Arkiv för kategori Boxning

- Sida 1 av 3

5 anledningar att se Mayweather i natt

av Petter Ohrling

Det finns många anledningar till varför du måste se Floyd Mayweather Jr mot Marcos Maidana i natt, även om du inte är boxningsintresserad. Fighterbloggen har listat fem av dem. Galan sänds på TV10 med start 04.00.

1.
Du vet aldrig vad som kommer att hända.

2. Det är ett jädra spektakel.

3. Vare sig du gillar det eller inte är han sin generations i särklass bäste boxare.

4. Du älskar honom. Eller hatar honom.

5.  För att vid 37 års ålder börjar Mayweather bli gammal. Just nu verkar det som att han bara har tre matcher kvar i karriären.

/Petter Öhrling

Den största boxningsmatchen som aldrig blivit av

av Petter Ohrling

Manny Pacquiao vill. Top Rank vill. HBO vill. Showtime vill. Fansen vill. Men vill Floyd Mayweather?

Jag vet i alla fall att jag vill.

Självklart pratar jag om en potentiell megafajt mellan Pacquiao och Mayweather. Fans världen över har fått upp förhoppningarna om ett sådant supermöte flera gånger tidigare, men nu känns det hetare än på länge. Det sägs dessutom att de kan mötas två gånger om under 2015.

Enligt uppgifter ska boxarna vara överens om de dopningstester som tidigare har satt stopp. Men den främsta anledningen är att tv-jättarna HBO och Showtime – som har avtal med Pacquiao respektive Mayweather – ska ha enats om ett samarbete kring rättigheterna.

Visst, underhållningsvärdet är inte vad det hade varit om de mötts för några år sedan. ”Money” är visserligen obesegrad men har hunnit bli 37 år gammal och vinner allt mer sällan på knockout. ”Pac-Man”, som fyller 36 i december, har passerat zenit efter dubbla förluster och bjuder inte riktigt på samma fyrverkerier som förr.

Mayweather hintade nyligen om att han har ”en stor överraskning” åt fansen i maj nästa år. Jag hoppas att det är en match mot Pacquiao. I mina ögon är det fortfarande en av de bästa och mest intressanta matcherna boxningsvärlden har att erbjuda. För att inte tala om miljarderna en sådan fajt skulle generera. Kanske är det just Pacquiao som kommer att spräcka amerikanens omtalade nolla.

Ibland undrar jag hur boxningslandskapet hade sett ut om superstjärnorna mötts redan för några år sedan. När debatten handlade om vem som var nummer ett i världen och de knappt gick att skilja åt. Tanken på att de kunde ha haft en klassisk trilogi vid det här laget ger mig rysningar.

Nej, det vore sorgligt om det inte blev någonting den här gången heller. Då kan det här gå till historien som den största boxningsmatchen som aldrig blev av.

/Petter Öhrling

Hon är UFC:s största stjärna

av Petter Ohrling

Kan vi enas om att Ronda Rousey är den största stjärnan i hela UFC? Kan vi enas om det? Bra.

Efter hennes osannolika uppvisning mot Alexis Davis på UFC 175 i natt vet jag inte vem som skulle vara i närheten.

Någon på Twitter liknade henne vid Mike Tyson. Jag tycker att det är en jättebra jämförelse.

När ”Iron Mike” klev upp i ringen visste man aldrig vad som skulle hända, bara att man inte fick missa det. Precis så är det med Ronda också.

I början av sin MMA-karriär gick hon tre amatörmatcher och vann samtliga via armlås. ”Vi kan väl kalla henne The Armbar Assassin?”, tänkte någon. Och det är väl ett lämpligt smeknamn, kan jag tycka såhär i efterhand. Hon vann ju sina åtta första proffsmatcher på samma sätt.

Inför hennes stormatch mot Miesha Tate vid nyårsskiftet frågade jag henne om hon inte ville visa andra sidor av sig själv. Vill hon inte gå ut och bara knocka någon? ”Det är inte som att jag går ut och letar efter att vinna specifikt på submission eller specifikt på knock. Jag bara utnyttjar de möjligheter som finns framför mig”, svarade hon då.

Men nu märks det tydligt att amerikanskan blivit mer bekväm i sin boxning. Hon behövde bara 66 sekunder på sig för att knocka Sara McMann i februari, hon behövde bara 16 (!) på sig i natt.

Vem trodde egentligen att Rousey skulle behandla Davis på det sättet hon gjorde? Ingen alls. I stället menade kritikerna att hon fokuserar för lite på fajtingen och för mycket på filmkarriären. Snacka om svar på tal.

Det är just därför jag tycker att Ronda Rousey är hela UFC:s mest värdefulla tillgång. Hon har allt. Talangen, attityden, nävarna, utseendet, karisman. Hon må vara en vattendelare, men det är Floyd Mayweather också. Det betyder bara att folk har åsikter och att de kommer att bänka sig framför teven när det vankas match, vare sig det är för att se Rousey vinna eller förlora. Och i slutändan är det bra för UFC och för sporten.

Sist men inte minst vill jag skänka en tanke till stackars Alexis Davis. Hon måste vara förkrossad. Hon såg så lugn och säker ut på väg till buren men sedan slutade allt på värsta tänkbara sätt. Det här måste vara en mardröm. Hon fick aldrig ens chansen att komma in i matchen. Hoppas bara hon studsar tillbaka.

/Petter Öhrling

Förbjuda MMA? Nej!

av Petter Ohrling

Jag läser att Yelverton Tegner, professor i idrottsmedicin vid Luleå tekniska universitet, vill förbjuda MMA. Han tycker att sporten är en slags ”legaliserad misshandel” som får för stor uppmärksamhet i media.

Vill man inte stödja en våldsam utveckling i samhället, då skriver man inte om de här killarna”, säger han i en artikel på universitetets hemsida.

Eftersom jag skriver ganska flitigt om kampsport skulle jag vilja försvara sporten MMA.

”Det är legaliserad misshandel”
Jag tycker att det är rent felaktigt att jämföra MMA med misshandel. Det här är professionella idrottsutövare som förbereder sig i månader inför match. De är fullt medvetna om riskerna och har när som helst chansen att ge upp eller dra sig ur. Lägg där till att det görs rigorösa läkarkontroller före och efter match. Det dopningstestas. Det finns alltid en matchläkare som utvärderar skador under matchens gång med uppgift att ta det säkra före det osäkra. Och – det här är viktigt – i 65 procent av alla misshandelsfall är förövaren påverkad av alkohol eller droger, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet.

”Det är att glorifiera våld”
Jag förstår argumentet. Men ska man förbjuda filmer, tv-spel och musik också? Jag har ingen statistik på i vilken utsträckning kampsport faktiskt framkallar verkligt våld, men vet att den ofta målas ut som syndabock. Precis som i debatten om underhållningsvåld är det inte riktigt så enkelt. Det är en fråga om sociala problem och om föräldrars ansvar, bland mycket annat. Det är viktigt att komma ihåg att kampsport faktiskt handlar om disciplin, självbehärskning och förebyggande av våldsamt beteende.

”Skadorna är likartade med de i boxning”
Många som är emot MMA har aldrig sett en hel gala. De har sett enstaka klipp av en brutal knock. Och visst, det kan vara farligt med kontaktsporter. Men jämför man med boxning finns det flera viktiga skillnader. Först och främst är matcherna kortare. En standardmatch i MMA är 15 minuter, i boxning 36. Knockas du i boxning får du en stående räkning och tid på dig för återhämtning, sedan kan matchen fortsätta. I MMA får du aldrig den chansen. Där bryter domarna omedelbart. Därefter följer avstängning tills en läkare ger klartecken.
Boxning handlar enbart om slag på överkropp och huvud. Eftersom MMA består av flera olika discipliner och grepptekniker är huvudet inte lika utsatt och de bestående huvudskadorna klart färre. För att ta ett exempel: svenske UFC-fajtern Ilir Latifi slog inte ett enda slag i sin senaste match. Han väntade på rätt läge, brottade ner sin motståndare på marken, och vann via submission tre minuter in i den första ronden.

Min slutsats: Nej, jag tycker inte att man borde förbjuda MMA. Visst finns det risker, men det gör det inom andra sporter också, som en tackling bakifrån i ishockey. Och hela livet är ju en enda stor risk om man nu vill se det så.

Jag pratar hellre om mina positiva erfarenheter av kampsporten. För aldrig har jag testat en idrott där respekten och gemenskapen för varandra har varit så stor, varesig det handlar om träningskamrater eller motståndare.

Men den sidan av kampsport och MMA glömmer många att lyfta fram.

/Petter Öhrling

Dinamita

av Petter Ohrling

Kan någon påminna Juan Manuel Marquez om att han fyller 41 i augusti?

”Dinamita” såg tio år yngre ut när han utklassade Mike Alvarado över tolv ronder i natt. Segern var hans 56:e i karriären och matchen gick i klassiska The Forum i Kalifornien. Det var där en ung fjäderviktare vid namn Marquez gjorde sig känd i mitten av 1990-talet.

Sluggern Alvarado började passivt och såg väldigt obekväm ut de första tre ronderna. Den mindre och kvickare Marquez dikterade tempot och gav amerikanen en boxningslektion. I slutet av åttonde ronden fick han in en förödande högerträff – samma slag som sänkte Manny Pacquiao – och skickade nästan Alvarado ut ur ringen (!).

I början av nionde, när jag förväntade mig att mexikanen skulle gå för knock, sänkte han garden och golvades av Alvarado. ”Mile High” lyckades dock aldrig kapitalisera på nedslagningen. Inte ens i tolfte ronden, när en blodig Alvarado var tvungen att vinna på knock, var han särskilt nära att hota Marquez.

I slutändan vann 40-åringen ett enhälligt domslut med siffrorna 117–109, 117–109, 119–108. Därmed står han först i kö att möta den nuvarande WBO-mästaren i weltervikt.

Det råkar vara ärkerivalen Manny Pacquiao.

Marquez största stund i karriären var när han brutalt knockade filippiniern i det fjärde och senaste mötet. Även om han säger sig ”inte tänka på Pacquiao över huvud taget i nuläget” kommer det bli svårt att tacka nej.

En lukrativ femte match mot ”Pac-Man” skulle sannolikt innebära en åttasiffrig lönecheck. Och framför allt: det skulle göra Marquez historisk som den förste mexikanske boxaren att bli världsmästare i fem olika viktklasser.

Here we go again.

/Petter Öhrling

Fem frågor efter nattens supergala

av Petter Ohrling

Kan någon slå Floyd Mayweather?
Nej. Som det känns just nu kommer han att vinna sina resterande tre matcher och lägga av obesegrad. Men det ska sägas att nattens match blev jämnare än vad många trodde på förhand. För en gångs skull syntes det faktiskt att ”Money” – som fick ett synligt cut ovanför ena ögat – hade varit inblandad i en fajt. Marcos Maidana är faktiskt den motståndare som har lyckats träffa Mayweather flest gånger (221) under de 38 av 46 matcher som CompuBox har fört statistik över. ”El Chino” gav allt från första sekund och överrumplade superstjärnan i de tidiga ronderna. Men amerikanen anpassade sig, vann fem av de sista sju ronderna och förlängde sin segersvit.

Är det dags att ta Amir Khan på allvar igen?
Ja, jag tycker det. Han golvade den rutinerade och farlige Luis Collazo tre gånger i en överlägsen seger över tolv ronder. För en gångs skull boxades britten taktiskt och följde sin matchplan utan att förivra sig. Collazos försök att sänka händerna och locka in Khan lyckades aldrig. Efter segern gjorde Khan sitt bästa för att snacka till sig en chans mot världens bäste boxare. ”Folk vill se mig möta Mayweather. Jag tycker inte alls att han ser oslagbar ut, han skulle ha stora problem med min boxningsstil. Jag är den ende som kan slå honom”, sa Khan.

…Adrien Broner också?
Suck. Den Broner som fascinerade mig så för två år sedan verkar nu lida av storhetsvansinne. Visst studsade han tillbaka efter förlusten mot Maidana senast, men det var knappast någon imponerande insats 24-åringen stod för när han vann på domslut mot en klart sämre motståndare i Carlos Molina. Skandalboxaren brottade ner Molina i den tredje ronden och fick en skarp varning. I segerintervjun läxades Broner upp av reportern sedan han uttalat sig negativt om mexikaner. Han passade också på att utmana Manny Pacquiao – det är en match jag gärna skulle vilja se.

Vem ska Floyd möta härnäst?
Jag behöver inte se en returmatch mot Maidana. I stället vill jag se Mayweather ta steget upp till mellanvikt och möta legendaren Sergio Martinez eller hyperfarlige Gennady Golovkin.

Vad handlade handskbråket om?
Matchen mot Maidana sades vara i fara över en dispyt kring argentinarens handskar. Trots att de var godkända av kommissionen protesterade Mayweather och hans team vilt. De menade att handskarna var förstärkta kring handlederna och saknade ordentlig stoppning över knogarna. Bråket ska ha pågått i över sex timmar under fredagen och en lösning nåddes först på matchdagen. Maidana hävdar att han hade knockat Floyd med sina vanliga handskar medan Mayweather betonade att det handlade om boxarnas säkerhet.

/Petter Öhrling

45–0

av Petter Ohrling

Man marknadsförde matchen mellan Floyd Mayweather Jr och Saul Alvarez som att det skulle avgöras vem som var ”The One”. Såhär i efterhand känns det dumt att frågan över huvud taget behövde ställas.

Jag var en av de som lyfte fram ”Canelo” som Mayweathers tuffaste motståndare på många år. En ung, stark och obesegrad superstjärna. Sanningen är att han inte ens var nära att rubba amerikanen.

Floyd gjorde en av sina bästa matcher någonsin. En makalös uppvisning i försvar, tajming, smarthet och precision. Kort och gott gav han sin 13 år yngre baneman en rejäl boxningslektion.

Den stora chocken kom förstås när domarsiffrorna ropades ut och C.J. Ross ansåg matchen oavgjord, 114–114. Helt obegripligt, men tyvärr inte särskilt förvånande eftersom hon lika kontroversiellt ansåg att Timothy Bradley besegrade Manny Pacquiao i juni förra året.

***

Trist att samma fenomen drabbade svenske Badou Jack i torsdags. Han snuvades på segern i titelmatchen mot Marco Antonio Periban om det nordamerikanska NABF-bältet i super mellanvikt.

Jag gav personligen fyra ronder till mexikanen, jag kan förstå de som bara gav honom tre. Men att hålla Periban som segrare (en domare hade det 96–94 i hans favör, de andra två 95 lika) eller oavgjort som matchen slutade – det är rent felaktigt.

***

Nu vill man förstås veta vem Mayweather tänker möta här näst.

Kanske behöver man inte titta längre bort än underkortet. Underskattade Danny Garcia tog en imponerande poängseger mot hårdslående Lucas Matthysse och visade att han är en av världens just nu bästa boxare oavsett viktklass.

Garcia planerar att ta steget upp till weltervikt och står troligtvis näst på tur. Men som jag ser det finns det inga hot kvar för Mayweather om han inte kliver upp till mellanvikt och möter någon som Sergio Martinez.

”Canelo” var den på papperet svårast tänkbara motståndaren för Mayweather – och han hade ingen chans.

/Petter Öhrling

Oh, Sweet September

av Petter Ohrling

Sommaren är slut och vi vänder blad till september i almanackan. Vilken månad vi har framför oss, hörni! Här är fyra godbitar ni inte får missa:

12 september: Badou Jack–Marco Antonio Periban (Las Vegas)
Sveriges just nu mest framgångsrike proffsboxare har 15 vinster varav tio på knock. Nu på torsdag slåss Jack om det nordamerikanska NABF-bältet i super mellanvikt mot 28-årige mexikanen Periban som bara har förlorat en av sina 21 matcher, och det mot världsmästaren Sakio Bika. En vinst här skulle öppna många dörrar för svensken som står på tröskeln till att bli en riktig stjärna i USA.

14 september: Floyd Mayweather Jr–Saul ”Canelo” Alvarez (Las Vegas)
Världens bäste boxare går upp i ringen igen för andra gången på bara fyra månader. Det är den något inaktive Mayweathers kortaste uppehåll mellan två matcher på över tio år. Dessutom gör han det mot en av de tuffast tänkbara motståndarna i ett 23-årigt obesegrat underbarn, som dessutom är fysiskt större än honom själv. Det här blir Mayweathers tuffaste match sedan De La Hoya 2007. Dessutom har vi en hyfsad aptitretare på underkortet i form av Danny Garcia mot Lucas Matthysse.

21 september: Alexander Gustafsson–Jon Jones (Toronto)
Månadens andra svenska titelmatch. Vad ska man säga om den här fajten som inte redan har sagts? Det största som har hänt svensk kampsport sedan ”Ingo” blev tungviktsmästare 1959. Punkt.

28 september: David Haye–Tyson Fury (Manchester)
En av mina personliga favoritboxare, uppkäftige britten Haye, möter en om möjligt ännu uppkäftigare landsman. Lita på stora rubriker och en knockad Fury, som fortfarande inte är på veteranens nivå.

/Petter Öhrling

Sommaren är kort

av Patrik Syk

Jag slänger en snabb titt på kalender och inser att en sommar passerat. Det är över två månader sedan jag skrev i bloggen. Nu drar vi igång igen och kan bara konstatera att på de två månader som passerat har det hänt en hel massa. Här är några snabba tankar om det som präglat sommaren.

Alexander Gustafsson har turnerat världen runt som en av UFCs största attraktioner inför hösten. Titelmatchen mellan Jon Jones och Alex är big business. Realy fucking big. Om 16 dagar möts de två i vad jag tror blir den bästa matchen i viktklassen sedan Dan Hederson och ”Shogun” Rua bankade vettet ur varandra för knappt två år sedan.

Reza Madadi har blivit av med sitt UFC-kontrakt och stängts av från MMA-förbundet efter att ha dömt till fängelse för grov stöld. En dom som ska överklagas. En sorglig historia ur alla perspektiv.

Golden Ring-galan får värsta tänkbara utgång när Frida Wallberg får hjärnblödning och hamna i koma. Efter några dramatiska dygn slutade det ju dock lyckligt men många frågetecken finns fortfarande kring arrangemanget. Enligt mig visar det med all tydlighet på behovet av ökad professionalitet kring galorna. De tidigare mycket hårda reglerna mot bland annat boxning gör att vi ligger efter och orutinen skiner ibland igenom. På utövarnas bekostnad.

Papy Abedi, Jycken och Tor Troeng har alla gått UFC-matcher medan Akira Corassani tvingades dra sig ur sitt möte med Mike Brown på grund av skada.

Papy gjorde det bra i två ronder innan Dylan Andrews knockade honom i den tredje. Det var den fjärde och sista matchen på Papys UFC-kontrakt och med tre förluster så ser det inte så ljust ut för ”Makambo”.

Mangus ”Jycken” Cedenblad gjorde i helgen efterlängtad come back i oktagonen efter att ha brottats med bland annat starr. Och han gjorde på bästa möjliga sätt. 52 sekunder in i första ronden satt en giljotin som Jared Hamman inte kunde slinka ur. Därefter utmanade han Dylan Andrews för att ”hämnas” Papy. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Tor stod natten till idag för en fantastisk insats när han visade prov på äkta västerbottnisk jiujitsu av högsta snitt. Tyvärr räckte det inte till seger mot duktige Refael Natal men en fight of the night och en hel massa nya fans.

Anderson Silva har blivit knockad. Och fick skylla sig själv för det. Räkna med en annan matchbild i returen.

Benson Henderson har åkt på en armbar. Och Pettis visar att styles make fights. Herrejävlar vilka fina sparkar han har den grabben.

Har jag glömt något? Ja en hel massa förstås. Men det är historia nu. Nu börjar vi uppladdningen efter det största svensk kampsport upplevt på ett halv sekel. Hela världen kommer titta och det finns faktiskt en chans, om än liten, att vi står där tidigt på söndagsmorgonen den 22 september med en svensk UFC-mästere i lätt tungvikt. Allt som står mellan Alex och bältet är världens just nu bäste MMA-fighter. Eller? Jag ryser av bara tanken.

//Syk

Let the trash talk begin!

av Petter Ohrling

Ordkriget har börjat mellan David Haye och Tyson Fury.

Och som jag ser fram emot den här drabbningen. Förhandssnacket, uppladdningen och de verbala duellerna kommer vara minst lika bra som själva matchen.

Räkna förresten med att någon kommer att bli knockad i Manchester den 28 september. Jag tror att det blir Fury.

Haye har redan ritningen på hur man slår en jättelik best. Han var mästerlig i matchen mot Nikolaj Valujev när han vann WBA-bältet 2009. Ryssen mäter förresten 213 centimeter och vägde 133 kilo i matchen mot Haye, medan Fury ”bara” är 206 centimeter och vägde 115 kilo i sin senast match.

Även om Fury imponerade på mig mot slipade Steve Cunningham – då han golvades i andra ronden men reste sig och vann – är han en tekniskt sämre boxare än Haye. Veteranen har en gedigen amatörkarriär bakom sig och ett VM-silver från 2001. Dessutom har han mött världsboxare under många år medan Fury är tämligen oprövad på den här nivån. Det räcker inte att bara vara stor.

Två av boxningsvärldens största pratkvarnar gör snart upp i ringen.

Till dess pågår en fajt utanför den.

/Petter Öhrling

Sida 1 av 3
  • Tjänstgörande redaktör: Mia Carron
  • Chefredaktör, ansvarig utgivare och VD: Jan Helin
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Sajtchef: Lena Widman
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB