter vad hon vill när hon vill, hon låter kroppen signalera… Hon är jätteförvånad, o jag med. Jag vet inte vad det beror på men kanske bör man lyssna på vad kroppen vill ha och när, kan vara helfel också, men min vän är idag en glad kvinna som njuter av livet

Håller med! Så trött på att folk ska hetsa över olika dieter hela tiden, för att sedan byta till nästa. Fine, om man vill lchf:a på bacon och smör resten av livet (om man nu kan motstå nybakt bröd, lösgodis, eller kanelbullar för alltid…), men annars kommer man med största sannolikhet bara gå upp igen när man börjar äta som vanligt. Det enda som funkar är att träna! ät vad du vill, men inte för mycket av det.

Du va vacker..du har samma efternamn som dom bröderna som ser lite konstiga ut.. Alex och lars som också brukar skriva i tidningen..är du syster till dom ? Ni måste ha helt olika gener i så fall för dom ser rentit sagt lite konstiga ut…

Men är inte den lyckan till viss del precis det som Amanda syftar på? Att om inte samhället/media tjatat så mycket om vikt hade du inte behövt gå ner i vikt för att känna dig snygg och nöjd med dig själv?
Hälsa är en annan sak och för stor övervikt är inte hälsosamt.

Grattis i vilket fall till att ha gjort något som gör att du trivs bättre med dig själv!

Jag tror lycka handlar om att man älskar sig själv oavstett hur man ser ut.

Så härligt att läsa! Jag fick höra flera gånger under min graviditet att ”det man går upp ska man gå ner” OCH? Hade jag varit rädd för extrakilon hade jag inte skaffat barn och som min morfar alltid sade: ”Det är bra med de där extrakilona om/när man blir sjuk”.