Wow, Ellen Rasmussen.
Vilken match Malmös stjärna gjorde mot Kalmarsund, hon var en av de stora regissörerna bakom den snåla men solida 5-1-segern.
Tre mål och en assist. Ett stolpskott från ett fjärde mål.
Första målet var påpassligt. Ett hopslag, bollen upp i luften, Rasmussen med på var den skulle landa, petade den förbi backen, vandrade in i slottet och målade. Det såg så enkelt ut, men det var det så klart inte.
Sedan skyfflade hon in dubbla mål i boxplay (andra matchen i rad som Malmö gjorde dubbla boxplay-mål, föresten).
Malmö har ju varit lite upp och ner i höst, blandat och gett, och Ellen Rasmussen har inte lyst så mycket som hon kan och ska göra.
Hon var ju en sensation ifjol. Alltså, alla visste ju att hon var en riktigt bra spelare och att hon skulle sätta avtryck i SSL som rookie, men att hon skulle vara så bra, komma sjua i poängligan och debutera i landslaget, var ju över alla förväntningar.
Det var galet.
Det skapade ju också förväntningar inför i år.
Men hon har inte briljerat i höst. Poängen har inte kommit i samma strida ström som ifjol, och Rasmussen är ju en spelare som ska göra just poäng och bedöms ju ofta därefter.
Hon medger att det varit jobbigt.
– Det här var väl första matchen i höst som jag levererat. Jag har inte varit så bra innan, sa hon till mig.
Samtidigt är hon en lagspelare, och menar att hennes produktion inte spelar någon roll så länge Malmö vinner.
– Det har varit frustrerande i de matcherna vi inte vunnit, i de matcherna har man känt att man vill leverera mer, sa hon.
Matchen mot Kalmarsund skvallrade inte om något dåligt självförtroende i alla fall. Ellen Rasmussen var het.
– Att göra ett par mål höjer självförtroendet, jag hoppas kunna bygga vidare på detta, sa hon.
Malmö som lag är ju också heta nu. Tre raka segrar med totala målskillnaden 15-2. Riktigt bra, både offensivt och defensivt. Jag tror skånskorna spelar slutspel i vår. Så bra lag har man. Och som Ellen är inne på, bredden är betydligt bättre än ifjol. Spetsen också, eftersom Cecilia Di Nardo har tillkommit.
Plus att man har den där liraren som sticker ut.
Ellen Rasmussen.
Hon var ju på glid i somras, men valde att stanna till slut. Det ska Malmö vara enormt tacksamma för.
– Jag kände lite för att testa något nytt, men jag trivs skitbra i Malmö och bo hemma, så till slut blev det ändå ett självklart val, sa hon.
Kalmarsund då?
Har det tufft. Man gjorde ändå en bra match mot Malmö – men stundtals går det för långsamt. Som när man fick en tre mot etta i första perioden, men allt rann ut i sanden för att man inte vågade slå den avgörande passningen. Det måste man göra.
Läget är prekärt för nykomlingen.
Noll vinster, två inspelade poäng och sju poäng upp till nedflyttningsstrecket. Det blir jobbigt att äta ikapp.

***

Offensiva maskinen Iksu tuggar på. Att det skulle bli seger hemma mot nykomlingen Tyresö-Trollbäcken var det väl ingen som tvivlade på, men att det skulle rinna iväg hela vägen till 17-2 är ändå anmärkningsvärt.
TT började hyfsat piggt i första, men låg ändå under med 6-0.
Efter det var det bara Iksu på plan, hemmalaget malde ner gästerna med sin höga press, sin intensitet och sina ständiga löpningar. När man dessutom har tre femmor av yppersta klass, så blir det svårt att stå emot.
Nu var ju dessutom Amanda Delgado Johansson tillbaka efter sina skadeproblem. Hon spelade inte hela matchen, men hann känna på det i alla fall – så där har ju Umeålaget ett hyfsat sparkapital som man sitter på.
Man blir ju fortfarande chockad när man läser igenom den där laguppställningen. Det är verkligen stjärnor i alla tre femmorna.
17 mål idag innebär att Iksu gjort 102 mål i höst.
Det innebär ett snitt på 9,3 mål per match – och därmed ett högre målsnitt än ifjol då man slog målrekord i SSL. Då låg man på ett snitt på 8,8 mål per match. Det finns alltså chans att man slår sitt eget rekord i år.
Galet vasst.

***

På tal om vasst:
Pixbo körde över Warberg och vann västkustderbyt med smått osannolika 14-0.
Mästarna mot en nykomling förvisso, men ändå.
Det är ju anmärkningsvärt stora siffror.
Men Pixbo är verkligen en stabil maskin som mullrar på. Jag är alltjämt imponerad över hur man hanterar sina spelartapp, fogar in nya talanger i maskineriet, och liksom bara kör på som om inget har hänt.
Visst, det var många i det rutinerade gardet som producerade i den här matchen – Eliska Krupnova, Stephanie Boberg, Cecilia Habib Westh – men 20-åriga Kajsa Högemark matade in dubbla assist. Ytterligare en av de här nya i Pixbo.
Pixbos defensiv är ramstark.
Andra nollan i höst.
Dessutom har man två matcher där man bara släppt ett mål och en match där man släppt två mål.
30 insläppta bollar är överlägset bäst i serien (Iksu tvåa på 37 mål).

***

Efter fyra raka förluster så kunde Uppsala bryta sin negativa trend genom att ta en stark och något överraskande 3-2-viktoria på bortaplan mot Endre.
Uppsala lirade till sig en 2-0-ledning som Endre kunde äta ikapp via dubbla Anna Moberg-mål (nåja, det andra var en vallning via Klara Molin, men ändå).
Maja Brodin pricksköt in det matchvinnande 3-2-målet med ett rappt skott – men det var förarbetet som var läckert. Endre anföll, Ellinor Berling bröt och vände på spelet blixtsnabbt. En snabb rush rakt upp, släppte ut bollen på Brodin och parkerade sedan framför kassen – och skymde när Brodin skottade in kassen. Klass där, Berling – som också fick assisten i protokollet till slut (stod Maria Shoeps först).
Uppsala avancerade därmed till åttondeplatsen i tabellen – och har återigen en slutspelsbiljett i handen just nu.

***

Noll mål av Jennifer Stålhult och Matilda Sjödin – de två starkast lysande offensiva stjärnorna i höst – men trots det kunde Täby ta en solid och klar 7-3-vinst på hemmaplan mot Dalen.
Istället skyfflade Moa Tschöp, Josefin Ulvhag och Sara Attermo in två bollar var, och visade prov på den bredd som Täby faktiskt har i år.
Liksom Alexandra Durling, som ju höll nollan senast mot Linköping och som återigen fick chansen i kassen istället för landslagskeepern Emelie Frisk.
Ketchup-backen Therése Andersson gjorde ju också mål igen – hon som gjorde ett mål på sju matcher men som nu gjort sju mål på fyra matcher.
Som sagt:
Täby är i toppen för att stanna.
Dalen?
Det känns som Umeålaget i första hand får kolla nedåt i tabellen, för jag tror inte man orkar nå någon slutspelsplats.

***

Den såg jag inte komma:
Linköping slog tillbaka Karlstad med 6-4 på hemmaplan.
Karlstad ledde med 4-3 efter drygt halva matchen – men sedan gjorde hemmalaget tre raka mål. Stortalangen Amanda Ljunggren kvitterade i slutet av andra perioden, Yamou Njai sköt matchvinnande 5-4 i upptakten av sista akten och Ljunggren stängde sedan tillställningen i slutet.
De viktigaste spelarna klev verkligen fram:
Njai (1+2), Ljunggren (2+0), Anna Wiman (1+2) och Stina Sjögren (2+1). Det var väl bara Maja Liljeroth av de som ska göra det som saknades i det där poängprotokollet egentligen.
Grymt viktiga poäng för Linköping så klart.
De innebär att man går upp på nio pinnar, tog sig över nedflyttningsstrecket (Tyresö-Trollbäcken är under nu) och har fått ett bättre utgångsläge i bottenstriden.

***

Igår:

Rönnby – Kais Mora 4-3: Anna Wijk gjorde poäng för 107:e seriematchen i rad och Kais Mora ledde med 3-1 efter halva matchen – men sedan vände Rönnby på steken och kunde vinna med 4-3. Starkt av Västeråslaget så klart, som går från klarhet till klarhet den här säsongen. Etablerade stjärnan Linnéa Nilsson sopade in tre bollar – och nya blommande stjärnan Jonna Sjöberg avgjorde med sitt 4-3-mål. Rönnby är därmed alltjämt obesegrade på hemmaplan i höst.

***

Imorgon kommer uppsnack inför söndagen. Tätt mellan givarna.