Ny podd: Kärleksbombningen

av Johan Flinck

Här har ni veckans avsnitt av ”Flinck & Rutte – Bladets handbollspodd”.
Ni hittar det på de vanliga ställena. Som här.

Sportbladets Johan Flinck och Kristianstadsbladets Robin Nilsson snackar handboll och media; då och då med gäster, oftast utan gäster; ibland på allvar, ibland på mindre allvar; ibland bakom kulisserna, ibland framför.
Den här veckan har Robin intervjuat Jesper Larsson på, och om, ”deadline day”.
Andra programpunkter:
* Kristianstads Champions League-spel.
* Handbollens gråzoner.
* Kärleksbombningen till spelare, tränare och lag i handbollsligan. Det har trots allt varit Alla hjärtans dag i veckan.
* Per Carléns nya, överraskande uppdrag.
* Sivertsson vs Sivertsson.
* EHFtv-galningen till Kristianstad.
* Siffrorna som avslöjar niometersskyttet i handbollsligalagen.
Ja, det där fyllde vi gott och väl en timme med.

Superanalytikern i Belgrads utkanter

av Johan Flinck

Fredag = nytt avsnitt av ”Flinck & Rutte – Bladets handbollspodd”.
Ni hittar det på de vanliga ställena. Som här.

Sportbladets Johan Flinck och Kristianstadsbladets Robin Nilsson snackar handboll och media; då och då med gäster, oftast utan gäster; ibland på allvar, ibland på mindre allvar; ibland bakom kulisserna, ibland framför.
Den här veckan blir det stort fokus på vår kära handbollsliga:
* Sveriges 15 största talanger.
* Göteborg vs Skåne.
* RIK:s varumärke.
* Vem ersätter Hallbäck i Aranäs?
* Serievinnare.
* Franzéns fina ”gest” till Konradsson.
* Alingsås lista på 150 spelare.
* Seifert och domarna.
* Vad händer med Alingsås nästa säsong?
* Superanalytikern i en källare i Belgrads utkanter – vem är han?
Vi har ett par gamla käpphästar också:
* Rutte och reglerna.
* Flinck och statistiken på handbollsligan.se.
* Wanne till landslaget.
* Kultspelaren Tatarintsev.
Och vilket lag med enbart Bundesligaproffs lyckas Andrésson skrapa ihop i mars mot tyskarna? Comeback för Doder och Jernemyr tro?
Det blir också lite SHE med fokus på suveräna Sävehof.

Jag tror att Alingsås tar det nu

av Johan Flinck

Är ute på en liten handbollssväng i väst-Sverige. Två dagar, tre ligamatcher, två besök hos klubbar och träff med ytterligare två tränare/sportchefer.

Materialet det ger kommer att pyttsas ut framöver.

I kväll var jag och såg Alingsås-Malmö.

Här är knäcket från matchen. Om Alingsås mål om att skriva klubbhistoria.

Sen skrev jag en ”analys” eller ”tyckare” också. Den har ni i sin helhet här:

ALINGSÅS. Nåja, vad är väl en knapp hemmaseger mot Malmö i serielunken i februari?
Den kan vara dötrist och långtråkig och… alldeles, alldeles underbar.

I varje fall om du heter Mikael Franzén.
Eller Jesper Konradsson, Felix Claar eller Max Darj.
Eller helt enkelt något annat och spelar i eller tränar Alingsås HK.
För den här segern och sättet den togs på innebär…
…att Alingsås går upp i serieledning när två tredjedelar av grundserien är spelad. Det är viktigt när ett av årets stora mål är att vinna grundserien för första gången i klubbens historia efter åtta år på topp-fem och två raka andraplatser.
….att Alingsås för första gången den här säsongen vann en riktig rysare. Antingen har man kört över sina motståndare (oftast) eller förlorat matcherna (då och då). Det betyder mycket mentalt för fortsättningen.
…att Alingsås tog revansch efter bottennappet nere i Malmö i mellandagarna och för första gången på tre år besegrade skåningarna i grundserien (man har dock slagit ut dem i två kvartsfinalserier däremellan).
…att Alingsås vann utan att behöva ösa in mål. Sedan i början av oktober har man gjort minst 28 mål varje gång man vunnit.
…att Alingsås kunde vinna utan att få till sitt fruktade kontringsspel, som Malmö effektivt stoppade upp. Men västgötarna har till den här säsongen utvecklat sitt uppställda anfallsspel.
– Vi har fått skit förut för att vi spelat dåligt anfallsspel. Men när vi nu gjort det bättre än någonsin så är det ingen som märker det, muttrade Franzén efteråt och han har nog en poäng.
Men man har förstås ”märkt” det inom laget.
– Vi minns hur frustrerade vi var när vi mötte Malmö och Kristianstad och inte kunde göra mål i uppställt anfall på dem, säger Jesper Konradsson.
***
I ett svagt, väldigt svagt ögonblick, i höstas påstod undertecknad att serien skulle bli tråkigt ojämn och skikta sig med sex topplag som bara tappade poäng mot varandra och som körde över övriga åtta.
Jag hade fel.
Vi har inte haft en jämnare serie på fyra år. Det skiljer bara 6 poäng mellan lag 1 och 6 och 14 poäng mellan lag 1 och 10 (det har varit 29, 21 och 19 poäng där de tre senaste åren efter 21 omgångar).
***
Men jag tror att Alingsås tar hem grundserien nu.
***
Sitter i dagarna och knåpar med en lista över ligans största talanger. Det blir svårt att undvika att ha Felix Claar väldigt, väldigt högt upp på den listan. Bäst på plan i kväll.
***
Patrik Kvalvik är en av säsongens bästa, eller ska vi säga nyttigaste, värvningar alla kategorier. Oerhört viktig för Malmös försvarsspel.
Malmö har släppt in minst antal mål i år i hela ligan (på planen – RIK har en skrivbordsseger på 10-0).
***
Michael Johansson/Jasmin Kliko var ++++ i kväll. De tillät en hel del, vilket var helt rätt i en sådan här match.

Veckans podd

av Johan Flinck

Fredag betyder ny podd
Här har ni senaste avsnittet av ”Flinck & Rutte – Bladets handbollspodd”.
Ni hittar det på de vanliga ställena. Som här.

Sportbladets Johan Flinck och Kristianstadsbladets Robin Nilsson snackar handboll och media; då och då med gäster, oftast utan gäster; ibland på allvar, ibland på mindre allvar; ibland bakom kulisserna, ibland framför.
Den här veckan tar vi en titt in på handbollsligans ”äldreboende” och tar ut ett ”gubbalag”.
Hur vi lyckades missa Zoran Roganovic i det sammanhanget är en gåta. Men det gjorde vi.
Vi snackar också om…
…Vranjes till Veszprem och Berge till Flensburg.
…hur två lag hanterade nyheter på tränarfronten lite olika.
…förbundskaptenens uppmaning till unga talangerna.
…farmarlagsgisslet.
…talangfabriken i Partille som verkar ha ett produktionsstopp.
…48 påringningarna som var förgäves.

Makalöse Karabatic

av Johan Flinck

Då kan vi lägga detta VM till handlingarna.

Frankrike var bäst än en gång. Frågan är vilken nation som på allvar detroniserar fransoserna i framtiden. För nån gång måste det väl ske även om de förstås har fått fram flera spelare (Remili, Fabegras, Mem) som kommer att hålla kvar det här laget i världstoppen i många år framöver. Men fortfarande är Karabatic, Narcisse och Guigou oerhört viktiga. Det såg vi i finalen i kväll. Det här var väl också första gången Frankrike vann på 2000-talet utan att Omeyer var bra. Men då hade man i stället Gerard. Men han är faktiskt 30 år.

Med detronisera menar jag inte att slå ut Frankrike i en enstaka semifinal eller vinna en final någon gång. Man kunde ju tänka sig att Danmark skulle putta ner dem från tronen i och med OS-guldet i Rio men nu var Frankrike tillbaka samtidigt som Danmark gjorde fiasko.

Flera nationer går igenom, eller har genomfört, tämligen stora generationsväxlingar: Sverige, Kroatien, Spanien, Tyskland…

Sen har vi Norge också.

Norge har ett mycket spännande lag men vi ska inte glömma att Bjarte Myrhol är 34 år och en av lagets absolut viktigaste spelare. Vilket fantastiskt VM kämpen gjorde. Det blir en tuff lucka för Norge att fylla inom en ganska snar framtid.

Kroatien och Spanien är fortfarande mycket beroende av några veteraner som knappast blir bättre med åren.

Nej, tittar vi på åldersstruktur och vilka som kommit längst i generationsväxlingen så är det nog Tyskland och Sverige – ihop med Danmark, vi ska inte glömma danskarna – som har störst potential att, med rätt utveckling på flera håll, kunna putta ner Frankrike från tronen så småningom. Möjligen Slovenien också.

Men det kan dröja också. Karabatic är fortfarande bara 32 år. Det är ju inte klokt egentligen. Karljäveln gjorde i VM sitt 19:e raka mästerskap sedan debuten i EM 2004. Då tog han plats direkt i all star-laget, inte ens 20 år fyllda.

Det för oss in på traditionen här i bloggen efter ett herrmästerskap: redovisningen av alla all star-lag och MVP (de gånger det utsetts) sedan 2001.

Tillbaka till Karabatic så utsågs han i kväll ännu en gång till MVP i en turnering. Det är tredje gången i karriären, de två tidigare tillfällena var VM 2011 och EM 2014. Det var alltså andra gången i ett VM och då tar han plats i ett fint sällskap, nämligen det med de utsetts till MVP i VM två gånger om: Jackson Richardson, Stefan Lövgren och Ivano Balic.

Om jag uppfattat det rätt har man bara utsett MVP i VM sedan 1990.

Men MVP i tre mästerskap, som Karabatic nu blivit, är faktiskt inte värst. Ivano Balic har nämligen blivit det fyra gånger (EM 2004, VM 2005, EM 2006, VM 2007).

Däremot är ingen i närheten av Karabatic när det kommer till antalet mästerskap där man antingen blivit MVP eller tagit plats i all star-laget. Det har Karabatic nu gjort hela tio gånger: tre gånger MVP och sju gånger all star-laget.

Balic kom upp i sex mästerskap då han tre av de fyra gånger han utsågs till MVP samtidigt togs ut i all star. För Karabatic har det handlat om antingen eller.

MVP eller all star-laget i tio av de nitton mästerskap Karabatic spelat. Som 32-åring. Makalöst!

Här har ni alla all star-lag och MVP sedan 2001.

VM 2017

Mv: Vincent Gerard, Frankrike.
V6: Jerry Tollbring, Sverige.
V9: Sander Sagosen, Norge.
M9: Domagoj Duvnjak, Kroatien.
H9: Nedim Remili, Frankrike.
H6: Kristian Björnsen, Norge.
M6: Bjarte Myrhol, Norge.
MVP: Nikola Karabatic, Frankrike.

OS 2016

Mv: Niklas Landin Jacobsen, Danmark
V6: Uwe Gensheimer, Tyskland
V9: Mikkel Hansen, Danmark
M9: Nikola Karabatic, Frankrike
H9: Valentin Porte, Frankrike
H6: Lasse Svan, Danmark
M6: Cedric Sorhaindo, Frankrike

MVP: Mikkel Hansen, Danmark

EM 2016

Målvakt: Andreas Wolf, Tyskland
Vänster-6:a: Manuel Strlek, Kroatien
Mitt-6:a: Julen Aguinagalde, Spanien
Höger-6:a: Tobias Reichmann, Tyskland
Vänster-9:a: Michal Jurecki, Polen
Mitt-9:a: Sander Sagosen, Norge
Höger-9:a: Johan Jakobsson, Sverige

Bästa försvarsspelare: Henrik Möllgaard, Danmark
Mest värdefulla spelare: Raul Entrerrios, Spanien

VM 2015

Målvakt: Thierry Omeyer, Frankrike

Vänster 6:a –  Valero Rivera, Spanien

Mitt 6:a – Bartosz Jurecki, Polen

Höger 6:a – Dragan Gajic, Slovenien

Vänster 9:a – Rafael Capote, Qatar

Mitt 9:a – Nikola Karabatic, Frankrike

Höger 9:a – Zarko Markovic, Qatar

Mest värdefulla spelare: Thierry Omeyer, Frankrike

EM 2014

MV: Niklas Landin (DEN)
V6: Gudjun Sigurdsson (ISL)
V9: Mikkel Hansen (DEN)
M9: Domagoj Duvnjak (CRO)
H9: Krzysztof Lijewski (POL)
H6: Luc Abalo (FRA)
M6/Linje: Julen Auguinagalde (ESP)

Bäste försvarsspelare: Tobias Karlsson (SWE)

Mest värdefulla spelare: Nikola Karabatic (FRA)

VM 2013
Mv: Landin, Danmark.
V6: Dibirov, Ryssland.
V9: Entrerrios, Spanien.
M9: Duvnjak, Kroatien.
H9: Nagy, Ungern.
H6: Lindberg, Danmark.
M6: Aginagalde, Spanien.

MVP: Hansen, Danmark.

 

OS 2012

Mv: Thierry Omeyer, Frankrike

V6: Jonas Källman, Sverige

V9: Aron Palmarsson, Island.

M9: Nikola Karabatic, Frankrike

H9: Kim Andersson, Sverige

H6: Ivan Cupic, Kroatien

M6: Julen Aguinagalde, Spanien

 

EM 2012

Mv: Darko Stanic, Serbien.

V6: Gudjon Valur Sigurdsson, Island.

V9: Mikkel Hansen, Danmark.

M9: Uros Zorman, Slovenien.

H9: Marko Kopljar, Kroatien.

H6: Christian Sprenger, Tyskland.

M6: René Toft Hansen, Danmark.

MVP: Momir Ilic, Serbien.

Försvarsspelare: Virán Morros, Spanien.

 

VM 2011

Mv: Thierry Omeyer, Frankrike.

V6: Harvard Tvedten, Norge.

M6: Bertrand Gille, Frankrike.

H6: Vedran Zrnic, Kroatien.

V9: Mikkel Hansen, Danmark.

M9: Dalibor Doder, Sverige.

H9: Alexander Petersson, Island.

MVP: Nikola Karabatic, Frankrike.

 

EM 2010

Målvakt: Slawomir Szmal, Polen
V6: Manuel Strlek, Kroatien
V9: Filip Jicha, Tjeckien
M6: Igor Vori, Kroatien
M9: Nikola Karabatic, Frankrike
H6: Luc Abalo, Frankrike
H9: Olafur Stefansson, Island

Bäste spelare: Filip Jicha, Tjeckien.

 

VM 2009

Mv: Thierry Omeyer, Frankrike
V6: Michael Guigou, Frankrike
M6: Igor Vori, Kroatien
H6: Ivan Cupic, Kroatien
V9: Blazenko Lackovic, Kroatien
M9: Nikola Karabatic, Frankrike
H9: Marcin Lijewski, Polen

MVP: Igor Vori, Kroatien

 

OS 2008

Målvakt: Thierry Omeyer, Frankrike

V6: Gudjon Valur Sigurdsson, Island

M6: Bertrand Gille, Frankrike

H6: Albert Rocas, Spanien

V9: Daniel Narcisse, Frankrike

M9: Snorri Steinn Gudjonsson, Island

H9: Olafur Stefansson, Island

 

EM 2008

Mv: Kasper Hvidt, Danmark
V6:: Lars Christiansen, Danmark
M6: Frank Löke, Norge
H6: Florian Kehrmann, Tyskland
V9: Daniel Narcisse, Frankrike
M9: Ivano Balic, Kroatien
H9: Kim Andersson, Sverige

Mest värdefulla spelare: Nikola Karabatic, Frankrike.

Bästa försvarsspelare: Igor Vori, Kroatien.

 

VM 2007

Mv: Henning Fritz, Tyskland
V6: Eduard Kokcharov, Ryssland
M6: Michael Knudsen, Danmark
H6: Mariusz Jurasik, Polen
V9: Nikola Karabatic, Frankrike
M9: Michael Kraus, Tyskland
H9: Marcin Lijewski, Polen

MVP: Ivano Balic, Kroatien

 

EM 2006

Mv: Thierry Omeyer, Frankrike
V6: Eduard Kokcharov, Ryssland
M6: Rolando Urios, Spanien
H6: Sören Stryger, Danmark
V9: Iker Romero, Spanien
M9: Ivano Balic, Kroatien
H9: Olafur Stefansson, Island

MVP: Ivano Balic, Kroatien.

 

VM 2005

Mv: Arpad Sterbik, Serbien/Montenegro
V6: Eduard Kokcharov, Ryssland
M6: David Juricek, Tjeckien
H6: Mirza Dzomba, Kroatien

V9: Wissem Hmam, Tunisien
M9: Ivano Balic, Kroatien
H9: Mateo Garralda, Spanien

MVP: Ivano Balic, Kroatien.

 

OS 2004

Mv: Henning Fritz, Tyskland
V6: Juan Garcia, Spanien
M6: Christian Schwarzer, Tyskland
H6: Mirza Dzomba, Kroatien
V9: Carlos Perez, Ungern
M9: Ivano Balic, Kroatien
H9: Olafur Stefansson, Island

 

EM 2004

Mv: Henning Fritz, Tyskland
V6: Eduard Kokcharov, Ryssland
M6: Michael Knudsen, Danmark
H6: Vid Kavticnik, Slovenien
V9: Nikola Karabatic, Frankrike
M9: Ivano Balic, Kroatien
H9: Volker Zerbe, Tyskland

MVP: Ivano Balic, Kroatien

 

VM 2003

Mv: Henning Fritz, Tyskland
V6: Eduard Kokcharov, Ryssland
M6: Christian Schwarzer, Tyskland
H6: Mirza Dzomba, Kroatien
V9: Carlos Perez, Ungern
M9: Enric Masip, Spanien
H9: Patrick Cazal, Frankrike

MVP: Christian Schwarzer, Tyskland.

 

EM 2002

Mv: Peter Gentzel, Sverige
V6: Lars Christiansen, Danmark
M6: Magnus Wislander, Sverige
H6: Denis Krivoshlykov, Ryssland
V9: Stefan Lövgren, Sverige
M9: Daniel Stephan, Tyskland
H9: Olafur Stefansson, Island

Bäste spelare: Magnus Wislander, Sverige

 

VM 2001

Mv: David Barrufet Spanien
V6: Eduard Kokcharov, Ryssland
M6: Bertrand Gille, Frankrike
H6: Zikica Milosavljevic, Jugoslavien
V9: Stefan Lövgren, Sverige
M9: Hussein Zaky, Egypten
H9: Kyung Shin Yoon, Sydkorea

Bäste spelare: Stefan Lövgren, Sverige.

”De kör som idioter, haha”

av Johan Flinck

Pratade med en uppspelt Kent-Harry efter rysaren i VNM-semin i kväll.

Han är ju mentor i det norska landslaget och sitter bakom bänken under matcherna.

– Vi sitter i bussen på väg till hotellet, eskorterade av två mc-poliser med blåljus. De kör som idioter, haha. Mot rött och allting. Helt jävla otroligt.

Skrev ett knäck på Kent-Harry och Norges succé, som är på väg ut på sajten. Men drar ut den här också för det är snart läggdags (jag är inte kvar på VM som bekant).

Men missa inte guldkornet längst ner, efter artikeln.

Norges handbollsherrar är i en stor final för första gången.
Bakom Norges bänk satt en svensk 67-åring med tårar i ögonen efter semifinalrysaren mot Kroatien.
– Inför VM sa jag att går vi till kvartsfinal har vi gjort det jäkligt bra, säger Kent-Harry Andersson, norska landslagets mentor.

Norge har dominerat damhandbollen under hela 2000-talet.
Nu är herrarna i sin första stora final någonsin sedan man slagit ut Kroatien i VM-semifinalen efter en riktig thriller.
Kroaterna hade chans att säkra finalplatsen när man fick en straff i sista sekunden av ordinarie tid vid ställningen 22-22. Men målvakten Torbjörn Bergerud blev stor hjälte när han räddade rutinerade Zlatko Horvats skott.
Kroatien tog sedan kommandot igen i början av förlängningen och hade 24-22. Då vände Norge ännu en gång, gjorde 6-1 de sista åtta minuterna av förlängningen och vann med 28-25.
Norge skulle inte ens varit med i VM. Man åkte ut mot Slovenien (som spelar bronsmatch på lördagen) i playoff i juni. Men några dagar senare beslutade det internationella förbundet att Norge skulle tilldelas ett wild card till VM.
Man var visserligen i semifinal i EM för ett år sedan men det är ändå en stor skräll att man nu är i final. Man såg knappast ut som ett finallag när man förlorade mot Sverige två gånger om bara några dagar före premiären.
– Före VM sa jag till Christian Berge (förbundskaptenen) att går vi till kvartsfinal har vi gjort det jäkligt bra, säger Kent-Harry Andersson.
Den svenske tränarlegendaren ingår i den norska staben och sitter bakom bänken under matcherna. Hans formella titel sedan 2013 är mentor åt förbundskaptenerna.
– Jag är med i teamet och diskuterar hur vi ska lägga upp saker och ting. Sedan pratar jag alltid med Berge i halvtid innan han går in till spelarna.
Men Andersson är också en sorts trivselfarbror i spelargruppen.
– De kallar mig ”farsan”. Jag brukar gå runt och snacka med dem för att få tiden att gå, haha.
Andersson har vunnit Bundesliga och varit i Champions League-final som tränare i Flensburg (där han hade Berge som spelmotor). Men finalplatsen på ålderns höst rankar han mycket högt.
– Jag kan inte fatta det riktigt. Jag satt med tårar i ögonen efter matchen i kväll.
Han skulle egentligen ha slutat efter EM i fjol men övertalades av Berge att fortsätta.
Vad är den stora förklaringen till att ni är framme i en VM-final?
– Man pratar mycket om den fina sammanhållningen i det svenska landslaget. Men sammanhållningen är minst lika bra här i Norge. Den är fantastisk. Vi har inga färdiga världsstjärnor i det här laget utan det handlar om ett kollektiv.
Och så hyllar han sin adept Berge.
– Han är ett handbollsgeni. Han tänker handboll dygnet runt. Han har alltid ett klart upplägg för hur vi ska spela hela tiden, säger Andersson.
***

Fick den här bilden av JP på Kvällsposten i dag. Den är från Mallorca när JP och Kent-Harry var på charterresa ihop 1977.

JP skickade den med anledning av att vi sa att de var på Marbella i veckans poddavsnitt. Men det var alltså Mallis.

Skärmavbild 2017-01-28 kl. 00.19.37

Det är Kent-Harry till vänster och JP till höger.

 

VM-final på VHS

av Johan Flinck

Fredag betyder ny podd
Här har ni senaste avsnittet av ”Flinck & Rutte – Bladets handbollspodd”.
Ni hittar det på de vanliga ställena – som här.

Sportbladets Johan Flinck och Kristianstadsbladets Robin Nilsson snackar handboll och media; då och då med gäster, oftast utan gäster; ibland på allvar, ibland på mindre allvar; ibland bakom kulisserna, ibland framför.
Sveriges VM är över men inte snacket om det.
I det 17:e avsnittet pratar vi bland annat om…
…glädjen – som ska göra ont att missa.
…hur vi underskattat Andrésson.
…den rolige Boquist.
…hur spelarna är i mixade zonen och framför tv-kameran. Här finns det nya favoriter.
…mästerskapsminnen med VM-final på VHS.
…när Laul tog Flincks plats på EM-finalen.
…en tänkbar tränarrotation i handbollsligan.
…Hallbäck i Ystads IF.
…MaxArg.
…vem som skulle kunna ta över efter Ola Lindgren.

”Vi ska vinna allting, vi ska bli bäst”

av Johan Flinck

Det är dags att åka hem från ännu en resa med ett svenskt landslag.

De har varit många de senaste 13 månaderna: dam-VM, herr-EM, damernas OS-kval, herrarnas OS-kval, OS både för damerna och herrarna, dam-EM och nu herr-VM.

Det har, som ni vet, verkligen varit upp och ner, heaven and hell.

Trots en tung förlust i kvartsfinalen i kväll slutar de här 13 månaderna ändå i dur.

Klockan 07.30 på onsdagsmorgonen lämnar jag hotellet i Lille och drar mot flygplatsen.

Kommer att se och skriva om finalen på söndag hemifrån. Hoppas att Norge och professorn kommer att vara med där.

Men innan dess spelar Robin och jag in en podd till fredag som vanligt.

Blev ett jobbrace efter kvartsfinalen så har inte så många ord i mig längre.

Krönikan fick ni i stort sett i bloggen på slutsignalen. Jag har bara försökt småjustera den lite.

Spelarnas slutbetyg hittar ni här. Ja, det går att diskutera om några betyg ska upp eller ner ett snäpp.

Andréssons och Boquists kontakt går redan sommaren 2018. Nu vill spelarna att förbundet omedelbart säkrar upp dem för en längre period.

För det är ju framåt 2020 som det här laget ska vara som bäst. Det håller spelarna med om och ni läser om det här.

Låt oss avsluta med några ord från Sverige bästa spelare under VM, Jim Gottfridsson, formulerade mitt i ett svar i den mixade zonen:

– Det handlar inte bara om att vinna matcher utan vinna situationer bakåt, vinna returerna, vinna kampen framåt, vinna blockligan… vi ska vinna allting. Vi ska bli bäst.

Till allra sist lite statistik att götta ner er efter Sveriges VM:

skarmavbild-2017-01-25-kl-01-14-12

Till allra, allra sist:

Tack för att ni följde med under VM här i bloggen, och i de andra kanalerna där jag publicerar mig, och tack för feedback och glada tillrop (och konstruktiv) kritik.

Efter det här ser jag väldigt mycket fram emot att få bevaka och skriva om det här landslaget och svensk handboll i stort. Nästan fått en nytändning efter ett väldigt intensivt handbollsår.

Nu blir det handbollsligan och SHE i vår.

Tack! Mot OS-guld 2020

av Johan Flinck

LILLE. Tack för kampen!
Tack för showen!
Tack för framtidstron!
Tack för att man fick vara med!

Sveriges VM är över trots en heroisk insats mot Frankrike.
Men jag har inte känt så här mycket för ett svenskt landslag sedan OS 2012 när spelare som Kim Andersson och Jonas Källman efter ett decennium i landslaget äntligen tog sig hela vägen till final.
Utslagna i en kvartsfinal men jag skulle ändå vilja hävda att det här är en svensk VM-succé.
För sättet man spelat på.
För attityden man visat.
För identiteten man byggt upp.
För den framtidstro man gett svensk handboll.
Framför allt det sistnämnda.
Om man inte redan har gjort det under den senaste veckan så är det dags för Lasse Tjernberg, Stefan Lövgren, Fredrik Rapp och de andra förbundstopparna att gå ut och köpa solglasögon nu mitt i januarirusket. För så ljus är framtiden för det här svenska landslaget.
15 av spelarna i VM-laget är mellan 20 och 28 år. Hela truppen har en snittålder på drygt 24 år och är näst yngst av de 24 lagen i VM.
De senaste sex-sju åren har de här slutorden efter mästerskapen mest handlat om vilka spelare som slutar, vilka som kanske fortsätter och vilka som bör övertalas.
Men det finns ingen spelare som går i tankar på att lägga av nu. Inte vad jag vet, ska tilläggas.
Det finns i alla fall ingen som har någon anledning att göra det, inte efter det här.
Nej, det nya landslaget besegrade ingen europeisk toppnation i detta VM, det har man fortfarande inte gjort.
***
Men jag är ändå djupt imponerad av hur det här laget har spelat sin handboll, utvecklats på bara ett par månader, hanterat matcherna och lagt grunden för något större. Hade det inte varit för Niklas Landin, som förstås är en del av det danska laget, hade Sverige vunnit över Danmark. Man pressade Frankrike och det Norge som nu är framme i semifinal (stort grattis!) körde Sverige över i två matcher före VM.
När Sverige tog VM-guld 1990 med ett, som man då tyckte, nytt, ungt lag var snittåldern ett år högre än nu och supergenerationen med 64:orna var 26 år gamla.
Det här laget bör vara som bäst, eller rättare sagt färdigt, om tre-fyra år.
Då, 2020, har Sverige först ett EM på hemmaplan (med final på Tele2 Arena inför minst 20 000 åskådare), varifrån man tar sig till OS i Tokyo ett halvår senare eller i varje fall ett OS-kval på våren.
Lövgren & Co är inte dumma när de söker mästerskap. Klart att de valde EM ett OS-år.
***
Redan hösten 2015 sa Staffan Olsson:
– Sverige kan ta OS-guld 2020.
Då var det redan klart att Olsson skulle sluta senast efter OS ett år senare och jag tänkte nog i mitt stilla sinne att det var ett sätt att baissa förväntningarna på det egna laget under Olssons sista år och antyda att materialet skulle vara ett annat för den som skulle ta över.
Men Olsson visade experttakter redan då.
2020 fyller Ekberg, äldst av utespelarna här, 32 år.
Appelgren och Nielsen är 31, Andreas Nilsson 30, Darj 29, Lagergren och Gottfridsson 28, Tollbring 25 och Lukas Nilsson 24.
Åldermannen Andreas Palicka blir 34, vilket inte är någon ålder på en målvakt.
Tre år senare arrangerar Sverige VM ihop med Polen.
Hela gänget här kan vara med då också.
Vi har med andra ord några mycket intressanta år framför oss med det svenska herrlandslaget.
***
Vi har nästan glömt det, men det ska vi inte göra: Sverige presterade det man gjorde utan Johan Jakobsson och Jonas Källman.
De vill tillbaka till det här landslaget.
Har de en plats här? Ska Jonas Källman, minst fem år äldre än alla andra och med en milt sagt brokig landslagskarriär bakom sig, in här och ta tillbaka den lagkaptensbindel han hade en vecka i november? I den grupp som enligt spelarna själva har den bästa sammanhållningen man haft i landslaget?
Självklart.
Spelare kommer dessutom komma och gå i det här landslaget av alla möjliga anledningar. Det ska den här gruppen också klara av.
***
Många spelare, ja i princip alla, ska hyllas för sina insatser de senaste veckorna.
Men den största applåden ska Kristján Andrésson ha som totalentreprenör för det här bygget.
Han har bara kontrakt till sommaren 2018 men det är givetvis han som ska leda det här landslaget ihop med Martin Boquist över 2020 också.

***

Plusbetygen mot Frankrike:

Mikael Appelgren +++
Andreas Palicka ++
—————-
Jerry Tollbring ++++
Lukas Nilsson ++++
Simon Jeppsson +++
Philip Stenmalm ++
Jim Gottfridsson ++++
Jesper Konradsson +++
Albin Lagergren +++
Niclas Ekberg ++
Mattias Zachrisson ++
Jesper Nielsen +++
Andreas Nilsson ++
Max Darj +++

Wislander: ”Norge går till final”

av Johan Flinck

Sportbladet dammar på rejält inför kvartsfinalen mot Frankrike.

Men det gör vi i morgon. I tidningen. Och på webben. Så det tar vi då.

I dag hände inte mycket mer på VM än att det var svensk pressträff.

Och då vill jag passa på att hylla landslagets öppenhet mot media med presschef Vandor i spetsen.

Varje spelfri dag under VM har man kört pressträff på hotellet. Och man får själv välja vilka och hur många man vill prata med. Det är dessutom enskilda intervjuer alltihop, inga krav på att man ska vara tre-fyra reportrar samtidigt på varje spelare.

Så har det väl i och för sig alltid varit med handbollslandslaget, så det är inget nytt i sig. Men när övriga idrottsvärlden i mångt och mycket går åt det andra håller så är det här förstås en befrielse.

Dessutom sitter spelarna och gör telefonintervjuer med lokaltidningar (och en och en annan kvällstidning också som bekant) via Vandors telefon under pressträffarna.

När man nu är framme vid kvartsfinal har intresset från utländsk media också ökat. I dag var både fransk och dansk media på plats.

Men det var ändå inga problem att för egen del få snacka med fyra spelare + Andrésson själv i drygt 10 minuter.

Sedan gör förstås landslaget och förbundet helt rätt när det gör så här. Intresset för landslaget har ökat de senaste dagarna och det är självklart att ”smida medan järnet är varmt”.

Själv snackade jag med Gottfridsson, Ekberg, Nielsen, Ekberg och Andrésson i dag. Det är också de spelare jag pratat mest med de senaste dagarna, ja kanske totalt sett över hela VM.

Frågade Vandor vilka som var de hetaste intervjuobjekten i dag när så mycket utländsk media var på plats. Det var Nielsen (PSG/fransk-kopplingen så klart), Ekberg (lagkapten) och Andrésson (förbundskapten).

Blev lite förvånad över att Darj tydligen annars var ett så populärt intervjuobjekt genomgående under VM. Han hade varit rätt mycket i tv, den gamle snickaren.

***

Trots att pressträffen pågick i över en timme stod Ekberg och Gottfridsson efteråt kvar och småsnackade med de journalister som var kvar.

***

Frankrike gjorde ingen media alls i dag.

***

Gottfridsson har ibland ett speciellt sätt att uttrycka sig.

Pratade med honom i dag om att ta ansvar och kliva fram.

Då hyllade han Andrésson och Boquist och sa:

– De låter oss växa med uppgiften. De lägger fram ett silverfat och säger som att ”nu får ni ta baguetten och käka upp den också”.

”Silverfat”, ”baguett” och ”käka upp”.

När jag sedan satt och lyssnade igenom intervjun i efterhand så sa han, i en beskrivning av den fina sammanhållningen:

– Här är inga grupperingar. Alla ”flabbar” med alla och ligger i alla sängar.

”Ligger i alla sängar”, var det.

***

Det märks också att Gottfridsson bott i Tyskland ett tag nu.

Det är påfallande ofta han inte hittar de svenska orden utan det blir tyska i stället.

***

Tog en sväng med expertpanelen inför kvartsfinalen.

Mer om deras svar i morgon.

Men jag kan säga så mycket som att Magnus Wislander tror på Frankrike-Norge i final.

– Jag sticker ut hakan och säger Norge. Norges väg till final ligger öppen. Norge är, tillsammans med Sverige, det lag som överraskat mest. De spelar en positiv handboll, en bra anfallshandboll, och har ett rätt ungt lag också. Deras fall kan bli målvaktssidan. Men Spanien och Kroatien har inte imponerat så mycket på mig. Men visst, de har rutinen. Men ibland får man väl sticka ut hakan?

***

Martin Frändesjö tror för övrigt också på Norge i final. Mot Sverige. Med svenskt guld i slutändan.

Men Frändesjö bor i Norge. Det ska vi ha med oss i sammanhanget 😉

***

Det är mycket snack om den tuffa belastningen på toppspelarna.

Men mästerskapen i sig är rätt mycket skonsammare.

Hela VM varar nu i 19 dagar. Går Frankrike hela vägen spelar man nio matcher på de 19 dagarna.

När Sverige vann EM 2002 rev man av de åtta matcherna på tio dagar.

Åtta matcher på tio dagar!

Med ett gäng där typ hälften var 35+.

***

Är det inte lite ”rub it in” över detta pressmeddelande från Svenska handbollslandslaget sent i kväll? I varje fall rubriken?

skarmavbild-2017-01-24-kl-00-23-16
Sida 1 av 204
  • Tjänstgörande redaktör: Joakim Magné
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB