Jag och reportern Natalia Kazmierska har precis varit på Kista Gymnasium, där eleverna tar studenten imorgon. Vi träffade några av dem, som berättar att det kostar en hel del med alla studentprylar man måste ha nu för tiden. Bara studentmössan kan gå på 1500 kronor, med broderier och märken.
Vissa företag säljer mössor på avbetalning för de som inte har råd.
- Själva tårtan till min studentmottagning gick på 650 kronor. Kläder, hår och skor kostade 3000, berättar Elif Teke, som går ut Handelsprogrammet.
Hon hoppas kunna betala tillbaka lite av summan för festen till sina föräldrar i framtiden.
Även att få stå på flaket är dyrt, mellan 800-1000 kronor. En del elever måste avstå, eller låna ihop pengar för att kunna följa med sina klasskamrater.
- Jag tror många föräldrar känner att de måste betala, fast de egentligen inte har råd. Det kostar ju jättemycket pengar, säger Viktor Lindblom.
I morgon ska vi följa honom och de andra eleverna i Kista på deras stora dag.
Men det är inte ett MÅSTE att köpa en tårta för 650:-! Det är inte ett MÅSTE att ha alla grejer som ”tillhör” studenten. Vart finns dessa ungdomars självförtroende och självrespekt? Varför tror de att de MÅSTE ha allt – blir de bättre människor då? Blir ångesten över pengar mindre då? Och kläder, hår och skor för 3000:-? Det är mycket pengar. Och om man inte har så mycket pengar, så måste man sonika prioritera annorlunda. Då kanske man får fixa frisyren hemma eller köpa förra årets modell på finskor. Kolla in reor och var ute i god tid. Kanske finns det begagnat på blocket för en billig peng? Att ta studenten kostar ingenting, om man inte ”MÅSTE” ha allt det där. Och det kommer väl inte som en chock för dessa familjer att studenten ska tas? Har man inte så bra med pengar, så får man börja spara och handla kläder i god tid. Förlåt, men jag känner inte att dagens ”I-landsproblem” bland ungdomar som ska ta studenten är det värsta att ta upp när vi pratar om fattiga barn, barn som inte får mat hemma, barn som har sandaler på vintern eller sover i tält.
Jag tog studenten förra året och vet att en studentmössa kostar ganska mycket, bara mössan utan broderier och märken, men varför måste man betala 3000 kr för hår, smink och klänningen? Är man fattig för att man inte fixar allt detta på en salong? Min fina klänning kostade runt 199-299 kr, skor tog jag ett par vita som jag redan hade och hår och smink fixade jag helt själv, och lika fin som alla andra var jag i alla fall!
En studentmössa kostar 200 kr, punkt. Man behöver inte leva i lyx bara för att vissa gör det. Samma som med jeans, det finns märkesjeans för 3000 kr och mer. Men i vår vanligaste butikskedja finns helt OK jeans för 199 och sådana köper jag, fastän jag har rätt god ekonomi. Sanslöst att lägga så mycket pengar på flaktripp och festande inkl alkohol, som många gör.
En studentmössa av enkel modell kostar 199:- på nätet, 249:- med brodyr. Vid sökning på Google på ”studentmössa” kommer flera sajter med dessa priser upp. Att lägga 1000:- – 1500:- på en studentmössa är ett VAL – det går att få den till ett billigt pris.
Detta är inga måsten. Snälla bloggen, det är viktiga frågor om barnfattigdom ni lyfter, men det är kanske inte nödvändigt att låta en blogg som ska handla om barnfattigdom handla om brist på lyx?En studentmössa kostar 200 kronor. Allt över det är lyx. Kläder, skor och hår behöver inte kosta mycket. Man klarar sig på några hundralappar och håret kan man fixa själv. Det är inte ett måste att gå till frisören – det är lyx.Flak är för det första valfritt och för det andra kan det kosta så lite som 0 kronor – vi hade t.ex. gratis flak eftersom en kille i klassen hade en bonde till farsa som körde gratis. Studenten kostar ingenting att ta. Inte ett öre. Att vissa sedan väljer att lyxa till det med smink, frisörer, naglar, märkeskläder, champagne, fest, gourmetcatering, privat helikopter osv, det är banne mig inget fattigdomsproblem.
Är inte fattigdom, utan bortskämdhet vi pratar om här. Ska ha mössa för 1500, ska ha tårta 650, ska stå på flaket 1000 osv. Detta ska ha tänket omg va då ska ha. Måste inte ha detta för att ta studenten. Dagens unga, får man inte det så gråter man lite i aftonbladet, men blir bara provocerande. Själv var jag glad om jag fick mat varje dag, de är fattigdom!!. Behöver inte kosta en massa att ta studenten, skärp er
Jag håller med gänget ovan till 100% – snälla blogg, skriv om fattigdom istället för lyxproblem! Det finns verkliga problem med fattigdom att belysa – dvs barn som inte har någonstans att bo, barn som inte har mat på bordet och barn som mår ohyggligt dåligt. Ungdomar som oroar sig över att de inte har råd att gå till frissan för 1500 spänn är liksom inte relevant i en diskussion om fattigdom.Lyx är dyrt, är det poängen med dagens bloggpost?
Det är inte tveksamt att det finns många – framför allt ensamstående mammor – som har det extremt tufft. Låga löner, kanske deltid – det är en extremt tuff tillvaro där man får trolla med knäna. Tandläkarbesök är en ouppnåbar lyx och trasiga glasögon får lagas med silvertejp.Men ju fler berättelser jag läser, desto mer upprörd blir jag över alla bortskämda barn! Hur kan man förvänta sig att en fattig mamma som inte har råd till kläder till sig själv ska köpa klänning för 3000 kr? Hur kan man ta emot det? Säg inte att mamma ”blir ledsen om jag inte tar emot det” – för det beror helt på hur man bemöter mammas argument och vad man gör i praktiken. Hur vore det att skaffa ett extrajobb för att kunna unna sig en sådan lyx som kläder, skor och frissa för 3000 kr? Det är ingen självklarhet och absolut inget måste. Vad har hänt med alla helgarbetande ungdomar som själva sparar ihop till extra-konsumtion? Lite egen självreflektion från ungdomarna själva vore nog också hälsosamt ibland: Vad är rimligt att lägga ut på studentfirande och inte? Att bara göra som ”alla andra” är ingen ett hållbart argument. Det kommer snabbt att komma en dag då de själva vaknar upp och inser det orimliga i de utgifter kring t.ex. studenten som räknas upp här. Om man tycker att utlandssemestrar, studentfirande med tårta för 650 kr är något som ”alla” borde kunna unna sig – då har man inte själv försökt att få en lön för en ensamstående mamma med ett typiskt kvinnojobb att räcka till en månad. Och då räknas man inte ens som ”fattig”:Sedan är jag förundrad över hur man som fattig kan köpa på avbetalning, men aldrig i förväg kunna spara ihop pengarna? Det ska ju betalas likafullt och det är alltid dyrare att ta på avbetalning.
Ärligt?Jag har aldrig någonsin aldrig lagt 3000 på mitt utseende för en dag och vi har det gott ställt. Det här känns som ilandsproblem i kvadrat.
Är man fattig om man inte har råd med frisör, sminkös och märkeskläder? Oj, det var nytt. Jag som trodde att fattig betydde att man hade svårt att få ihop pengar till mat och bostad… känns inte styling hos frisör och nya finkläder för ett enda tillfälle ärligt talat lite som ett lyxproblem när det finns budgetalternativ som ser precis lika fina ut?
Jag la 0 kr på min student och jag anser inte att vi var fattiga.En sorglig diskussion när man anser att man är fattig för att man inte kan lägga 6000:- på sin studentskiva.Tror vi behöver lite perspektiv här eller ta oss ut i världen lite.
Jag håller helt med tidigare kommentarer. En studentmössa förstår jag att man vill ha. Men jag har aldrig haft problem med pengar och jag fyndade en klännig från H&M för 150 kr. Använde ett par gamla skor och fixade hår och smink själv. Säger som ”Malin”: jag var lika fin som alla andra! Jag (mina föräldrar) hade haft råd att spendera flera tusen på studenten, men både dom och jag ansåg att det va fruktansvärt onödigt. Det är kanske viktigare än någonsin för de med mindre pengar att passa in en så stor dag som studentdagen men för mig fanns det aldrig en tanke på att lägga flera tusen på studenten när jag kunde slippa. Förstår att självkänslan kan va knäckt sen tidigare men det är viktigt att det inte spårar ur. Studenten behöver inte kosta så mycket som folk verkar tro…
varkar ju helt javla sjukt att snacka om det har nar det finns mass gravar och folk so inte fatt mat pa veckor sa pratar ni om personer som inte kan kopa den dyraste student mossan vilket javla skamt!
Jag lade ut 149 kr på min student och det var för klänningen. Mössa lånade jag av pappa. Skor har man ju redan, även smink. Flaket åkte jag inte på, men vad jag minns kostade det 200 per person. Men man måste ju inte åka med. Och jag är inte fattig. Jag tyckte bara det var slöseri med pengar.
Jag förstår heller inte poängen med att allt måste vara så övedådigt när man tar studenten.. Nog för att det är bra gjort.. men fira kan man väl göra utan att sprida pengar omkring sig? Jag hade ingen mössa.. (inget jag saknar på vinden idag) Tårtan var hembakad.. Festandet bestod i vin som vi köpt ja.. Men vi satt i en park och firade och spelade brännboll mm.. Inget superlyx, men väldigt kul.(bara rätt kille var där så..;-) Kläderna jag köpte valde jag så att jag kunde använda dem till efter studenten också.. tillsammans med andra plagg. En kompis pappa hade en väldigt fin cab, så den åkte vi från studenten med.. helt gratis! Jag var inte fattig.. men jag gillar verkligen inte att slösa bort så mycket pengar på en enda dag. och jag har lite svårt att förstå varför någon vill göra så.. helst om man har väldigt dåligt med pengar.
Idioti!Hur kan ni ta upp ett sådant här i-landsproblem i fattigdomsbloggen?!Banr (och vuxna för den delen) so svalter, som inte har någonstans att bo, som inte ens har råd att köpa kläder på Myrorna eller Frälsis – DÄR har vi fattigdom.Att inte kunna köpa tårta för närmare 700:-, klänning för si och så mycket och studentmössa för 1500:- är INTE fattigdom. Det är ju helt horribelt att vissa av dagens unga anser att man ”ska” ha alla dessa saker, annars är man fattig.Fy fan. Illamående blir jag.
Jag håller med övriga kommentarer, att vad de pratar om i inlägget är lyxproblem.Själv tog jag studenten i våras, och några 3000 kr på hår och smink var det inte frågan om. Flak, plakat, studentskiva, håruppsättning, dyr avslutningsmiddag, designerklänning, etc är alla saker man kan välja att prioritera bort om man vill, och ändå inte ha en sämre avslutning än någon annan (det vet jag av erfarenhet).Det är samma med studentbalen: Alla verkar tro att det är någon slags självklarhet att man måste ha en specialsydd Barbie-klänning, komma åkandes i en limousine och ha en butler som öppnar bildörren till en…
Hallå! Jag skippade att åka flakbil eller annat hem. Min far körde mig, Det var prisvärt och jag hade inget emot det.Tårtan bakade vi själv. Klippningen kostade nog 200 kr och kläder köpte jag också nya, men för kanske 1 000 kr. Mössa för 1500 kr är de galna. Känns som mycket lyx, och allt det behöver man inte.Vi är inte fattiga så jag kunde säkert ”fått mer” om jag hade velat, men ser inet anledningen till det.
Jag tror att det är mycket lättare att avstå från all lyx när man kan – inte för att man måste. Folk som inte har råd är mycket mer medvetna om vad andra har och vad de själva inte har – tänk bara på hysterin kring märkeskläder bland New Yorks fattiga. Rent allmänt tycker jag att studenttraditionen i Sverige är lite bisarr. Jag tog själv studenten utomlands och där var det umgänget med kompisarna som gällde och det hela kostade inte ett öre, eftersom några driftiga klasskompisar fixade sponsorer (och även utan dem hade det inte kostat mycket). Jag tycker att skolan borde hjälpa till att dra en gräns för kostnaderna, eftersom det uppenbarligen spårar ur. Det påminner mig om indiska bröllop som är så överdådiga att familjerna skuldsätter sig för livet. Dessa familjer anser också att de måste göra så.
Man måste inte ha studentmössa, jag valde bort min! Till fotograferingen lånade en kompis ut sin mössa (”alla måste ha på fotot”) och det var det. Hade en annan sorts hatt jag köpt vid ett tidigare tillfälle. Mina kläder köpa jag på Gina Tricot och kostade knappt 200 spänn. Skorna och väskan var desamma jag hade haft på studentbalen. Kläderna har jag använt flera gånger sedan dess och en studentmössa? Aldrig saknat.Jag kan ibland ångra mig, men det är ånger av fåfänga och en känsla av skuld över att inte vilja vara som alla andra, men å andra sidan har jag aldrig kämpat för att ”passa in” heller. Det var en medveten bortprioritering från min sida och mitt egna beslut! Jag kan tillägga att jag _inte_ var fattig vid tillfället av min student, för 4 år sedan.
Ja var de inte fattiga innan så blir de ju garanterat det om man slänger pengar omkring sig, och inte nog med att de ska ta studenten de ska ha moped för 10k också, och åka utomlands åtminstonde 2ggr. Klart familjen är fattig, men nog tusan måste det klassas som självvalt om man ska tro det man läser här.
Var den enda i klassen som inte hade råd med flak. Alla ville ha det dyraste, med dom största högtalarna, med dekoration som kostar skjortan etc etc. När jag försökte berätta under ett klassråd att jag inte hade råd med flaket, inte hade råd att gå på avslutningsmiddagen, inte hade råd att gå på skivan så blev svaret ”jaha..” och dom fortsatte att planera. Min mamma är ensamstående student, med tre barn, så vi har svårt att ens få ihop till hyran. Kan inte åka på semester som alla andra i klassen. Kan inte åka på skidsemester med klassen. ”Men det är bara 1000 kronor! Ni kan väl spara ihop det under en längre period?”. Hur mycket får man som student med studielån? 8100 kr? Som ska gå till fyra personer? Och lärarna har mage nog att stå där och säga att det ”bara” är 1000 kronor? Fick jobba extra för att kunna köpa studentmössan. Fick sy min klänning och använda skor som jag hade köpt på second-hand i 8:an. Inget är ”bara”. Det är inte att ”bara” samla ihop pengar. Vissa har inte ens råd med det. Men det förstår inte skolan. Lärarna och eleverna förstår inte. För dom är det ”bara” småpengar.
Att det skulle kosta så mkt pengar som 1500kr för en studentmössa då måste det vara en massa andra saker som följer med jag har för mig att våran mössa 2006 kostade runt 500 :- med frakt. Vilket är rimligare för en mössa och 650kr för en tårta som man kan göra själv för under 150kr? Där till att göra det mera besvärligt än vanligt. Är man ekonmisk så tänker man lite längre än vad näsan går och 3000kr för att göra sig snygg? Nu har väl ändå föräldrarna skämt bort sina barn för mycket va? jag fixar allt sådant hemma själv och jag köpte kläder för 300kr som funkade finemang till min student.Detta som du skriver i bloggen är nog bara bortskämdhet inte nå jävla annat.
lägg ner den här överdrivande bloggen, mössa på avbetalning vilket skämt min student kostade bara några hundralappar,låna kostym av pappa bryggde ölen själv släpet gratis mm
Det är inte fattigdom som diskuteras, utan medelklassens sökande och strävande efter dyrare vanor. Studenten kostar inte ett skit. De verkligt fattiga spottar er och er vänsterliberala öfre medelklass i ansiktet, med all rätta. En jävla mössa för 1500 är mat för en månad. 3000 för onödig lyxsmink, är en hyra och ett jävla flak för en tusenlapp är allt man har att lägga på nöjen. Nej, att säga att ni företräder de fattiga i Sverige är ett jävla hån mot de verkligt fattiga, era förbannade svin.
Det där om studentmössan kan jag i och för sig förstå… när jag hör här att man kan få tag på en för ett par hundralappar, känner jag mig ganska dum som lät mina föräldrar betala omkring 700 kronor (om jag minns rätt) för min – och det var 2003 …inte för att de inte hade råd med det, vi var inte på något sätt fattiga… På våren innan studenten kom det några som sålde studentmössor till vårt gymnasium och under ett par dagar kunde man gå till kafeterian där de höll till och prova ut stl och göra beställningar. Jag hade aldrig haft en aning innan om hur jag skulle få tag på en studentmössa, så jag trodde nog att det var chansen man hade …det jag försöker komma fram till är att det inte är så lätt att veta att det finns andra lösningar ibland. Det där med med de dyra kläderna o frysyren förstår jag däremot inte varför man måste ha, även om jag kan förstå att fattiga föräldrar till någon del vill göra allt för att ge något till sina barn som de aldrig tidigare har haft möjlighet att få på en så speciell dag som studenten. Jag inser också att det troligen blir så mycket viktigare att för en gångs skull ha nya fina kläder på studenten för någon som annars aldrig får klä sig i något nytt, men tusenlappar behöver det verkligen inte kosta
Trodde denna blogg skulle handla om fattiga. Inte ungdomar med skev världsbild. Man är inte fattig om man lägger över 3000kr på en student.
köpte en studentmössa för 300 kronor, använde en klänning som jag haft i 4 år, fixade hår och smink själv, tårtan bakade mammas kompis. ett ”fint” flak med dj osv kostade 300 kronor.Det måste inte alls vara dyrt att ta studenten. Vi har gott om pengar men hade ingen lust att lägga mer.Det är ett hån mot dom riktigt fattiga att ni väljer att skriv om detta som ett stort problem. Jag tycker inte att barnfattigdom rör dom som är över 17, eftersom man då enkelt kan skaffa ett jobb och köpa alla prylarna man vill ha. Det går att få jobb i sverige som ung, bara man kämpar, visar framfötterna och inte är kräsen.tyckte att bloggen verkade som ett bra intiativ men nu känns den mest som ett skämt som överdriver och snedvrider.
Det här är vansinne! Om man planerar sin student i god tid så behöver den inte bli dyr alls. Jag började leta lämpliga kläder i januari, det var då jag hittade mina skor för 150 kr på rea. Klänningen kostade kanske 200 kr, mössan var väl det dyraste som gick på 400 kr för den skulle vara ”special” (numera är ju ALLA mössor överdrivet nedklottrade så det bara ser fruktansvärt fult ut).Men pengar på hår och smink?!?!?! Där la jag inte en krona utöver vad jag använde till vardags. All maten på min mottagning var hemmalagad, skylten hade min syster tillverkat.Problemet är inte att folk inte har råd, det är att folk inte har vett att anpassa sig efter plånbokens storlek och folk har slutat tänka kreativt. Hemmalagat = sämre än färdiglagat, egentillverkat = sämre än något opersonligt beställt och ”professionellt” tillverkat.Föräldrar har försörjningsplikt tills dagen man fyller 18 år eller om man går i skolan fram till studenten. Men i försörjningsplikt ingår INTE en massa prylar! Man är tacksam om föräldrarna betalar men om de inte har råd/vill göra det så får man spara sina fickpengar eller skaffa sig ett jobb om man vill ha mer. Svårare än så är det inte.
Håller med Sara i kommentaren hon skrev ”2 juni 2011, kl 01:19″, tyvärr skäms jag att säga att ena tjejen i denna intervju är min flickvän.Jag har själv levt som hemlös på stockholms gator mellan 12-14 års ålder, men jag har kämpat mig upp till det liv jag lever idag.Visst är pengar ett måste i dagens samhälle men det är fan inget måste med en svindyr student.Ska nog dra in lite på tjejens fickpeng och se hur hon klarar av det.
tog studenten denna veckan, fick mössa för 230, flak för 450enorma överdrifter i denna artikel, löjligt
Tyvärr eller tack och lov kan man inte välja sina föräldrar.Det är inte barnen som är fattiga utan föräldrarna som inte kan hantera sin ekonomi.Förresten barnen ska inte ha allt de pekar på.Fattigdom är ett relativt mått jämförd med de som har mera.
@ fredde4 juni 2011, kl 18:46Skojar du med mig? VARFÖR ger du din flickvän fickpengar? Hon får väl för fasen stå för sina egna inkomster. Studiebidrag? Försöka fixa ett jobb? I ett modernt samhälle ska inte en tjej behöva lita på att hennes kille försörjer henne (vice versa för en kille). Måste kännas för taskigt att vara så beroende av sin partner.