Arkiv för kategori Vardagslycka

- Sida 1 av 7

Alla goda lyckovanor på ett ställe

av Linnea Molander

Wehoo!

Äntligen finns ett stooort arkiv med massor av lyckostrategier samlade på ett ställe, enkelt beskrivna och lätta att utföra. De flesta tar dessutom inte mer än 15 minuter att göra.

Det är bland annat UC Berkeley’s Greater Good Science Center som, står bakom initiativet som de kallar Greater Good in Action. Jag tycker det ser fantastiskt bra ut, du kan spana in det själv här.

Och kom ihåg, övningarna ger bara resultat när du gör dem! 😉

Skärmavbild 2015-05-29 kl. 12.45.26 Skärmavbild 2015-05-29 kl. 12.45.12

Snäll och stolt

av Linnea Molander

Det finns en idé om att goda gärningar blir mindre goda om man berättar om dem. Man ska inte göra gott för att få beröm, utan bara för att helt osjälviskt hjälpa.

Jag håller inte med. För det handlar inte om beröm, det handlar om inspiration. Det är otroligt inspirerande att se människor vara vänliga mot varandra. Det ger hopp om livet och lust att själv hjälpa.

Här hittar du 20 exempel på små och stora vänliga vardagshandlingar, som iaf gör mig väldigt inspirerad. Anmärkningsvärt många av dem har också ett inslag av ”pay it forward”, alltså att man vill ge vänlighet man fått av en främling vidare till någon annan. Vänlighet smittar! Men bara om vi låter varandra veta om den.

Skärmavbild 2015-05-22 kl. 09.45.43

 

Ta det lugnt

av Linnea Molander

I höstas skrev jag ett blogginlägg om så kallad downshifting, eller att leva nedväxlat. Det blev ett av mina mest delade inlägg. Uppenbarligen finns något som lockar med att göra medvetna val och befria sig från stressen så många upplever.

Nu finns en artikel jag skrev i Wellness om just downshifting att läsa på nätet. Den är full av goda råd, smarta tips och vettiga anledningar till att reflektera över vad som är viktigt för dig och vad du vill fylla ditt liv med.

Du hittar den här.

Skärmavbild 2015-05-17 kl. 15.23.59

Fira

av Linnea Molander

Jag bloggade för ett tag sedan om att jag inte blir så peppad av att nå mina mål som jag tyckte att jag ”borde”.

Nyligen uppnådde jag ett stort mål och slutförde ett stor projekt, vilket gav mig en ny insikt i samma anda. Jag har nämligen fått för mig att jag är lite dålig på att fira när jag blir färdig med saker. Och nu kom jag på varför:  jag är trött!

Det ligger ju ofta ganska mycket ansträngning bakom uppnådda mål och slutförda projekt, och när jag är klar orkar jag helt enkelt inte hitta på festliga aktiviteter och fira. Jag vill sova, återhämta mig och kolla på tv-serier. Helt enkelt göra allt det där jag inte riktigt hann med under slutspurten.

Jag har sett det här mönstret även tidigare men då trott att det handlar om en oförmåga att bli nöjd när jag inte jublande sprungit i mål med saker. Men jag är väldigt ofta nöjd, fast på vägen dit, och av mindre märkvärdiga anledningar. Jag är betydligt bättre på, och njuter mer av, att vardagsfira själva livet, och de små sakerna på vägen mot målet. Dricka champagne på en tisdag eller få en massagebehandling bara för att det är skönt och inte för att jag ”förtjänat” det. Då känner jag mig dessutom lite busig (”nämen Linnea, såhär kan man väl inte göra, på en tisdag dessutom!?”) och så blir jag ännu mer entusiastisk. Jag har liksom inget att leva upp till. Det är kravlös njutning.

Så från och med nu ska jag vardagsfira ”utan anledning” betydligt mer. Och sen chilla utan dåligt samvete när jag går i mål med saker.

Hur fungerar du? Känner du igen dig eller gör, tänker och känner du på något annat sätt?

Skärmavbild 2015-03-10 kl. 19.54.47

Det börjar bli trendigt med goda nyheter!

av Linnea Molander

Jag har skrivit tidigare om att DN börjat med en sektion om goda nyheter, och jag ser nu hur den trenden börjar sprida sig åt alla möjliga håll. Det började med tidningen Good News Magazine som har funnits sedan 2010. Även Aftonbladet lyfter hoppfullheten genom kampanjen Svenska Hjältar och webbsidan godanyheter.se och nu senast hakar Ekot på, med vad de kallar Konstruktiva Nyheter. Du kan läsa mer här om hur de resonerar.

Skärmavbild 2015-02-09 kl. 21.24.50
Särskilt glädjande är det att de tar det på allvar och att det inte handlar om tokroliga historier utan om seriös nyhetsrapportering om saker som fungerar och problem som lösts.

– Det gäller att kunna att se världen med två ögon. Inte att välja bort det kritiska perspektivet utan att också se det som faktiskt är bra. Problemet är att journalister är tränade i att se elände, det här är ett nytt sätt för oss att betrakta journalistik, säger eko-chefen Anne Lagercrantz.

Ekots egna redaktionsblogg diskuteras detta vidare efter att lyssnare hört av sig med synpunkter. Många är positiva medan andra oroar sig över att detta kommer ske på bekostnad av andra ”viktigare” nyheter. Blogginlägget avslutas med följande kloka ord:

”Konstruktiva nyheter kan aldrig förenklas till det irrelevant goda eller glättiga. Det handlar aldrig om att lyfta fram oviktiga nyheter. Det är inte, och kommer aldrig vara vårt uppdrag. Men i opartiskheten och sakligheten ska hela bilden rymmas, och där finns inte bara elände.”

 

Kategorier Vardagslycka | Kommentarer

Fånigt att prata med mig själv?

av Linnea Molander

Jag blev intervjuad för ett tag sedan av en journalist som skulle skriva om självmedkänsla. Vi pratade om hur man pratar med sig själv och hur självkritik med hjälp av medvetenhet och övning kan bytas ut mot vänlighet och självmedkänsla.

När vi pratade om det påmindes jag om hur otroligt fånigt det kändes att prata med mig själv sådär vänligt i början. Jag hade precis läst Kristin Neffs bok om självmedkänsla och provde övningarna hon tipsade om. Det kändes så himla fånigt att liksom gulla med mig själv på det där viset. ”Ojojoj Linnea, har du det lite tufft nu?”

Men jag hade det ju tufft, och det kändes väldigt bra att någon lade märke till det och frågade om det. Att det var jag själv spelade ingen roll, det hjälpte också, oväntat mycket faktiskt. Ganska snabbt började det kännas självklart istället för fånigt att vara vänlig mot mig själv. Det visade sig vara ett väldigt bra, smart och effektivt sätt att ta hand om mig.

Är det inte väldigt paradoxalt att vi ser det som helt normalt att gå runt och vara taskiga mot oss själva men orimligt och krystat att vara snälla? Om något är det väl väldigt fånigt att gå runt och skälla på sig själv? Sen slog det mig att det handlar inte om fånigt eller inte, det handlar om vanan. Många är vana vid att vara hårda mot sig själva men ovana vid vänlighet och självmedkänsla. Så var det för mig också. Idag går det stadigt åt andra hållet, eftersom jag övar och vänjer mig.

Nuförtiden håller jag ofta mig själv i handen, klappar mig på armen och säger eller tänker spontant något vänligt till mig själv, precis som till alla andra jag tycker mycket om. Känns inte fånigt alls, utan bara fantastiskt att jag blivit en så fin kompis till mig själv.

Och jag kan intyga att livet blir väldigt mycket skönare och trevligare när den inre kritikern först blir tyst och sen  byts ut mot en god vän. <3

Skärmavbild 2014-11-06 kl. 18.46.21I <3 me

Njutning – min nya favoritväg till lycka

av Linnea Molander

Något som jag under mellandagarna insåg får mig att må otroligt bra, och som jag därför ska göra betydligt mer av framöver, är njutbara saker. Det är en av lyckostrategierna i Sonja Luybomirskys bok Lyckans verktyg och hon menar att det är en av de allra viktigaste. Förmågan att njuta av livet är ju en förutsättning för att det ska vara någon poäng med något alls. Vad ska du med framgång, vänskap, upplevelser och utveckling till om du inte njuter av det?

Något som är helt bakvänt gällande just att göra lyxiga, sköna, härliga och njutbara saker är att vi ofta ser dem som något vi bara får belöna oss med efter att vi kämpat hårt eller ”förtjänat” det. Men njutningen behöver vara något du fyller på med i förväg! Effekten blir större om du har ett överskott på njutningskontot istället för att bara fylla på det när det redan är tomt.

Jag tror en vanlig ursäkt är att många tror att njutbara saker behöver vara dyra, men det stämmer absolut inte. Det finns massor av erbjudanden på nätet och tusen saker du kan göra helt gratis hemma. Stäng av mobilen en timme, drick en kopp te och lyssna på din favoritmusik. Fika med en vän. Läs en bok. Ta en skogspromenad. Det handlar inte om pengarna, det handlar om prioriteringen. Jag är dessutom helt övertygad om att mer njutning gör dig mer kreativ, effektiv och företagsam och därför leder till att du tvärtom tjänar mer pengar.

För den som är ovan vid att njuta ”i förväg” kan det krävas övning för att släppa det dåliga samvetet och börja tänka på njutning på nya sätt. Vågar du bara testa kommer du snabbt inse att insättningen på njut- och måbrakontot kommer göra dig mer effektiv, förbättra dina relationer, höja ditt välbefinnande och ge dig massor av ny kraft. Njutning är inte en lyx, det är en nödvändighet! 

 

(klicka på länken för att läsa artikeln)

Skärmavbild 2014-10-03 kl. 16.13.23

Stillhet

av Linnea Molander
drops-427167_640

När gjorde du ingenting senast? Utan mobilen, musik, nåt att läsa eller äta. Bara du och nuet. Var det nyligen, eller är det något du gärna undviker?

En rad nya studier undersökte just människors villighet att vara stilla utan yttre stimulans. De flesta föredrog någon vardaglig syssla framför stillheten, och en stod andel valde till och med att ge sig själva smärtsamma elchocker framför intigheten!

Det finns ett stort problem med detta: vi behöver stillhet för att ladda våra batterier. Särskilt eftersom vi lever i en extremt informationstät tid och kultur som ständigt skriker efter vår uppmärksamhet. Det leder till vad neuroforskarna kallar kognitiv överbelastning och påverkar förmågan att tänka kreativt, planera, organisera, uppfinna, lösa problem, ta beslut, motså frestelser, minnas saker och kontrollera våra känslor. Det är ju ganska många och viktiga saker, inte sant?

Den enorma belastningen av information och intryck skapar stress, och får oss därför gärna att tro att vi behöver mer tid. Men det vi egentligen behöver är mer dötid. Vara i stillhet, helt utan intryck. Det kommer säkerligen kännas både ovant och obekvämt i början, men är lyckligtvis en förmåga som du kan stärka med träning. Börja med några minuter i taget. Titta ut genom bussfönstret istället för att kolla facebook på mobilen. Ta en skogspromenad och lyssna på naturen istället för musik. Betrakta människor på ett café. Andas.

Du kan läsa mer här. Eller låta bli.

Kompistricket

av Linnea Molander

Ofta när jag stöter på problem eller utmaningar men inte har någon att prata med just då längtar jag efter någon som kan coacha mig lite. Jag vet ju hur fantastiskt effektivt det är med coaching, men att coacha sig själv är ungefär som att massera sig själv. Det är liksom inte riktigt samma grej. Jag saknar det yttre perspektivet och kommer inte riktigt åt. Så jag låtsas. Jag formulerar problemet för mig själv och låtsas att det är en klient som befinner sig i situationen.

Och plötsligt lossnar det! Någon annan i samma situation kan jag nästan alltid hjälpa, för då har jag ett utifrånperspektiv. Jag kommer på massor av saker jag skulle fråga klienten om, tankar som går att vända och all empati jag skulle känna. Och sedan riktar jag det tillbaka mot mig själv.

Även om du inte är coach har du säkert vänner som du lyssnar på och hjälper med problem ibland. Och som gör detsamma för dig. Prova att föreställa dig en kär vän i din sits. Vad skulle du säga, känna, tänka och göra då? Lyssna sedan på dig själv.

stolarOm jag sitter i ena stolen så sitter jag i andra. 😉

 

 

Sida 1 av 7
  • Tjänstgörande redaktörer: Erik Melin och Anna-Cajsa Torkelsson
  • Tf chefredaktör och vd: Lena K Samuelsson
  • Tf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB