15 september 2011 @ 23:02

Så enkelt, så snyggt!

.
.

Kikar bara in här en kortis för att visa två fina bilder.
Jag börjar bli extremt sugen på att göra om något här hemma. Var hemma hos min väninna, en viss HoP, här om dagen, och efter ett besök där vill man alltid bara slänga ut allt här hemma och köpa nytt. Nu går inte det för sig, och den där känslan brukar lägga sig efter några dagar tack och lov, men fram till dess måste jag nog helt enkelt göra om något i helgen. Köksbordet ligger nog närmast till hands…

Här är bilderna, som jag inte har en aning om vart jag hittat,
de bara låg i en mapp.
Så enkelt och så snyggt!
Helena

.
.
.

15 september 2011 @ 12:29

Stora damen i ChillNorway

.
.

Tänk vad tiden går fort, i racerfart faktiskt!
Tycker inte det var länge sedan den här lilla (stora) tjejen och hennes storasyster blev en del av mitt liv och jag försökte som en galning att bli accepterad. Många äppelkakor bakade jag och många lustiga frisyrer fick jag stå ut med när vi lekte frisör. Nu är de två stora vackra damer, då var de små söta tjejer som jag med lätthet vände uppochned på när vi busade.10 minuter tog det att locka hela håret på minstingen, det gör det inte idag kan jag lova…
Tjejerna är min dotters storasystrar och världens gulligaste styvbarn,
eller skall man säga bonusbarn eller något annat kanske? Jag tycker att alla olika namn som finns på barn och föräldrar i nybildade familjer är konstiga. Styvmor (!) vad är det, en styv rackare eller? Ännu värre blir det med bonus-mamma-pappa-mormor eller farfar. Vadå bonus, det kan väl omöjligt vara en bonus att ens mamma och pappa skiljer sig och man får en massa andra mammor, pappor och löst folk i sitt liv! Det är ju självklart att skiljsmässa ibland är den enda utvägen och att det i vissa fall är det absolut bästa för alla inblandade parter, men att prata om bonusförälder känns helt åt pepparn. Bonusbarn då? Nja, låter konstigt tycker jag, skaffa en få fler på köpet liksom.
Jag dissar även låtsasmamma och extramamma. Att vara ny kvinna, i en familj där det redan finns barn är inte alltid så lätt. Det tar ett bra tag innan alla familjemedlemar hittar sina nya roller och innan man vet vad som förväntas av en. Men att kliva in i en ny familjekonstellation och tro att man skall vara någon typ av prefixmamma kan aldrig bli bra. Barnen har (i de flesta fall) redan en mamma och behöver inte en till. Man får helt enkelt skaffa sig en helt egen och annan roll i deras liv! 

Hoppsan ”got a bit carried away” där när jag faktiskt egentligen hade tänkt att skriva om hur stora tjejerna blivit och hur praktiskt det är med tre tjejer med samma storlek i en och samma familj! Vi är nästan lika långa alla tre, kivas ibland om vem som växt om vem (jag växer dock inte annat än på bredden nu för tiden) och vem som för stunden är längst. Lika stora fötter har vi också, då menar jag verkligen stora, 39-40, men vi är långa också 170 + några cm över havet (varierar med dagsformen)!
Vi kanske inte har exakt samma klädsmak men många plagg kan vi låna av varandra. Min nya snygga, supersköna tunika från ChillNorway (finns bland annat på Tullhuset) sitter precis lika snyggt på 14-åringen som på mig som snart fyller 40! Herre Gud är jag så gammal?! Kändes konstigt att
skriva det (alltså siffran 40), som om jag skrev om någon annan…

Måste bara visa er denna bild också. När jag fotade Lillans syrra där uppe, ropade Lillan nerifrån och undrade vad vi gjorde. Jag ropade tillbaka att jag bara skulle fota syrran, och att vi kommer snart. Det blev tyst, och när vi gick ned några minuter senare, har lillan arrangerat sina hästar i trappan och står och fotar dem med min Iphone!!! Jag skojar inte bilden är helt autentisk och helt oarrangerad. Hon var så koncentrerad och lämnade inget åt slumpen!
Det var det, nu skall jag jobba på ”min grej”!
Kram Helena

 .
.
.

12 september 2011 @ 22:24

Lite kvinnlig elegans

.
.

Vad mörkt det blir snabbt på kvällarna nu.
Lite mysigt är det allt kan jag tycka, även om sommaren fortfarande är på ohotad första plats bland de fyra årstiderna. Men på något vis är jag mätt på sommaren när hösten tågar in. Jag längtar liksom efter mörkret, stearinljusen, brasan och tjockare mörkare kläder, sommarens vurm för pasteller är alldeles förbi. Nu vill jag ha mörka jeans (måste inhandlas), stickade tröjor, varma sockor och grova kängor. Jag skriver denna höst, liksom jag gjorde förra året, att jag tycker att det är svårt att klä mig piffigt och kvinnligt under vinterhalvåret. Jag bara fryser hela tiden!
Frös, det gjorde jag däremot inte förra helgen, när jag vid tresnåret på natten satt i mina nyinköpta
siden-high-heels på hotellbalkongen, och sippade Cava med min älskade!
Givetvis kunde jag inte låta bli att inspireras av alla vackra kvinnliga spanjorskor som elegant trippade runt i superhöga klackar och små skräddade dressar. Jag i mina träskor, kände mig som en traktor bland en massa Ferraris, om ni förstår liknelsen. Så efter lite shopping längs fina gatan
trippade jag också som ni kan se! 
Alltid när jag befinner mig i Sydeuropa blir jag så fascinerad av hur vackra alla kvinnor är där kring Medelhavet, och hur mån de är om sitt utseende. Alltid välvårdat hår, manikyrerade naglar och vackra kvinnliga kläder som framhäver deras former. Jag bodde en tid i Spanien (hur det äventyret slutade kan ni läsa här), och jag kände mig alltid som kusinen från landet när det vankades fest och spanjorskorna tog fram det tunga artilleriet. Spelade ingen roll hur mycket jag än ansträngde mig…

Nåväl, de fina sidenskorna står nu i garderoben tillsammans med en matchande liten clutch (eller vad det nu heter) som jag bara fick lov att köpa, funkade liksom inte med de eleganta skorna och min bohemiska väska från Odd Molly…
Nu skulle man kunna tro att de ärtiga lilla settet kommer att bli stående i garderoben som dammsamlare en tid framöver, men ”Icke sa Nicke”! Redan denna vecka skall de få komma ut och lufta sig, då jag skall ut på representation med älsklingen. Tänk så bra att jag köpte dem,
 nu behöver jag bara hitta en lagom elegant klänning.
Hittade dessa helt underbara klänningar av märket Greta, som jag tror skulle passa mig (klarar inte av saker som sitter åt) och tillfället väldigt bra. Den prickiga finns i min storlek, men dessvärre inte den blå till höger som kanske känns lite mer användbar. Letandet fortsätter och har du några tips
blir jag glad om du hojtar till!
Nu blir det att krypa ned i den väntande sängen!
Kram Helena
.
.
.
11 september 2011 @ 22:10

Stora beslut

.
.

Hej, hur har ni det?!
Måste bara tacka er alla för de fina kommentarerna och mailen jag fått den sista tiden, ni är bara för gulliga!! Jag blir så himla glad för ert pepp och allt fint beröm jag fått för mina bilder. Det värmer verkligen och självförtroendet har fått sig en puff i rätt riktning.
Som ni säkert märkt kommer blogginläggen lite sporadiskt just nu, och kommer kanske att göra det ett tag fram över, jag är nämligen inne i en period med stora förädringar. Många inte helt lätta beslut som skall fattas, mycket planerande arbete och mycket mycket att fundera på. Jag kastas ständigt mellan en nervpirrande känsla av spänning och tillförsikt och ett obehaglig nervös molvärk i magen över att jag kanske tar fel beslut eller att jag kommer att misslyckas med det jag företar mig…
Visar er ytterligare en bild från Spanien idag.
Kvinnan och den lilla bebben satt i värmen bakom kassa-apparaten i en liten ”supermercado” i Palma. Bebben kan inte vara många månader gammal men sover tryggt i mammas knä medan hon jobbar i sin lilla butik. Hennes halvätna lunch stod på bordet till höger i bild. Ingen mammaledighet, ingen barnomsorg och ingen lagstadgad lunchrast, men hon såg mycket lycklig ut ändå!
Natti, natti!
.
.
.
9 september 2011 @ 23:39

Bara för att

.
.

1. Jag aldrig kan få nog av att fotografera min älskade älskade lilla unge.
&
2. Det är så vansinnigt kul att sitta och pilla (redigera) med mina bilder.
Lillan och regnbågen!
.
.
.
9 september 2011 @ 21:24

Hemma hos oss ikväll

.
.

Fredagsmys för Lillan ikväll september 2011
är att softa i soffan med chips, och lajja med mammas Iphone… !
När jag var barn, typ någon gång på 70-talet, var fredagsmys popcorn och Hylands hörna.
Tiderna förändras
Kram kram
.
.
.
7 september 2011 @ 23:54

Hola amigas!

.
.

Hjärtat och jag har varit iväg på en fyra dagars, ren och skär, kärlekssemester
utan några måsten och utan barn, bara vi två. Lovely vill jag lova!
Palma på Mallorca var vår resas mål, och vilken stad det var, helt fantastisk och underbar,
 och alla superlativ som man bara kan komma på!
Här har ni ett gäng bilder därifrån om ni vill se.
Katedralen var magnifik (som förväntat),
 liksom stora delar av den övriga staden.
Fantastiska vackra byggnader överallt,
och mängder av palats med deras tillhörande berömda patior.
Många gamla byggnader blev det,
 men inte bara det. Vi åt också hur mycket god mat som helst,
som vi sköljde ned med mängder av gott Rioja!
På nätterna hängde vi på mysiga barer där vi drack cervesa och goda drinkar,
och på dagarna kollade in folklivet på Placa Major och andra sköna torg,
och shoppade lite (en definitionsfråga)…
Det var förstås när vi inte slappade på beachen i Illieta,
eller åt ännu mer tapas och drack ännu lite mer vin,
på något trevligt hak där Serrano skinkorna hängde på tork i taket.
Med mätta magar flanerade vi längs med det skummande havet,
innan vi vände åter in mot stan för att shoppa lite till,
 och kolla in lite fler ”breathtaking” byggnader!
Hjärtat som tröttnade, kärleksresan till trots, på att vänta på mig (som skulle fota var tionde meter),
 gick lite före och försvann i folkvimlet. Jag letade ett bra tag innan jag såg min prins, som stod lutad mot ett trappräcke (ni ser den lilla svartklädda längst upp, där trappan tar slut) och väntade på mig. Det var den enda gången under hela resan som vi var ur varandras synfält.
Som kontrast till den historiska airen som omgav Palma och våra dagar där, lutade vi fram på småtimmarna våra rödvinstyngda huvuden mot fluffiga kuddar på ett übermodernt hotell, med rum lika stora som vår kommande fjällstuga…
Kram Kram
Helena
.
.
6 september 2011 @ 01:14

Ett litet livstecken

.
.

Halloj, halloj!
Det var länge sedan, kanske har ni undrat vart jag tagit vägen? Det händer mycket nu, på olika fronter, så bloggandet har blivit lite eftersatt den sista tiden. Mailade precis iväg bilderna från en lägenhet jag fotade och stylade förra veckan, till en mäklare. Visar er några av dem innan
 jag avrundar denna superlånga dag!

Sköt om er och glöm inte att berätta för era nära och kära att ni älskar dem!
Kram Helena
.
.
.