Som ni kanske har märkt så händer inte särskilt mycket här. Ja, här på bloggen, alltså. Utanför den händer en hel del.
Jag håller på att genomföra ett helt gäng ganska stora förändringar i mitt liv. Till exempel kommer jag att skriva väldigt mycket mindre journalistiskt och istället sätta mig i skolbänken igen i höst. Och i mitt nya, fina kontor, förstås. Där kommer jag äntligen att ta mig tid och utrymme att skriva på sådant jag verkligen vill. Som en bok eller kanske två.
Alldeles nyss satte jag punkt i Worddokumentet för min senaste krönika till Sofis mode. Efter att jag skickat in den kommer jag att skriva tre till. Sedan blir det inga fler. Efter att ha skrivit flera hundra stycken de senaste tre åren behöver min hjärna vila från berättelser om mig själv och mitt liv. Det finns så mycket annat att skriva om, så många andra berättelser att utforska.
En jämförelsevis ganska liten förändring är att jag numera bloggar på engelska. Om mode, katter och min vardag, mest, men lite annat också. Vill man följa den bloggen kan man göra det på accordingtoannika.com.
Gamla inlägg från den här bloggen kommer man i fortsättningen att hitta här. Youtubevideor verkar inte ha lagts över, men det mesta annat. Bilder, kommentarer och sådant. Kommer jag att blogga på svenska igen i framtiden, ja, då blir det kanske där, kanske någon annanstans. Men just nu behöver jag en nystart. Försöka fokusera på det i mitt liv som faktiskt är ljust och lättsamt, utan att vända ryggen åt allt det som gör ont, som antagligen alltid kommer att göra det.
Ni som inte vill följa med mig till nya bloggen, jag hoppas att vi ses igen en dag. När vi alla kommit till en annan plats, bättre, eller bara annorlunda. Fast helst bättre. (Och med ”plats” syftar jag inte på Aftonbladets bloggportal, men det gissar jag att ni hajade.)
Tack för tre fina år här. Ni har stöttat mig mer än jag någonsin kan återgälda. Tusen, tusen, tusen, tusen tack.
Det är nyttigt med nystarter emellanåt. Jag önskar dig all lycka till med dina nya projekt. Kommer lägga till din andra blogg till favoriter och följa dig där framöver. Hoppas att allt är bra med er!Kramar från Malin
Selvsagt følger jeg med! Nye starter er sunt, alle trenger noen endringer i livene sine innimellom. Lykke til, ses på engelsk.
Jag följer såklart med. Det tror jag vi alla gör.
Tack själv! Jag tycker mycket om dina texter och sättet du skriver på. Så mig blir du inte av med!
En blomma till dig!Maria Liljegren http://grasrock.blogspot.com
Självklart kommer jag att följa den nya bloggen! Och dina krönikor är för övrigt en av de större anledningarna till att jag köper Sofies Mode:-) Nu ser jag fram emot en bok av dej!
Åh vad jag kommer sakna din blogg här, men jag följer självklart med till nya! Det låter som spännande förändringar, hoppas de blir allt du drömmer om och behöver. Stor kram
åh klart jag följer med!! hoppas new york är fint
Nu blir det till att öva min usla engelska, för att sluta följa dig i bloggen det kommer jag inte göra i första taget. Jag tycker du är så underbart bra på att skriva, en stor inspriationskälla och det är synd att sofis mode tappar dig, för jag köpte bara tidningen för dina texters skull…..Men man måste ibland starta om på ett nytt blad, ändra lite textstil, kanske byta fetstil mot kursiv. Jag kommer följa din nya blogg!
Det har varit kul att läsa Annika, på återseende.
Du är en av de personer som bidragit till att jag alltid velat skriva. Såklart hänger jag med.
Lycka till med allt! Följer självklart med nya bloggen också
Bästa AnnikaUnder fliken ”bloggar” i min webbläsare ligger din blogg allra sist. Först kommer de ytliga bloggarna. Därefter kommer de underhållande och lättsmälta, följt av några politiska. Sista namnet på listan är ”Annikaka”. Du vet, din blogg är lite som när man var yngre och fikade hos farmor, och väntade med den godaste kakan till sist. (Thus, ”Annikaka”.) Vad man än läst för dravel i tidigare bloggar kan man alltid vara säker på att man kommer lämna datorn med en god känsla, tack vare dina alltid så tänkvärda inlägg. (För att inte tala om dina underbara texter om dina katter.)Jag hittade till din engelska blogg av en slump för några veckor sedan, och plötsligt hade jag fått två goda kakor att avsluta mina dagliga bloggrundor med. Fast efter ett tag märktes det så klart att den ena kakan skrumpnade ihop en smula, förlorade smak; samtidigt som den andra tog form, fick något av ett eget liv, en egen rytm i språket. Så även om det är tråkigt att den här bloggen kommer genomlida den stora bloggdöden är det ändå inte med stor sorg jag tar farväl – there’s more Annie Cookie bara ett knappklick härifrån. Och. Att du tagit ditt förnuft tillfånga och ämnar fokusera på ditt bokskrivande var baske mig de bästa nyheterna på länge. (I shouted ”Noooooo!” när du förkunnade på FB att du lagt ditt skönlitterära projekt på hyllan.) Jag har förundrats över din penna i krönikor och bloggsammanhang så länge nu att knappt kan bärga mig tills jag får läsa en fet bok fylld med ditt finurliga språk. Well. Enough ass kissing. Jag vill bara önska dig lycka till med allt, och påpeka att jag – nu när jag för en gångs skull faktiskt kommenterar – verkligen uppskattar din blogg. Vare sig du väljer att skriva på svenska eller engelska. *gLitTeR*
Jisses, klart man följer med!! <3
Me misses you already. :’( Cya! Lycka till med livet och med allt.
Saklart man hanger med!
Hej! Såklart man följer med:-) Men tack för allt du skrivit om här och lycka till med skriveriet och pluggandet i höst! Kramar