DRAMAKOMEDI Den som minns vinter-OS i Calgary 1988 minns nog även ”Eddie the eagle”, den osmidige britten som aldrig var i närheten av att vinna något. Men han charmade publiken med sina upptåg och för att han utan fruktan kastade sig in i en sport, backhoppning, där man lätt skadar sig om man inte har koll.

Filmen om Eddies liv är en småtokig historia som har sin formel, men samtidigt är påhittig eftersom det inte är en standardbiografi. Den verklige Eddie har berättat i en intervju att ”90 procent” av vad som sker i filmen är rena fantasier. Det gäller även Hugh Jackmans rollfigur, en alkoholiserad före detta backhoppare som blir Eddies mentor.

Antingen köper man det här eller inte. Men jag älskar filmens lekfullhet och hur den är stöpt i en härlig 80-talsstil, komplett med ett mycket passande retrosoundtrack. Jackman är ljuvlig, men även Taron Egerton gör Eddie till en minnesvärd filur. Och i en liten roll som backhoppningslegendaren Matti Nykänen ser vi en svensk, Edvin Endre, som får ge Eddie ett gott råd i en nyckelscen.

Filmen är som ”Eddie the eagle” själv. Den kommer inte att vinna priser, det vinglar till lite ibland, men det är roligt att titta på.