Högkänslig!

Jag och Amanda är det. Är du? Veckans Sommarpodd handlar om just det och här nu öppnar vi ett forum för alla som vill dela med sig om denna ”diagnos”. Om du inte vet om du är det kan du göra testet med oss direkt i podden. Eller bara lyssna på hur vi har kommit fram till det här.

Lyssna här!

KATEGORIER podcast| Inlägget har 27 kommentarer
  • Emelie

    Herregud vad jag känner igen mig!!! Precis allt ni säger känner jag igen mig i…framförallt att man ska vara så himla bra på allting. Jag ska vara ”duktig flicka” heeela tiden och pressar mig ständigt, vilket har lett till panikattacker och gränsen till uttmattningsdepression. Jag är 23 år!! Galet att det ska behöva gå så långt. Jag har alltid varit duktig i skolan och har relativt lätt för mig och många ser mig som tjejen som är ”bra på allt!”. Men till vilket pris då? Att jag ska må skit?! Nej tack! Just nu pluggar jag psykologi, vilket har lärt mig att se saker från ett annat perspektiv och det är ju faktiskt inte alltid det lättaste när det handlar om en själv! Jag kämpar varje dag!

    Tack för alla era härliga poddar, program och blogginlägg! Jag blir så himla inspirerad av er och ni är verkligen mina förebilder båda två!
    Stor kram från Emelie!!!

  • Malin

    Ja, så har man fått en ny diagnos då…HSP! Alltså så mycket som stämde in på mig. Som tex det där med dofter, jag kan känna igen dofter från årtionden tillbaks och antingen få ångest av doften eller bli glad för det påminner om nånting bra. Blir stressad av ljud/musik vid vissa tillfällen. Och om jag är hungrig och måste laga mat så blir jag galen om det är stökigt och disk i diskhon, då måste jag göra klart städet innan jag kan äta (har dock börjat inse att jag måste äta först) Känner av sinnesstämningar och påverkas enormt mycket av det. Kan också relatera till det ni sa om att prestera på prov och så i skolan, kommer speciellt ihåg ett nationellt prov i Engelska å jag satt ungefär halva tiden och bara bläddrade fram och tillbaks för att jag inte fattade vad jag skulle göra, det låste sig så totalt och det var så hemskt!
    Ja det finns säkert mycket mer i min personlighet som kan förklaras med HSP, men detta var lite av det iaf=)
    Väldigt intressant! Älskar era poddar, ni är bäst!

  • Diana

    Har inte hört podden men antar att det handlar om HSP? Ja, jag e oxå en hsp:are :) MEN jag tycker inte man ska kalla det för en diagnos.. är lite trött på detta diagnos-samhälle vi lever i… vi är människor, vi är alla olika och skulle eg kunna ha lite av varje diagnos. Människan e alldeles för komplex för att delas in i diagnoser. Desstutom jag det finns vissa risker med att dela ut diagnoser till höger och vänster, att man på ett barn i unga ålder sätter en stämpel i pannan på dem kan vissa konsekvenser i deras vuxna liv… tycker vi ska låta bli det, utan se till att varje människa är unik och att vi alla är olika.
    Så återigen till hsp, det e viktigt att poängera att detta inte är en ”diagnos” utan mera ett personlighetsdrag… kan vi enas om det Hannah?? :) Som du märker så väcker detta med diagnoser en del känslor hos mig :)

    Trevlig helg!!

    Ps. Ska ladda ner alla era poddisar inför mig resa till Kroatien i nästa vecka, så jag har nåt att lyssna på på playan :D

  • http://asiktsregistret.blogspot.se/ Åsiktsregistret

    Jag känner också igen mig.

    Ofta säger man att känsliga personer har mer av både topparna och dalarna. Så är det inte för mig, jag kan ha ångest inför ett tentaresultat i två veckor för att sedan bara bli lite lättad när jag blir godkänd. Men jag känner mig ändå lyckligt lottad, för jag vet att min känslighet är sammanlänkad med mina talanger. Som Amanda sa i en av era poddar, intelligenta människor har ångest!

  • Diana

    Oj läste kommentaren nedan.. och det verkar som att podden inte alls handlar om hsp…sorry :) Drog förhastade slutsatser :) Verkar handla om ”duktig-flicka syndromet” :) Looking forward att lyssna på det :)  

  • http://asiktsregistret.blogspot.se/ Åsiktsregistret

    Jodå, den handlade om HSP, jag menade att känslighet för syn- och hörselintryck och sinnesstämningar gör att man kan ha lätt att bli duktig på många saker :)

  • Zella

    HSP – här har ni en till. Jag har känt till termen länge och jag är sjukt känslig då det tex kommer till att läsa av människor – på gränsen till synsk. Det kan vara så oerhört jobbigt att ”se in framtiden” i andras relationer etc. Ibland kan jag se i en främmande persons blick och läsa av att hon nyss haft ett missfall och sen få reda på att det var så. 
    Älskar era bloggar och pod-casts!!! Förslag på ämne: att bli mamma. Jag är både styvmamma och mamma till en 1,5 åring och som ”HSP:are” och något av ett kontrollfreak så tyckte jag att det var så jävla jobbigt att bli småbarnsmamma. Min son hade kolik och var allt annat än en lugn ”sovbebis” och bara skrikandet gjorde att min känsliga personlighet blev djupt olycklig. Det tog lång tid innan jag och min bebbe fann varandra. Och sen att tappa kontrollen över sitt liv. Vabba då man har som mest på jobbet, att inte kunna planera eller vara spontan. Vill höra mer om hur det var att bli mamma för er!!!! Självklart också om lyckan i att vara mamma, men den pratas det redan så mycket om. Anyway, älskar er, ni är mina ”låtsaskompisar” :-)

  • Sandra

    Skrev ett längre inlägg till Amanda nyss, men vill ändå lämna ett spår här också. Tack för att ni finns och hjälper mig i mitt liv.. Som en annan läsare skrev här nedanför, ni känns som mina ”låtsaskompisar”..och det här med HSP, stämmer ju in på mig så fruktansvärt mycket!! Skönt att få en ”diagnos” på helvetet;) Och en sak till också..lyssnar på endel olika podcasts..men er är den enda som jag blir lugn av (ni har så behagliga röster) de andra jag lyssnar på blir jag helt slut av ex gynnings som släpptes i veckan..gillar henne mycket..men den så kallade HSP gör väll att det blir för mycket i lillhuvet mitt. Ha nu en trevlig sommar på Gotland, och njut av varandra och lugnet..det är ni värda!!!:)

  • Monica K

    Stolt hsp!

  • Emma

    Och jag känner också igen mig!

  • Karin

    Skrev i Amandas blogg. Nu efter eran braiga podd så förstår jag bättre varför jag är som jag är. Det stämmer väldigt bra in på mig också.
    Har alltid så länge jag kan minnas kunnat läsa av människor och kunna se mer än vad människor visar utåt. Det är inte lätt att vara så känslig. Min sambo och barn brukar säga att det inte går att ljuga för mig:)
    Mår jag dåligt så får jag oftast kroppsliga symtom också. Och kaffe som jag älskar kan jag inte dricka längre, är väldigt överkänslig för koffein så koffeinfritt  blir det i sådana fall. Men att se och känna av stämningar i rum och hos andra människor är inte alltid lätt. Det skulle vara skönare att vara lite mer åt andra hållet kan jag tycka:) Jag är också väldigt känslig för att om det är stökigt och om det händer för mycket på en gång.
     
    Tack igen för en bra podcast:) 
     

  • Erica Krook

    Jag kände så väl igen mig. När ni läste upp testet var det som att ni pratade om mig! Känslan var: ”Hur visste ni att jag känner så?”.

    Det känns skönt att kallas nåt, det man är. Först trodde jag att jag inte kunde ha ett vanligt jobb, för jag gjorde alltid fel. Det var när jag jobbade i butik. När jag lyssnade på er igår kom jag på att det var för att jag var iakttagen. Nu har jag utbildning och kontorsjobb och jag funkar så mycket bättre när jag får jobba ifred.

  • Emelie

    Ja! Jag är så sjukt högkänslig!!
    Bodde i ett och ett halvt med den största energitjuv du kan tänka dig. Jag var helt slut varje dag! Till slut blev det att jag stannade längre i skolan och så för att inte behöva vara nära henne! Tack och lov så delar vi inte lägenhet idag :) Tack för en underbar blogg, podcast och webshow :)

  • Malin

    Oj vad jag känner igen mig. Det roliga är att jag bara några dagar innan Amanda skrev om HSP på sin blogg så fick jag reda på att denna personlighetstyp existerade. Jag kollade igenom testet lite snabbt och insåg att jag på många sätt tillhörde denna kategori människor. Jag uppskattade verkligen att ni gick igenom frågorna så som ni gjorde! För då insåg jag att ännu föer saker stömde in, att jag är en typisk HSPare! Som det här med dofter och smak. Jag äter t.ex. Sjuuuukt långsamt, så långsamt att folk stör sig på det. Men jag kan inte göra något åt det. Har på senare tid kommit fram till att jag utan att tänka på det tuggar maten väldigt noga och smakar på varenda liten bit väldigt noggrant också. Dessutom har mina kompisar genom åren alltid kommenterat att jag luktar på allt nytt. Vad det än är, som jag ser första gången, eller andra gånger, så luktar jag på det. Dessutom blir jag otroligt matt och slut av mycket ljud, även efter en jobb eller skoldag med mycket intryck.

    Nu blir det väldigt långt här. MEN. Jag är precis som ni, OTROLIGT känslig för stämningar. Otroligt känslig alltså. En sak spm är väldigt jpbbigt faktiskt, är att jag direkt känner när något är fel, eller framförallt när någon döljer något för mig. Jag är krävande på det sättet att jag måste ha total ärlighet i en relation. För annars känner jag av det. Och avundsjuka och falskhet och ja, jumer jag tänker på det, HSP stämmer in nå sjukt mycket på mig.

    För att inte tala om när jag spelade tennis. kunde vara grym på träningar,ellern när jag spelade mot de som var bättre än mig. Men så fort jag fick lite press på mig, på tävlingar framför allt, så dog mitt spel helt.

    Jaja. Samtidigt älskar jag att vara en känslig person med mycket empati och mycket känslor. Det finns mycket att vinna, och en del att förlora.

  • Agnetha
  • Mm

    Gå med i FB sidan! https://www.facebook.com/HspSverige

  • Milli

    Jag älskar er pod, sträcklyssnat ikapp så att jag har ont i öronen efter propparna;). Min kära sambo undrar varför jag går runt o småler när jag sätter in disk o hänger tvätt, haha! Känner verkligen igen mig i det ni tar upp, o att vara högkänslig är ingen picknick alltid. Men samtidigt har jag hellre en masse känslor än inga alls! Och ni har rätt i att det har stor betydelse vilka människor man omger sig med. Själv har jag blivit bättre på att säga ifrån sen jag fått barn. Tack igen, ni är helt fantastiska! Ser fram emot fredag…må gott! Mvh Milli

  • http://honeypielivingetc.blogspot.se/ hannah

    någon fin skickade mig länken
    till sidan om hsp för några veckor
    sedan, ~ & jag svarade ja på 21 av 23 frågor & har burit tanken
    med mig sedan dess. det var fint
    att Ni tar upp det i podden {som 
    jag förresten lyssnar på under 
    långpromenader längs havet, ~ & går 
    och fånflinar från öra till öra, lyckligt 
    eller ledset för mig själv, så att folk höjer
    varierat mycket på ögonbrynen. 
    och det är det så värt. :)

    det kom ju inte som någon överraskning det 
    här med hsp i själva känslan, men plötsligt 
    förstår jag ändå den där lättnaden människor 
    beskriver i att få veta att ’det finns fler som jag’ 
    {även om man förstått även d e t med huvudet, 
    så kanske inte med hjärtat.}

    läste en artikel någonstans att de {vi} kallas
    orchidé / orkidébarn .. {maskrosbarn, det kan
    man ju. men detta var en ny art för mig. :) }

    ska prata mer med mamma {som är barnpsykolog},
    tänkte jag, ~ är nyfiken på 
    det här med att vara ’lärd’ att läsa av / känna av
    pga uppväxt där det behövts. hon har alltid sagt
    ’Du har ett rikt inre liv’ till mig. och det är ju fint.

    tack såhär långt för Era tankar, 
    ~ & kram från en annan hannah med
    två systrar 

    p.s vårt namn är en palindrom; en båt med
    för åt båda hållen, gjord att flyta, även 
    på hsp-havet, tror Du inte? 

  • Viktoria Arnhed

    Finns en bra bok om detta, ”Drunkna inte i dina känslor” av Doris Dahlin & Maggan Hägglund, rekommenderas varmt!
    Kram

  • Anne

    Det är väl en personlighetstyp – ingen diagnos. Man ska vara försiktig med att ”diagnosticera” sig själv tycker jag. Däremot är det naturligtvis bra och förlösande att läsa om sina personlighetsdrag och känna gemenskap med andra som är likadana.

  • Karin Berntsson

    Hej,

    Jag lyssnar på eran pod och älskar den, nu senast så ville jag introducera den för min sambo så att han kunde ”lära sig” kvinnor lite bättre. Då kom erat avsnitt om HSP, jag hade inte hört om detta innan. Efter några minuter så tittade vi på varandra och jag sa men herregud det låter precis som jag. Min sambo tittade på mig och sa det är Du!
    Jag fick en så otrolig insikt, herregud, finns det ord på detta. Jag kan tycka att det är så jobbigt att läsa in människor, det tar så mycket energi. Jag måste ha ”egentid” och allt ni beskrev. Jag är helt ckockad. TACk från mitt hjärta att ni satte ord på mitt liv. Jag ska se vidare på detta!
    Tack för att ni är Ni!

    Kramar Karin

  • Anonym

    Hej! Först vill jag bara säga att din och Amandas pod är fantastisk att lyssna på. Tack! Sen vill jag också berätta att jag känner igen mig när det gäller HSP. Jag har alltid blivit kallad ”känslomänniska” av min familj. När jag var liten var jag tyst och blyg och troligen vad man skulle kalla lillgammal. När min mamma frågade mig och mina jämnåriga syskon om hur många barn vi skulle ha när vi blev stora hade mina systrar svarat med ett antal och berättat vad barnen skulle heta. Jag däremot (kanske gick i lågstadiet?) hade sagt ”Men mamma… jag har ju ingen som jag är kär i. Och dessutom är det ju inte ens säkert att man kan få barn.” Stackars lilla barn som tänkte så! 

    Något jag har problem med numera är att jag suger åt mig omgivningens känslor som en svamp. Om någon är arg blir jag väldigt illa berörd och skrik är något jag inte tål. Jag är en sån som vid ett bråk gråtandes förklarar att ”jag är inte ledsen, jag är arg!” Om jag åker bil och den som kör sätter på (i mina öron) aggressiv musik blir jag väldigt uppstressad och tycker mig känna av att föraren kör mer aggressivt. Sen är det här med dåligt samvete… Jag går runt med en jättestor ryggsäck som jag fyller med allas negativa känslor (trots att jag inte är orsaken). Jag är väldigt medveten om att jag gör detta men kan oftast inte låta bli.. vilket ibland skapar stora diskussioner mellan mig och min pojkvän eftersom han tycker att jag förstorar upp saker och ting. 

    En annan sak är att jag inte trivs så bra i stora sällskap. Jag har aldrig varit sådär lätt och enkel i min personlighet och det gör att jag ofta känner mig fel i sånna sammanhang. Jag behöver sitta ner och prata, känna trygghet. Jag har också behov av att vara i fred och ha egentid. Något som också kan leda till stora diskussioner mellan mig och min pojkvän eftersom han tolkar det som att jag inte vill vara med honom när det i själva verket handlar om att jag behöver vara själv. Behöver centrera mig. 

    Utöver att jag troligen är en hsp-are är jag dessutom ett stort kontrollfreak :) Så dessa två ämnen (och vad de har för effekt på ett förhållande) hör jag gärna mer om i era pods! 

  • Gäst

    Jag känner igen mig i allt typ….

  • Arrabond

    Lyssnade på podden och tänkte.. ni pratar ju om mig. Har alltid känt mig lite ”udda” och undrat varför jag är som jag är m.m. Nu har jag efter att ha läst på en massa och lyssnat lite mer på podden fått en hel del aha upplevelser och ord osv på varför jag gör och tänker som jag gör:) Även min dotter är en hsp:are har jag insett. Tack för att ni pratade om det! hittade en bra sida som jag passar på att länka till. http://empatisk.blogspot.se/2012/04/hogkansliga-personer-hsp.html

  • Anna

    Hej Hanna! Jag har precis skrivit av mig i kommentarsfältet på ditt senaste blogginlägg. Lyssnade en bit av er pod, blev helt upprymd, kastade mig in i din blogg och ville skriva några tankar och då hamnade det där…SEN! lyssnade jag vidare och hittade hit :)

    Jag är så glad över att ni tar upp denna fråga!
    Jag skulle vilja att allt gott som kommer av HSP lyfts fram för lika jobbigt som det kan vara så är det massor av fantastiskt för den som är och som kommer andra till del. Högre status för detta fenomen! men inte på bekostnad av något eller någon annan förstås.
    Jag skulle vilja få reda på alla verktyg och tips som kan hjälpa barn med HSP.
    Det är ett tufft klimat med extremt stora barngrupper på dagis och jag vurmar SÅ för all små fantastiska HSP’are. Alla barn, oavsett, ska få sin plats och förutsättning för att kunna blomma. (Utan att vi behöver sätta diagnos på allt) Tack för alla fantastiska poddar som jag njuter av så mycket när jag cyklar till och från jobbet!

  • jenny

    Jag vet att det är ett gammalt inlägg men jag tycker att det vore bra att hålla HSP diskussionen vid liv! Jag har ju totalt missat att du och din syster börjat med podradio pga att jag bor i London, men har nu lyssnat igenom från början och kom idag till ämnet HSP. Fantastiskt ämne som stämmer så bra in på mig. Gjorde testet på engelska och precis allt stämde in. Jag vet exakt vad de menar med känslighet mot sirener (jag får sådan ångest att min sambo tycker att jag borde söka för detta, särskilt stor ångest får jag då jag är i Stockholm) Jag vet vad de menar med hårda tyger, kaffe osv osv osv i oändlighet. Jag har också startat egna företag just för att kunna ta allt i min egen takt och nu är jag tom hemmafru utan barn och vid 29 års ålder! Har gått från och till jobb eftersom det är tråkigt att vara hemma. Har märkt att jag vill hellre ha fina jobbarkompisar än en chefsbefordran.

  • miss K

    Jag är också en nyligen har hittat fenomenet HSP och inser att jag är en utav er :) Det var så skönt att hitta denna benämning och få svaren på vad det har varit för ”fel” på mig under alla år. Jag har både skrattat och gråtit av lättnad när jag har tänkt på olika situationer i det förflutna och i satt in  de i det nya tankesättet. En helt fantastisk känsla. Jag har nog inte lyssnat på mig själv tillräckligt under åren för jag tycker att jag blir mkt lättare trött och känsligare än tidigare så det är väldigt skönt att kunna förstå sig själv och vara mer rädd om sig nu när man vet! 

    Tack för ett underbart program. Jag skulle verkligen önska att ni tog upp ämnet igen och utvecklade det, som ni sa. Det är första gången jag lyssnade på er men har redan lagt en prenumeration på er :)  

    Det finns en grupp på fb redan för oss https://www.facebook.com/groups/HSPSverige/

    tack för mig :)