För ungefär 30 år sedan, en vacker vårsommar morgon, slog jag mig ner på Börshusets trappa, huset där, som alla nu vet, Svenska Akademin brukar träffas. På trappan satt i morgonsolen två unga män med var sin ölflaska. Efter en kort stund anlände en skolklass under ledning av en ung lärarinna. En av männen hälsade henne välkommen med orden ”Har du varit i Valparaiso?”. Det hade hon inte. — De båda sjömännen reste sig upp och vände sig till  till skolbarnen och sa: ”Nu ska vi berätta för er om latitud och longitud.” Vi avlyssnade en fullkomligt saklig och korrekt berättelse. Barnen lyssnade andäktigt, solen steg långsamt över Svenska Akademins hus. — Lårdom är alltid av värde.