31 januari 2012 @ 15:11

Jag är så jäkla nöjd

.

.
Plötsligt i morse slog det mig att jag faktiskt ”Living my dream”! Självklart så är den största delen i den drömmen, min familj och vårat liv tillsammans. Men förutom det, så gör jag just nu, det jag i många många år bara drömt om. 1. Driver mitt eget företag, som till och med verkar funka! 2. Fotar, och håller på med inredning i alla möjliga olika former, hela dagarna (och får betalt för det, tjoho). 3. Ritar mitt/vårt eget fjällhus. Ja, var enda kvaratmillimeter, var enda fönster, kakelplatta, golvplanka, kranrackare, lysknapp och stupränna bestämmer jag själv hur det skall se ut.
Helt otroligt eller hur? Ibland rusar livet bara på utan att man riktigt reflekterar över vad som händer, man bara åker med liksom, och så plötsligt en dag när man vaknar, går det upp för en så otroligt lyckligt lottad man är. Nu vill jag bara tillägga, för att undvika sådana diskussioner, att jag egentligen inte har så höga krav på livet, är glad så länge min familj, mina släktingar och vänner är friska och vid god vigör. Det kanske är därför jag inte riktigt reflekterat över den här situationen ”Living my dream” som jag befinner mig i, jag hade liksom varit glad ändå.
Idag har jag bestämt att jag bara skall gå omkring och vara glad över mitt liv och njuta av stunden och bara insupa dagen. Helt krasst kan det ju faktiskt vara den sista, det vet man aldrig.

Här är i alla fall en bild från igår kväll. Jag har tidigare visat er bilder från ritningarna som en arkitekt gjort efter mina förlagor, det visade sig igår att de är helt värdelösa, inte ett endaste mått stämde och ritningen är helt inkomplett. Arkitekt? Yea, right…
Nu har vi skrotat de ritningarna, och min goa überduktiga kompis byggingengören Sara och jag har tillsammans gjort helt nya ritningar. Nåja, Sara har stått för själva CADritandet och jag för utförandet och idéerna (ok då Sara, du hade en del bra idéer du med, kram)!

See you!
Nu skall jag stänga lappen och bara gå runt och vara nöjd ett tag.
Helena
.
.
.
31 januari 2012 @ 00:20

Något att se fram emot

.
.

Några har redan uppmärksammat ”det”, och jag blir alldeles nervös…!
Vadå? undrar ni som inte hängt med i svängarna… Jo, söta ”Linda i Svarta huset” har minsan noterat att ni vill se bilder från deras fantastiska villa, och vet ni, jag skall få komma dit och fota liiite, så att ni skall få se vad jag yrar om, när jag liksom har hakat upp mig på deras hus, och inte riktigt kan släppa det. Huuur bussigt är inte det?! Kollektiv gruppkram till Linda från oss, eller hur!
HELENA

29 januari 2012 @ 21:36

Annat var det förr

.
.

Tänk om man hade haft en storasyster att använda som häst när man var liten. Själv fick jag nöja mig med att sadla på, och svinga mig upp på ett sådant där elskåp med huvudströmbrytare i, 
som finns i villaområden.
Den här hästen var betydligt mindre stel och lösgjord än vad den hästen var…

Outfiten är oklanderlig, blå ridbyxor, jodphurs på fötterna, blå sammetskavaj (från Lucky Ellen) och på huvdet en ridhjälm i rätt storlek.
Annat var det tidigt 80-tal, när det enda jag hade var mammas bilhjälm från 60-talet!
Alltså den är helt obeskrivbar för er som aldrig sett en sådan.
(Tänk killen med rattmuffen i Nöjemasakern)
Det enda som var bra med ”elskåpshästen” var att den aldrig tröttnade!

”Storasysterhästar” får skav på knäna, tröttnar, och måste göra sina läxor.
Vilket naturligtvis leder till gråt och tandagnissel …
Kram
.
.
.
28 januari 2012 @ 23:51

Känns så omoget…

.
.

Hej och oj vad det finns lite tid för bloggning nu för tiden!
Inte vet jag om jag har så mycket att skriva om heller, för den sakens skull, men det där brukar ju vända. Man har varit med förr, liksom…

Jag kan ju berätta att jag går av och an här hemma och plockar undan saker mest hela tiden. Jag blev så inspirerad av den avskalade enkelheten i det där huset som jag skrev om här, att jag bara tycker att allt här hemma känns plottrigt och omoget. Ja, just det omoget är vad det känns som. Jag skulle verkligen vilja ha en mer vuxen stil här hemma just nu. Jag har för mycket småsaker utplacerade här och där. Måste komma ihåg att bara köpa större saker som syns, och att ställa ihop saker i grupper.
Pssst! En kompis till mig sa att hon så gärna ville ha en stor maroccansk bricka, men att hon tyckte att de var så dyra, de hon hittat kostade runt 600-800 kr. Jag tipsade då om den brickan som jag har, den på bilden som iofs inte syns så bra, kommer från www.millamix.se och den kostar inte mer än 229 kronor. Verkligen superbilligt!

 

I ”det där” fina huset var de enda så att säga lösa saker som jag lade märke till, typ 20 ljusstakar i olika former och höjder, alla vita. De stod tillsammans i en grupp på det gigantiska specialbeställda svarta matbordet. Så enkelt och så vansinnigt snyggt. När alla ljusen brinner ser man det till och med genom häcken när man swishar förbi i bil!
 
Inspirerad av det tog jag själv fram ett gäng svarta ljusstakar, jag hade inga vita, och placerade på vårt svarta matbord. Inte i närheten så elegant som det var där, men jag tyckte att det blev rätt snyggt ändå, så de får nog stå kvar ett tag.
Näe, usch vad trött jag är, måste gå och sussa nu!

Kram

 

27 januari 2012 @ 21:07

På begäran: Pojkkläder från Pomp de Lux

.
.

Hej på er!
Hoppas att ni har det bra där ute i stugorna.
Kikar ikväll faktiskt in här bara för att visa er några nytagna bilder från Pomp de Lux vår/sommarkollektion. Jag har fått flera mail med önskningar om att jag skall visa just pojkkläder, och härom dagen släpptes dessa bilder!

Jag har en syster som har tre härliga pojkar, och jag har genom alla år med dem noterat
att det inte alltid är helt lätt att hitta fina kläder till just pojkar.

Till flickor är det aldrig några problem att hitta söta kläder,
där är det snarare så att det är svårt att begränsa sig…

Nu har ni i alla fall fått se några bilder,
 och fått ett litet hum om vad den första kollektionen 2012 har att bjuda på!
Fram till och med vecka 11, har jag nu fullbokat med visningar,
men från vecka 11 och framåt, finns alltså fortfarande tider för dig som vill boka.
Tag nu tillfället i akt, och dra ihop ett gäng härliga tjejer för en kul kväll,
med riktigt bra shopping!
Och hörrni alla gamla kompisar som jag inte träffat på hundra år,
hör av er, för jag vet ju att ni är många, med små knoddar, som läser detta!
Ja, tex du M i Sura (som jag skrev min kandidat examen tillsammans med)… hi, hi!
Vore det inte kul att ses?!
Boka visning gör ni på min mail
Kram kram
.
.
.
26 januari 2012 @ 12:51

En liten tjuvkik

.
.

Åååååh vad gulliga ni är!
Jag är verkligen så glad för alla gratulationer och lyckönskningar, ni är bara bäst! Det här var så roligt så det måste jag verkligen göra fler gånger. Jag har redan span på några hem som jag hoppas få fota, men det är inte alla som är lika förtjusta i att visa upp sina hem som vi bloggare är, så det gäller inte bara att hitta de där hemmen, man skall bli inbjuden också… Har du ett hem, som du tror skulle passa i ett magasin, och känner att ”oh, vad roligt det skulle vara om Helena kom hit”, kan du väl dra iväg ett mail till mig, så kan vi se om det ”kan bli något”.
 Nu gäller det att inte vara blygsam, så jag kör så det ryker. Learning by doing, och Friskt vågat hälften vunnet, är från och med nu mina två motton i livet! Hallå man kan inte få annat än ett nej, det är ju liksom inte så att man får stå i skamvrån med en dumstrut på huvudet,
så att alla kan skratta åt en, om bilderna inte duger.
Och för er som är nyfikna på vad jag fotat, kommer här två bilder som jag inte sålt
 men som kommer från samma hem.
Dessa bilder är svartvita men det är förstås inte de andra bilderna. Några har frågat när bilderna kommer att publiceras och det kommer att bli i ett tidigt jul/advents nummer som kommer ut i slutet av november eller början av december.
Sedan måste jag berätta att darlingen och jag är inbjudna till ett finfint event i Stockholm om ett par veckor. Fattar inte riktigt hur vi hamnat i detta…, men det kom ett telefonsamtal och ett mail från Danmark (det är otroligt mycket Danmark för mig just nu, hi, hi) i morse, så nu är barnvakt och hotell fixat, och jag gissar att jag måste uppdatera garderoben en smula…
Ni kanske tycker att det är larvigt att jag lämnar en sådan här hemlig cliff hanger åt er, och inte bara antingen håller tyst eller berättar vad det är. Men är det inte så de brukar göra i böcker och tv-serier, när de vill att åskådaren skall hänga kvar alternativt komma tillbaka?!
Dessutom vill man ju gärna verka vara en himla spännande person
med ett otroligt spännande liv… Ellerhur?!
Kram Kram
.
.
.

25 januari 2012 @ 20:35

Glad, och stolt så jag tror jag spricker!

.
.

Hej kära vänner, jag är helt slut kan jag meddela er, ni som hänger på Facebook och känner mig, vet ju att det har hänt något i mitt liv, något vansinnigt kul och vansinnigt stort för mig. Alltså jag är så himla glad så jag kan nog inte ens gå riktigt längre känns det som, jag liksom svävar fram på små moln. Rosa, ja alltså molnen som jag svävar på är rosa! Nej, vi skall inte gifta oss och jag är inte med barn, jag vet att ni tror det nu, hi, hi, men icke.
Ok, jag skall inte hålla er på halster längre. Det är nämligen så gott folk, att jag har gått och sålt mitt allra första inredningsreportage, text och bilder och hela tjotaballongen by ME!!!
Är det inte helt galet kul så säg, och det kommer mera…
Svensk, försynt och lite ”ursäkta att lilla jag kommer här med ett tokigt förslag” som man är, så vågade jag inte skicka bilderna till en svensk tidning utan valde en dansk och en norsk.
Och vet ni vad, BÅDA TVÅ VILLE KÖPA!!!
Efter dagens nervpirrande (big time) förhandlingar var det Jeanne d`Arc Living, som ges ut på 6 olika språk i lika många länder, som köpte bilderna och texten! Förstår ni nu att jag svävar?

 
Jag har inte legat på latsidan skall ni veta, vid tre olika tillfällen har jag varit hemma hos en familj, och fotograferat deras mycket speciella och mycket shabby chica industriinspirerade hem, klockrent för Jeanne d`Arc med andra ord.

Det är inte slut ännu, om ni tror det…

Jeanne d`Arc vill köpa minst 1 reportage/månad av mig, och den andra tidningen, den norska, undrade om jag hade fler reportage/bilder som låg hemma och skräpade!!!

Visst är det så man svimmar!!! Nu gäller det väl bara att sätta igång och leta efter de där hemmen… Men innan jag börjar med det, skall jag ta mig ett glas vin (idag igen…), lägga mig på soffan, och tänka på att jag nog är ganska bra trots allt!

Tusen tack skickar jag till Ann-Charlotte Andersson, Livet på landet, för alla goda råd och världens bästa peppning. I owe you one, girl!!!

Kram 

(Klockan 23:23 fick jag till slut till det med bilden…)
.
.
.

24 januari 2012 @ 11:47

Snyggaste huset ever

.
.

Måste bara berätta, i söndags var jag av en anledning i det finaste hus jag någonsin varit i, jag blev ärligt helt sjuuuk (måste också erkänna att jag många gånger smygkikat på huset genom buskarna och alltid gillat det). Så jäkla snyggt! Familjen som bor där har en fantastiskt känsla för stil och finess.
Tänk er följande: Svart golv av epoxy, alla väggar vita, öppen planlösning med väggar bara till sovrum, badrum och tvättstuga, resten öppet som ett stort hav! Köksdelen var helt i vitt, med precis all förvaring dold bakom vita skåpluckor (ända upp till taket som var högt upp). Inget kakel, utan en gigantisk spegel hela vägen upp till taket bakom diskbänken och arbetsytorna. En stor köksö där spisen var placerad gjorde att det ändå kändes mysigt och inte allt för minimalistiskt. En enorm, flera meter lång, murad öppenspis bröt av husets ena fasad, som bestod av enbart gigantiska glaspartier. Vita hellånga gardiner från tak till golv, en fondvägg klädd i någon form av trämosaik, en stor mjuk soffa, en jätteryamatta och en helt fantastisk ljussättning gjorde att hela huset kändes mjukt och välkomnande istället för avskalat och stelt som man kanske kan tro.

Nu skulle ju jag kunna fortsätta att berätta om det här fina huset, och alla detaljer som var där inne, hur länge som helst, men det skall jag inte göra. Utan jag avslutar bara med att säga, My Good vad jag skulle vilja ha det huset, och hur festligt blev det inte igårkväll när det plötsligt i min blogg dyker upp en kommentar där det stå såhär:
Hej Helena,
hörde att du tittade in i mitt hem i går;) Synd att jag inte var hemma. Känns mest rättvist att jag berättar att jag brukar ha för vana att kika in här….:)

Den här bloggvärlden är för rolig!!!
(Ja, det var verkligen synd att du inte var hemma, och måste verkligen gratulera dig och din man till ett underbart hus och en fantastisk känsla för stil)
Här är förresten den större vasen som jag köpte på Ikea i söndags,
jag tycker verkligen att den är jättesnygg och tror att jag kommer att få mycket glädje av den!
Ha nu en riktigt fin dag allesammans!
Kram
.
.
.
23 januari 2012 @ 13:04

Nu är det nästan klart

.
.

Halloj, hoppas att ni haft en fin helg!
Mellantjejens rum börjar luta åt det färdiga hållet, lite småprylar skall till, men på det hela taget är det färdigt, i alla fall med möbler. En sväng till Ikea igår kväll och äntligen införskaffades ett skrivbord. Helt otroligt billigt måste jag säga, två metallbockar á 65 kr styck och en bordsskiva för typ 149 eller vad det nu var, och voila så har man ett skrivbord!

Den svarta runda vasen kommer också därifrån, och där var det verkligen kärlek vid första ögonkastet. Hur snygg som helst tycker jag, som passade på att köpa en till,
 men modell större till vardagsrummet.
Önskar er en fin fortsättning på denna vecka och tack för att ni tittar in!
Kram Helena
.
.
.
22 januari 2012 @ 16:20

Rätt i ytterligare en instans!

.
.

Finn fem, eller snarare två fel!

Plötsligt när jag sitter här och redigerar lite bilder från igår, dyker det upp ett skridskoåkande par på isen nedanför mig. Herre Gud människor, har ni inte fattat någonting, och hello, läser ni inte min blogg?! Hi, hi! Det gick visst vägen denna gång, men till och med på denna bild, syns den svaga råken som löper från kraftvärmeverket inne i stan och hela vägen bort till Fullerö…
Alltså ”människa på isen” var fel no 1 idag.
Fel no 2 är granens (förlåt mig) fula orange låda, som fortfarande står kvar, på tok för nära vår tomt. Men, men, rättvisa är på väg att skipas, och i fredags kom domslutet från Nacka tingsrätt som hade behandlat grannens överklagan mot Länsstyrelsen, den instans som efter vårt överklagande beslutat att riva upp det bygglov som på felaktiga grunder utfärdats av stadsbyggnadskontoret i Västerås kommun. 

Domen utföll till vår fördel och överklagandet avslogs!!!
Snart är ordningen återställd här ute på Udden…
Kram
.
.
.