Roskilde dag fyra

av Sandra Wejbro
IMG_2074

Sista dagen, bättre väder (men kanske inte alltid bättre musik).

The Lumineers körde skäggrock-mys inför en orimligt stor publik.

IMG_2076

Jag hamnade i Avalon-tältet i stället där Jenny Hvaal hade musikperformance (uppskattade verkligen vaginan till höger på scenen).

IMG_2077 (1)

Björkarna som planterades till minne av de som dog i publikhavet under Pearl Jam år 2000 har vuxit så att de nästan är i nivå med de andra träden.

Tiden går verkligen. Obönhörligt.

IMG_2081

Slowdive körde lite mangel i Avalon-tältet. Fint, men vi var sugna på lite mer scenshow.

IMG_2085

Hello, Halsey! Sjukt härlig scennärvaro, hits och glada Pride-flaggor i publiken.

IMG_2087

När Ice Cube steg på scenen var allting perfekt igen – sol, värme och danskarna passade på att röka på rejält i publiken… Han har en imponerande hitparad, men tyvärr saknade jag lite tryck av åtminstone en trummis (bara skivspelare blir sällan riktigt bra på Orange stage).

 

Iskuben smälter i solen. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Sista konserten för oss blev också en av de bästa.

IMG_2093

Vi visste ju att Arcade Fire är ett magiskt liveband. Nu har de utökat repertoaren ytterligare med discodoft och dans, dans, dans.

IMG_2095

Solen gick ned, mobilljusen lyste upp publiken och scenröken gav en illusion av att bandet verkligen brann… Från ”Wake up” till ”Rebellion: Lies”, via Win Butlers fantastiska röst.

En magnifik avslutning på en alltid lika trevlig festival.

 

Lies etc. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Roskilde dag tre

av Sandra Wejbro
IMG_2029

Matkollektivet Rub & stub ordnar lite mat framför Orange stage vid lunchtid.

Jag hade dock lite bråttom till Nils Bech som körde sin känslosamma dans/pop-musik på Pavilion redan vid 12.15.

IMG_2035

En säng, en kudde som publiken får leka med, en balettdansare och en pojkväns ex-flickvän i form av en docka som hänger från taket – showen hade allt.

Älskar detta.

Alla borde ha med sig säng på scen. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

…och en balettdansare. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Medan regnet fortsatte strila körde Seun Kuti & Egypt 80 feat Yasiin Bey på Orange stage…

IMG_2041…och svincoola Tinashe ordnade dans och allsång på Arena. Mycket underhållande.

IMG_2044

Det eviga regnandet var egentligen inte så farligt – jobbigast var nog leran. Som festivalveteran har man självklart stövlar, men geggan är svår att promenera genom. Hal, samtidigt som man fastnar i den.

IMG_2051

Så här såg det exempelvis ut backstage.

IMG_2052

Lite Father John Misty där borta. Bakom den långa Foo fighters-kön.

IMG_2053

Det här var kvällen med hittills störst trängsel. Närmare Trentemöller än så här kom vi inte. Det är fredagkväll, danskarna är lediga och Foo fighters spelar.

IMG_2056

Apropå det. Där står han Grohlen.

Trevlig konsert, med lite anekdoter från första gången Grohl spelade på Roskilde (Nirvana 1992). ”Ni hade en väldigt viktig match, vi satt innan konserten och höll tummarna för att ni skulle vinna och vara glada. Och det gjorde ni!”

Grohl menade naturligtvis när Danmark vann fotbolls-EM.

 

Grohl etc. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Trots att Lorde började spela medan Foo fighters fortfarande höll igång var det trångt, trångt, trångt i Arena. Hon hade med lätthet kunnat fylla upp Orange stage.

IMG_2062

Där i tältet, bortom pissoarerna är hon. Jag måste erkänna att jag inte tycker hon är särskilt kul, duktig men lite tråkig – en åsikt jag verkade vara rätt ensam om…

IMG_2063

Sista stoppet för kvällen var The Avalanches som verkligen hade party på Apollo, den vita scenen som från och med i år inkluderats på festivalområdet, inte bara campingen.

Måste säga att den är en liten favorit, minns förra året när Silvana Imam ägde den. Synd bara att den ligger längst bort av alla scener.

Det var första gången jag såg The Avalanches live, men hoppas inte sista. De fick igång ett j-a party, med sina baseballträn och mix av musikstilar.

 

The Avalanches kör baseballträn + The Clash. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Hejdå för ikväll, Roskilde.

IMG_2068

Roskilde dag två

av Sandra Wejbro

Bra eftermiddag med Future Islands i Arenatältet.

Men vad är det här för ägg?

IMG_1988

 

 

På senare år har Roskilde satsat mycket på konst, föreläsningar, hållbarhet – att det även ska finnas en tanke bakom festivalen.

Nytt för i år är Klubb Rå, ett tält och en sandig bakgård med såväl musik som konst. Det känns litegrann som att tanken är att man ska krypa in i en rosa vagina….

IMG_1994

 

Det kanske bara är min sjuka hjärna.

Hittade förresten detta inskränkta klotter på en toalett, som några tack och lov protesterat emot.

IMG_1993

Dagen fortsatte med ett rätt trevligt Royal Blood, till relativt gles men engagerad publik.

IMG_1990

De hade likaväl kunnat byta plats med Solange, som spelade inför ett proppfullt Arena.

IMG_1992

Närmare än så kom vi inte…

Desto gladare var jag när discot drog igång på Arena några timmar senare. Erasure (Andy Bell och Vince Neil) hade med sig två bastanta sångerskor och en magisk glitterkostym (sorry för urkass bild).

IMG_1998De spelade några nya låtar, men när hitsen kom höll taket på att flyga av. ”Ship of fools”, ”Chorus”, ”Always” och inte minst ”Love to hate you”.

 

Kvinnor & bögar unite and take over. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Pur pop, melankoli och eufori. 

Glitterbrallor etc. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Som sagt. Jag blev glad…

 

Älskar detta. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Sen var det dags för fantastiska The xx på Orange stage. Romy Madley-Croft berättade att hon varit på Roskilde som ung, älskat det men blivit dumpad av sin tjej. Kanske lika bra, för nu står jag här, sa hon sen till publikens jubel.

De låter sjukt bra och Jamie xx håller uppe tempot. Den ljusshow som lyfte framträdandet förut behövs knappt längre.

Sen kom till slut regnet som vi väntat på…

IMG_2011

 

Men så farligt blev det inte…

IMG_2012

 

Under värsta skyfallet gömde vi oss med Viagra boys i Pavilion (intressant hur de använder saxofon för distat oljud).

IMG_2019

Sen lite NAS på Orange och en dos Jesus and Mary Chain i Arena.

IMG_2020IMG_2022IMG_2024Jo, det är dem där i röken…

 

Skottland etc. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Roskilde dag ett

av Sandra Wejbro
IMG_1973

 

Tillbaka igen alltså. Festival-Jocke är på plats, festivalbjörnarna och en och annan rumpa.

Årets hittills största besvikelser är att både bästa matstället Thai Lanna är borta (de har beslutat att skippa årets festival) och Bar Röv (båda kända från tidigare inlägg här).

Men vi kämpar på. Idag ser det ut som om Roskilde-dammet kommer få ge vika för festivalregnet och leran.

Bra musik har vi åtminstone.

IMG_1972

 

Först ut igår var Warpaint på Arena, riktigt bra och skickligt mangel. Den perfekta starten.

The Weeknd.
The Weeknd.

Sen blev det en paus på några timmar i schemat där matköer och trängsel blev nästan olidlig. Först kl 22 gick The Weeknd upp på Orange stage och då var publiktrycket stort.

Han verkade på bra humör och påstod att det här var den största show han gjort (?). Det lät rätt bra, han öppnade hårt med ”Starboy” och lite pyro, men även om han har många bra låtar är han ju knappast någon större entertainer på scen ännu (som stora idolen Michael Jackson). Hans röst är fin, men har inte mycket till variationer.

 

Danskar etc.

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

IMG_1979

 

 

 

Kl 23 drog The Hellacopters igång i Arena till rätt modest publik i början, men de jobbade upp trycket. Jag föredrar verkligen detta framför Blink 182 som ställde in…

Sen är frågan var Hellacopters är på väg med sin återförening egentligen. De lät rätt taggade, men ska de bara köra gamla godingar för rocknostalgiker eller blir det något nytt material?

Mot slutet bjöd de på en hitkavalkad,  från ”Toys and flavors” till ”By the grace of god”, som fick igång dansgolvet.

IMG_1982

Justice avslutade Orange stage på onsdagen på ett finfint sätt. Den inre publikfållan var trång (det kändes som att vakterna släppt in för många när de i början frångick den vanliga kön och öppnade upp kravallstaketen).

Dans, dans, dans och bengaler i publikhavet innan himlen öppnade sig och vi fick fem minuters intensivt regn som åtminstone fick oss att fly hemåt…

Nya tag idag. Future Islands, Solange, Erasure och The XX ser jag främst fram emot.

So long.

 

Fransmän etc. #rf17

Ett inlägg delat av Sandra W (@monsandy)

Roskilde dag tre (där en gubbe får feeling)

av Sandra Wejbro
I Roskilde finns rocken överallt. Även utanför en trevlig thairestaurang. Notera killen till höger och hans instrument.
I Roskilde finns rocken överallt. Även utanför en trevlig thairestaurang. Notera killen till höger och hans instrument.
Whitney! Härlig soft amerikansk soulcountry med en sjungande trummis.
Whitney! Härlig soft amerikansk soulcountry med en sjungande trummis.
Som sagt, rocken finns överallt, även dit folk inte tycks hitta.
Som sagt, rocken finns överallt, även dit folk inte tycks hitta.

 

Neil Young spelade...länge.
Neil Young spelade…länge.

 

”Powderfinger”. Neil Young + Promise Of The Real. #roskilde #orangefeeling

Ett filmklipp publicerat av Markus Larsson (@markylarsson)

Rocken. ROCKEN. Neil Young: ❤️❤️❤️❤️❤️ #rf2016 #roskilde #orangefeeling

Ett filmklipp publicerat av Markus Larsson (@markylarsson)

Tame Impala i knökfullt Arena, hade lätt kunnat byta plats med till exempel...
Tame Impala i knökfullt Arena, hade lätt kunnat byta plats med till exempel…
...M83 som fick största scenen – Orange stage. Bra, men de hade lite svårt att fylla ut skorna.
…M83 som fick största scenen – Orange stage. Bra, men de hade lite svårt att fylla ut skorna.

 

Kategorier Roskilde | Kommentarer

Roskilde dag två (featuring buskisen)

av Sandra Wejbro
Courtney Barnetts publik: 5 plus. Artisten själv var också härlig, om än aningen enformig.
Courtney Barnetts publik: 5 plus. Artisten själv var också härlig, om än aningen enformig.
PJ Harvey är sällan någon publikfriare, men så stark och genuin. Med mest låtar från nya skivan lyckades hon ändå vinna över publiken.
PJ Harvey är sällan någon publikfriare, men så stark och genuin. Med mest låtar från nya skivan lyckades hon ändå vinna över publiken.

Let England shake etc. #rf16

Ett filmklipp publicerat av Sandra W (@monsandy)

Macklemore och Roskilde-himlen. Gillar en av dem bättre än den andra...
Macklemore och Roskilde-himlen. Gillar en av dem bättre än den andra…
Fina CHVRCHES bad om ursäkt för sitt Storbritannien och dess galenskap den senaste veckan.
Fina CHVRCHES bad om ursäkt för sitt Storbritannien och dess galenskap den senaste veckan.
Buskis! Fascinerande att se alla dudes längst fram som kan alla texter.
Buskis! Fascinerande att se alla dudes längst fram som kan alla texter.
Ghost. Väldigt roliga.
Ghost. Väldigt roliga.
Kategorier Roskilde | Kommentarer

Roskilde dag två (featuring Silvana!)

av Sandra Wejbro

Silvana Imam ❤️ #roskilde

Ett filmklipp publicerat av Markus Larsson (@markylarsson)


Man kan säga att det här är Silvana Imams dag, so far.

Charmiga och roliga Elle King får ursäkta...
Charmiga och roliga Elle King får ursäkta…
Det här var Silvanas Roskilde. Med litauisk flagga och stenhårda beats dominerade hon scenen.
Det här var Silvanas Roskilde. Med litauisk flagga och stenhårda beats dominerade hon scenen.
Sen det traditionella besöket vid minnesstenen (och björkarna) till minne av dem som dog framför Pearl Jam-konserten år 2000.
Sen det traditionella besöket vid minnesstenen (och björkarna) till minne av dem som dog framför Pearl Jam-konserten år 2000.
Kategorier Roskilde | Kommentarer

Roskilde – dag ett (featuring 90-tals-funken)

av Sandra Wejbro
Damon Albarns polare har en snygg sidenkaftan.
Damon Albarns polare har en snygg sidenkaftan.
Damon.
Damon öppnade Orange stage i år tillsammans med en härlig syrisk orkester. Fint.
IMG_0400
Bäst igår – av det jag såg – var hiphopparen Vince Staples. (Lillkillen här jåller nog med.
Bäst igår – av det jag såg – var hiphopparen Vince Staples. (Lillkillen här håller nog med)
Red Hot Chilli Peppers. Vit funk.
Red Hot Chilli Peppers. Vit funk.

 

Tillbaka till 90-talet. #roskilde

Ett filmklipp publicerat av Sandra W (@monsandy)

Trångt och stökigt men poppigt på Wiz Khalifa.
Trångt och stökigt men poppigt på Wiz Khalifa.
Follakzoid.
Follakzoid.
Kategorier Roskilde | Kommentarer

Way Out West – andra dagen

av Sandra Wejbro

  
Sol, värme och männen har fjärilar i sina skägg… Father John Misty hade jättepublik på eftermiddagen, men personligen har jag lite svårt att gå igång på det där pappamyset. 

  
Valde The Julie Ruin i stället för att få dras in i Kathleen Hannas kraftfält. Under många år har hon varit sjuklig (bältros om jag inte minns fel) och inte kunnat spela som förr och hon säger själv från scenen att hon börjat skriva lite mer abstrakt efter det. Jag tycker det känns att energin inte är den samma, men det är fint ändå och vackert när hon hyllar alla unga feminister nu som inspirerar henne att fortsätta. 

  
I början är det deppigt tomt framför stora Flamingo-scenen när Angelique Kidjo försöker skaka igång festen. Sen kommer fler och fler, full otakts-dans utbryter i publiken. Kidjo passar på att hålla små politiska tal om kvinnors rättigheter, krig etc – ”årets Billy Bragg” som en kompis konstaterar. 

  
The Fooo? Av skriken kunde man tro det när Years & Years spelade i tältet som var smockfullt a la Future Islands. De är söta och spelar rätt härlig elektronisk pop, men jag hade nog behövt vara minst 10 år yngre för att falla. 

  
Tove Lo kör hårt på scen, men trots hits och dans är det något med det hela som känns rätt anonymt. 

Och kolla publiken. Hur mycket folk har arrangörerna släppt in egentligen. Köer till mat, till toaletter, in och ut, köer till fucking allt. Trångt, trångt, trångt. Frustrerande. 

  
Drog till årets filmfest, men efter allt folk överallt var det snarare änderna man ville umgås med. Gillar verkligen att man kan se film på Way Out West också, inte minst Joe Hill och Ex Macchina hade jag velat se om jag hunnit.

  
Kändes som att festivalen behövde lite tossig Tyler the creator, som i stället för klädbyte ägnade sig åt skobyte (?!). 

  
Florence + the machine piskade upp kvällens mest elektriska stämning, som ett yrväder for hon runt. Det var inte samma magi som på Roskilde, men bra för det. 

  
Pet Shop Boys och minotaur-dansarna. De distingerade britterna har självinsikt, som scenpersoner är de inte jättespännande, och därför bjuder de på show. Dansare, filmer, effekter, ljusshow. Jag älskar det. 

Men sen har jag ju också sett dem förr, även den senaste showen som de kört med vissa ändringar i några år nu. Det finns inga överraskningar. 

Sen står jag där med gåshud och ett lyckligt flin när ”It’s a sin” exploderar på scen. Jag behöver inte mer tröst än så.

Way Out West – första dagen

av Sandra Wejbro

  
Stressade från tåget, rakt in i Belle & Sebastians supermys (deppigt att jag missade Savages…).

Skottarna är ju nästan för charmiga, Stuart Murdoch hade svårt att hålla tassarna borta från publiken och bjöd upp ett gäng på scen för att dansa under ”The Boy with the Arab Strap”. Det hade varit rätt fint om alla hade kunnat låta bli att sexuellt trakassera den stackars sångaren…

Dagens första kassa planering måste ju vara den som placerat Future Islands i Linnétältet. Det var så fullt att man knappt såg tältet. Hade det varit första gången jag såg dem hade jag blivit deppad men nu hade jag en grym Roskildespelning förra året att drömma tillbaka till.

  
Kvällens roliga överraskning var hur lekfull och musikaliskt pigg Beck var. Han öste på med hits, dansade, bytte kläder – lika hemma i rock som soul/hiphop och disco. 

  
Efter Beck drog vi mot Bananpiren, Stay Out Wests nya stora område. 

Lada 105 hade kass akustik pga plåttak, men de andra lokalerna var rätt bra (dock svårt att komma in på Maja Francis när Veronica Maggio skulle gästa). Courtney Barnett var magisk. 

Allt sabbades tyvärr av den överjävligt kassa planeringen, underdimensionerade båtar för att ta folk till och från det rätt svårtillgängliga området (inte så kul att irra runt på industriområde mitt i natten). De bussar som körde folk över bron stannade inte vid någon spårvagnshållplats i centrala stan, utan dumpade av folk i nåt avlägset hörn av Nils Ericsson-terminalen. Sjukt korkat planerat. 

Jag tror att de som var på Bananpiren i natt kommer tänka efter både en och två gånger om de verkligen ska utsätta sig för pärsen det är att ta sig dit och därifrån. 

  
Courtney, nånstans där. 

  
Maja Francis och Veronica Maggio.

Sida 1 av 182
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Raluca Dintica
  • Nöjeschef: Ylva Niklasson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB