Startsida / Inlägg

Varför terrorhot?

av Josefin Sköld
FOTO: Pontus Orre
FOTO: Pontus Orre

Just nu mobiliseras 40 000 poliser och 30 000 militärer för att skydda OS i Sotji. Jag ser i kommentarsfältet att läsare undrar varför detta räknas som det farligaste spelen genom tiderna.

Framför allt beror det på Rysslands historia och Sotjis geografiska läge.

Staden ligger nära gränsen till Georgien som ofta beskrivs som en krutdurk i regionen på grund av det stora antalet konflikter som utspelats där. Så sent som 2008 utbröt väpnade strider mellan ryska och georgiska trupper. När Georgien försökte återta kontroll över utbrytarrepubliken Sydossetien drev Ryssland ut de georgiska styrkorna från området.

Från Kaspiska havet, ner till Sotji vid Svarta havet ligger också en rad ryska delrepubliker, bland annat Dagestan, Tjetjenien och Ingusijen. Här lever över 150 nationaliteter sida vid sida med en mycket spänd relation till Ryssland.

Tillsammans med den säkerhetspolitiska analytikern Jakob Hedenskog på FOI har jag försökt sammanfatta bakgrunden till tre av delrepublikernas konflikter med Ryssland. Här:

Tjetjenien
Krigen i republiken Tjetjenien har sin utgångspunkt i en strävan efter självständighet och Rysslands försök att säkra kontroll över utbrytarrepubliken. När Sovjetunionen upplöstes år 1991 deklarerade Tjetjenien-Ingusjien sig som en självständig stat. Det accepterade inte Ryssland. Redan efter ett år av vanstyre bröt sig Ingusjien loss från Tjetjenien. Ingusjien valde att stanna kvar i Ryssland.
Efter en misslyckad statskupp beslöt Rysslands president Boris Jeltsin inleda en massiv militär attack mot Tjetjenien. Det första Tjetjenienkriget inleddes i december 1994. Mellan 27 000 och 35 000 människor dog under fem veckor. Efter två år slöts ett fredsavtal där ryssarna lovade att dra sig tillbaka.
Kvar fanns en sargat Tjetjenien och en ständig maktkamp mellan olika läger. Separatistgrupper, terror- och gerillagrupper började angripa ryssarna. Efter att tjetjenska separatister gått in i grannrepubliken Dagestan i augusti 1999 beslöt Jeltsin och nye premiärministern – Vladimir Putin – att på nytt invadera Tjetjenien.
Huvudstaden Groznyj intogs av ryska styrkor i februari 2000. Till ny president utsåg Ryssland Akhmad Khadyrov.
Olika separatistgrupperna har fortsatt sina angrepp mot Ryssland. Putin förklarade att kriget var över 2002. Men terrordåden pågår fortfarande. Många av dem har utförts av kvinnor som kallas ”svarta änkor” – änkor till män som dött under kriget med Ryssland.

Dagestan
Delrepubliken Dagestan har tre miljoner invånare och gränsar bland annat till Tjetjenien i norra Kaukasus. Republiken påverkades mycket av konflikten i Tjetjenien och rörelser med samma självständighetsmotiv har också funnits i Dagestan. Under konfliktens gång har separatistgrupper radikaliserats. Många av krigarna ser sig som soldater i ett heligt krig mot Ryssland och västmakterna.
Många radikaliserade islamister från Tjetjenien slåss i dag för en oberoende islamsk stat tvärs över alla de ryska republikerna i Nordkaukasien. De senaste åren har situationen varit som värst i Dagestan. År 2010 dog 378 människor i Dagestan i olika terrorattentat, jämfört med 127 dödade i Tjetjenien.

Ingusjien
Delrepubliken Ingusjien bröt sig ur Tjetjenien under första Tjetjenienkriget. Under krigsåren tog Ingusjien emot ett stort antal flyktingar därifrån. Området är rikt på olja och naturgas. Men pengar för att exploatera råvarorna saknas och arbetslöshet och fattigdom är utbredd. Den ekonomiska utsattheten har ytterligare förvärrats dels av att stora ryska truppstyrkor från Tjetjenienkriget är stationerade i republiken, dels av att hundratusentals tjetjener lever i flyktingläger inom Ingusjiens gränser. Till detta kommer att tiotusentals ingusjier sedan 1992 lever som flyktingar i Ingusjien efter att ha tvingats lämna sina hem i det omtvistade Prigorodnyjdistriktet i Nordossetien.

Oroligheterna kring OS kopplas också samman med tjerkessernas historia. År 1937 invaderades deras land och huvudstad, där Sotji ligger i dag, av ryssarna. Åkermarken var bördig och den ryske tsaren såg hellre att ryssar och kosacker brukade den. Efter 27 år av strider gav den kaukasiska folkgruppen till slut upp, precis på platsen där skidorten Krasnaja Poljana ligger i dag. Det är därmed exakt 150 år sedan tsaren påbörjade vad som brukar kallas ett folkmord eller en etnisk rensning. 1,5 miljoner tjerkesser mördades och 500 000 deporterades till det Osmanska riket under vidriga förhållanden. Representanter för tjerkesserna i dag menar att Putin anordnar OS på 150 år gamla massgravar. Dagens tjerkesserna, som lever utspridda över världen, har anslutit sig till protesterna mot OS, men har ingen koppling till de terrordåd som varit.  Däremot har den tjetjenske terrorledaren Doku Umarov anspelat på tjerkessernas historia när han uppmanat till attack mot OS.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB