Beautifulones

en blogg skriven av Annika Marklund

Arkiv för January 2011

- Sida 1 av 3

Katthög.

av Annika Marklund
-3.jpg

Hela familjen ligger i soffan och ser How I Met Your Mother på dvd. Jag må vara nyopererad och ha fått något slags influensa ovanpå det hela, men det här är ändå en väl godkänd söndagskväll.

Jag får en del frågor om katterna och ska försöka räta ut frågetecknen lite snabbt.

- Biianka och Baryshnik är sibiriska katter.

- De är syskon och föddes i maj förra året, och de bor hos oss sedan i torsdags.

- Har man läst bloggen länge kan man nog ha sett och läst om B & B förut – till exempel här, här, här, här, här, här och här.

- Jo, Ronnie är lite allergisk mot katter. Ibland klarar allergiker av sibiriska katter, och vi håller tummarna så hårt vi bara kan för att Ronnie inte blir sjuk. Katterna var från början min mammas, och det visade sig att hon var för allergisk för att kunna behålla dem – det är därför de bor hos oss nu. När vi kattvaktade i höstas gick det jättebra med Ronnies allergi, så nu hoppas vi förstås att det ska gå lika bra nu (och föralltid).

- Jag är inte kattallergiker.

- Lillan och Basse är världens finaste katter.

Tjuvtitt!

av Annika Marklund
-1.jpg -2.jpg

Jag är inte riktigt i form att fota och lägga upp bilder just nu. Men en liten tjuvkik på våra nya familjemedlemmar måste jag förstås dela med mig av. Våra älskade älsklingar.

Mobilblogg: Äntligen hemma.

av Annika Marklund

Jag skulle åkt hem vid tolv idag. Det gick inte. Fick så sanslöst jävla ont, kunde inte andas.

Var tvungen att stanna på sjukhuset hela dagen för flera olika lungröntgen. När de var helt säkra på att jag inte skulle kvävas under hemresan fick jag äntligen åka hem till finaste kissarna. De är så ljuvliga så ni kan inte föreställa er! Synd bara att jag inte kan mysa så bra. Har så, så, så ont. Kan inte riktigt röra mig. Aj.

Några av er har frågat om kattallergi: jag är inte kattallergiker alls, men Ronnie är, litegrann. Kattrasen heter sibirisk katt och de är lite mindre allergena än andra katter. Ronnie vet att om han blir allergisk får han flytta ut. Höhö.

Mobilblogg: Nyopererad kattägare!

av Annika Marklund
166375_496285596002_612446002_6812147_5021784_n.jpg

Nu har jag ingen blindtarm längre.

Allt gick bra, även om jag var barnslig och freakade ur precis innan jag skulle sövas. Fick en lätt panikångestattack och grät hysteriskt… Suck. Hade verkligen tänkt vara sådär cool, lugn, stark. Oh well. Är trött så trött så trött, har haft helt vansinnigt ont sedan de väckte mig ur narkosen vid två, halv tre, inte kunnat sova alls.

Pinsamt nog har jag nu nästan mer ont i höger axel och ner under revbenen än i de faktiska såren. Tydligen blir det ofta så. Men! Snart åker jag hem! Om ni bara visste hur mycket jag längtar. För vet ni? Igår blev vi kattföräldrar! Äntligen, äntligen. Jag har längtat efter katt i hela mitt liv. Nu har vi ynnesten att få vara mamma och pappa till två stycken. De finaste katterna i världen.

Mobilblogg: Nu är det dags.

av Annika Marklund
168635_495702186002_612446002_6805505_301882_n.jpg

Om en knapp halvtimme är det dags för operation. Jag är helvetiskt nervös.

Förklarade för min narkosläkare att jag sett alldeles för mycket på House – ”her bp’s dropping! He’s crashing! We’re losing her!” Hon lovade att om man gjorde en teveserie om Nyköpings lasarett skulle den vara skittråkig, åtminstone om man inriktade sig på blindtarmsoperationer

Jag ligger i en fyrasal där två av tanterna åkt hem för flera timmar sedan, jag och Gertrud är ensamma kvar. Hon är åttiosju år och den perfekta rumskompisen. Kvick och rolig, snäll men osentimental. Och så pratar hon så vacker finlandssvenska.

Nu ska jag börja preppas för operation. Skicka en helande tanke eller två.

Se till mig som liten är.

av Annika Marklund
Bild 1390.jpg

Alltsåååå! Jag har SÅ himla mycket att göra idag. Jobb, städa och ställa iordning huset innan katterna kommer imorgon, köra in till Stockholm och äta middag med Annsofie som flyr landet i nästa vecka.

Och så blev det såhär istället. Jag kan bara inte resa mig ur soffan. Det gör för ont. Visst, det gör ont att ligga här också, men inte på långa vägar så ont som när jag försöker sätta eller ställa mig upp.

Vad som hänt? Ingenting, förutom att jag är en idiot. Sedan jag kom hem från Thailand har jag levt på ett sätt som min kropp inte klarar av. Stress, dålig sömn och alldeles för mycket alkohol. Nu har min magkatarr vaknat igen och jag har bara mig själv att skylla. Men det hjälper liksom inte att tänka så. Inte när jag ligger dubbelvikt och grinar av smärta i tolv timmar. Då känns det inte ett dugg lättare även om jag kommer ihåg att allt är mitt eget fel.

Ronnie är just nu inne i Gnesta och köper magmedicin åt mig. Kanske hjälper det med Losec. Hoppashoppashoppas. Planen är att jag ska lyckas jobba några timmar imorgon – eller, ja, det finns inga alternativ – innan vi kör till Arlanda för att hämta finaste älsklingskissarna som har flugit flygplan över hela Europa för att komma till oss. Jag vill inte att de ska ha en sjuk mamma som bara ligger och tjurar, nej, jag måste skärpa mig.

Nu ska jag fortsätta läsa Bengt Ohlsson och tycka synd om mig själv (jo, det kan vara synd om en även om smärtan är självförvållad!).

Tillbaka i tidningen.

av Annika Marklund
thailand.png justyna.png

Efter tre veckors semester är mina krönikor tillbaka i Sofis mode. Den här veckan skriver jag om att alltid längta någon annanstans.

Och så har jag pratat med den här sanslöst coola kvinnan, Justyna Baraniecki. Hon har en väldig massa fina kläder, men framför allt är hon rolig och klok.

I övrigt så är det här en riktig pissdag, men det vill jag inte förpesta det här inlägget med att klaga över (jahapp, så gick det med den saken). Klagar i ett eget inlägg senare istället.

Kategorier bloggporträtt, krönika

Två dagar.

av Annika Marklund

Anna släpade runt på sin nya digitala systemkamera hela kvällen igår, och hon har lagt upp massor av otroligt fina foton på sin blogg. Själv tog jag bara värdelösa iphone-bilder, så jag stjäl några av Annas också.

-11.jpg

Min vackra Anna på KB. Den bästa söndagskvällen på precis hur länge som helst.

Hemmaannia.jpg

Hemma hos Anna och Mattias i Vidja, första kvällen. Här sätter jag mobilen på laddning. Några minuter senare drog dansen igång!

-8.jpg

Eftermiddagsfrukost på Kaffe och Drömmar vid Zinkensdamm. (Bästa frukostfiket i Stockholm, skulle jag våga påstå. Inte för att jag ätit frukost på alla kaféer i stan. Men KoD är svårslaget.) Vet inte varför Anna ser så uppgiven ut! Hon var ju jätteglad. Lovar.

-9.jpg

Sa ju att hon var glad!

-10.jpg

Jag hade mina nya älsklingskläder på mig. Det var tur, eftersom jag inte hade något ombyte med mig, så jag gick i samma kläder i tre dagar. Har dem fortfarande på mig, så det så! Tyckte själv att jag var klädd som en snygg kille. Fast det syns inte på någon av bilderna. Får ta några sånadäringa outfitbilder senare. Både tröja och byxor är från Monki.

Riche_Puss.jpg

De är sååååå fånigt kära, de där två. Hånglar mitt på dagen som vilka nykära fjortonåringar som helst.

Kofi_Annia.jpg

Innan middagen på måndagskvällen gick jag och Anna och drack kaffe på ett fik. Vi försökte fotografera men det var för mörkt. Då upptäckte jag att det blev hur snygga bilder som helst när man fotade med blixt! När man plåtar med blixt med min kamera ser det förjäkligt ut. Inte med Annas. Med hennes kamera gör blixten bara att man blir tjusig.

(Ja, jag visste att min randiga behå syntes igenom linnet. Jag tyckte att det var snyggt.)

-1.jpg

Kornig på Teatergrillen.

-2.jpg

Min kille!

-3.jpg

Annas fina Mattias.

-4.jpg

Jag, Anna och Mattias åt halstrade pilgrimsmusslor och risotto. Jag och Anna gav maten fyra plus. Mattias var aningen mer svårflirtad. (Ronnie åt kötbullar, så han fick skylla sig själv.)

Teatergrillen_Annika.jpg

Efter middagen gick vi till Riche. För tredje gången på två dagar.

Jag brukade undvika Riche, tänkte nog att man behövde vara på ett visst sätt för att vara välkommen där och att jag inte är sådan. Men jag har insett på sistone att väldigt ofta när jag tror att folk har fördomar om mig, är det i själva verket jag som har fördomar om dem. Och att människor rent generellt inte hatar mig för att jag är konstig och töntig. (Att de hatar mig av andra anledningar kan förstås inte uteslutas. Höhö.) Oavsett så är det väldigt skönt att inte vara så himla ängslig hela tiden.

Teatergrllen_RonnieAnnika.jpg East_Annahm.jpg

Innan vi åkte hem till Anna och Mattias och dansade satt vi en stund på East uteservering.

East_Annikadrink.jpg

Jag tyckte att det var en helt otroligt bra idé att dricka tio tusen vodka cranberry.

-12.jpg

Hemma hos Anna och Mattias sitter jag bakom glas och ram! Krönikan utspelar sig nämligen just hemma i deras hus.

Musik_Mattias.jpg

Den här bilden på Mattias vid datorn är egentligen från första kvällen. Men den får illustrera att vi spelade väldigt mycket bra musik och dansade.

När klockan var fem och vi var hesa och slutkörda borstade vi tänderna och gick och la oss. Ändå hamnade vi en stund senare mitt ute på en istäckt sjö, somliga av oss i uppseendeväckande lite kläder. Tänk nästan inga alls. (Inte jag. Jag hade långkalsonger.) Men då fanns ingen kamera i närheten. Låt oss säga som så att det nog var lika bra.

Nu sitter jag och Ronnie hemma i soffan, vi har precis ätit korvgryta. Ronnie spelar FIFA. All is well.

Kategorier foto
Sida 1 av 3
  • Tjänstgörande redaktör: Mia Carron
  • Chefredaktör, ansvarig utgivare och VD: Jan Helin
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Sajtchef: Lena Widman
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB