Måste gitt

Regi Ivica Zubak, med Can Demirtas, Jörgen Thorsson, Selma Caglar, David Nzinga, Lena Endre, Shebly Niavarani, Madeleine Martin.
dramakomedi

Efter ett svagt 2016 för svensk film, börjar åtminstone år 2017 starkt.
Filmer som utspelas i storstädernas förorter. Med svenskar som har rötter i andra länder. Och alla pratar så kallad Rinkebysvenska.
Vi har nog alla våra fördomar hur de brukar se ut. Unga arga män. Kriminalitet. Missbruk. Våld. Från ”(Sökarna)” till ”Nattbuss 807” till ett par tv-serier av Peter Birro till ”Snabba cash”-trilogin (i vissa avsnitt).
”Måste gitt” (betyder måste dra) innehåller det där också.
Annars är den mer besläktad med ”Förortsungar” och ”Jalla! Jalla!”. Ingjuter mer hopp om tillvaron, har mer humor, har definitivt en hel del av den lättsamma ton som präglat allt som Josef Fares har gjort.
Regissören Ivica Zubak (han kom till Sverige som barn under kriget i före detta Jugoslavien) tar oss med till förorten (Jordbro söder om Stockholm) med en närgången autenticitet som är ovanlig, det känns som att han kommer förbi klichéerna. Visst, huvudpersonen Metin (Can Demirtas), svensk med turkiska rötter, pratar med karakteristisk brytning, är macho till hundra procent och har en föga politiskt korrekt syn på kvinnor (det gäller även mamman som han inte tycker ska få hålla på med någon ny karl). Men Metin är också sårbar, ängslig, påverkbar, inte alltid så smart.
Lite i smyg har han skådespelardrömmar och skriver dagbok. Han noterar noggrant omgivningens kriminella aktiviteter, med namn och allt. När dagboken kommer på villovägar, riskerar Metin att avslöjas som en tjallare. Inte minst när den hamnar hos ett bokförlag som vill publicera den…
Samtidigt som macho-Metin vill upprätthålla sin coola fasad i förorten, upptäcker han en ny värld bland kulturmänniskor i Stockholms innerstad. Bättre eller sämre, det får man själv avgöra. Men det blir många dråpliga situationer i kulturkrocken med den homosexuella förläggaren Puma (Jörgen Thorsson, mycket bra!). Lena Endre har en liten, men viktig, biroll och Can Demirtas gör Metin till ett energiknippe det är omöjligt att inte tycka om, trots hans fel och brister.
”Måste gitt” är inte bara fräckt filmad och klippt, den sprudlar också av berättarglädje, humor och genuin kärlek för de personer som skildras.

 

SE OCKSÅ: ”Jag, Daniel Blake”. Ken Loachs Guldpalmsvinnare är också vardagsrealism kryddad med mycket humor.

VISSTE DU ATT… regissören Rainer Hartleb från 1982 och framåt gjort en lång rad dokumentärer som skildrar flera generationer Jordbro-bor?

JUST NU… kan man också se Jörgen Thorsson som Riddar Kato i ”Mio min Mio” på Stockholms Stadsteater.