Startsida / Inlägg

Vi visste vad som pågick

av Gunnar Fredriksson

När skolan började höstterminen 1943 var vi plötsligt 57 elever i klassen. Vi fick veta att flera tusen danska judar hade kommit över Öresund men att Malmö ansågs riskabelt så judiska barn sändes till orter i det inre av Skåne. Jag fyllde 13 år den hösten. Kanske kan jag bidra med minnen från dessa år med anledning av att Jan Guillou påstått om svenska folkets kunskaper om nazismens judeförföljelser och koncentrationsläger. ”Man visste inte”, påstår han, inte förrän i maj 1945. — Våra grannar på andra sidan häcken, tant Astrid och tant Ebba, bjöds ibland på kaffe av min mor. Jag minns redan från 30-talets sista år hur de en gång talade om judeförföljelserna, hur judiska familjer vräktes och ”arier” övertog deras lägenheter och om hur judiska butiker slogs sönder av nazister. Det fanns bilder i tidningarna. Nät tanterna hade gått bad jag min mor berätta mer. — Vi hade ortstidningen Mellersta Skåne gemensamt med grannarna. Tidningens chefredaktör var en folkpartist vid namn Säfström, tillika riksdagsman. Han skrev visserligen oläsliga rapporter från riksdagen men sedan tidningen uteblivit några dagar hade den en morgon på första sidan rubriken VI HAR BLIVIT INDRAGNA. Tidningen drev samma kritiska politik som Segerstedt i Handelstidningen i Göteborg och Selander i Eskilstuna-Kuriren. — Vi prenumererade på Sydsvenska Dagbladet som hade en välkänd korrespondent i Tyskland, Gunnar Th-son Pihl. Han blev utvisad och skrev den mycket lästa anti-nazistiska boken TYSKLAND GÅR SISTA RONDEN, som vi hade hemma. — Jag läste tyska som första utländska språk och lärde mig att ta in tyska radiostationer. ”Usch, han bara står där och skriker”, sa min mor när vi hörde Hitler. Alla som inte var helt förvirrade visste vad som pågick. Min far berättade om en god vän i Lübeck, som sattes i Gestpos fängelse därför att polisen upptäckte att han i hemlighet lyssnade på BBC. — Professor Klas Åmark gör en intressant distinktion mellan att veta och att förstå. Kanske kände många till fakta men hade svårt att förstå sammanhanget. Min farfar, född 1860, dog när jag var 16 år. Han hade varit skutskeppare och samtalade med vänner i tyska hamnar på en blandning av skånska, danska och platt-tyska. En gång när jag besökte honom sommaren 1944 sa han om koncentrationslägren att om det gällt ryssar hade han inte varit förvånad. Men tyskar? Obegripligt. I det akademiska Lund ställde man en liknande fråga: tyskarna var ju en klassisk kulturnation, hur var deras nazism möjlig? Svårt att förstå. Tyska kulturkonservativa var ofta anti-nazistiska, eftersom de ansåg att nazistledare var vulgära folktalare.— Jag kan uppleva svårigheter att förstå även idag. Jag förstår inte ISIS. Jag begriper inte ens varför 12.9 % svenskar röstade på SD. Nog kan man bli förbryllad och grubbla. Men fakta känner vi till om vi har respekt för sakkunskap. — I den här frågan gör sakkunniga skribenter i DN ett utmärkt jobb. Men frågan är om en samlad expertis har en chans mot en TV-kändis, därtill bokförfattare.

  • Tjänstgörande redaktör: Johan Edgar
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB