Startsida / Inlägg

Är Helsingborg ”the real deal” i år?

av Jonas Gustavsson

Jag höll inte Helsingborg speciellt högt inför den här säsongen, det ska erkännas.
Säsongsstarten har dock varit bästa möjliga och 6-1-segern mot Växjö var så klart imponerande.
Det kanske också är så att skåningarna sitter på årets fyndvärvning (nja, vi ska inte utse något sådant efter bara några matcher, men ändå…) i Andreas Lindholm.
Grabben spelade alltså division ett-innebandy ifjol.
Nu spottar 26-åringen in SSL-mål på löpande band.
Den här gången tryckte han in 5-1-målet med ett fint skott, hans fjärde balja på tre matcher.
Jag har nämnt det innan, men det är ingen blyg grabb heller. Han vågar ju stå upp också, som i första perioden när Jesper Sankell hamnade i en het duell med Linus Nordgren, då var han där och bröstade upp sig.
Jag är imponerad.
Juha Kivilehto må inte ha imponerat nämnvärt i sin start som sportchef, men i Andreas Lindholm känns det som han grävt – och han måste ha fått gräva djupt! – upp en guldklimp.
Mika Kohonen sa så här:
– Jag sa redan innan serien att han kommer göra många mål och poäng. Det var längesedan jag fick spela med en kille som vill skjuta direkt. Det är lätt att spela med honom på det sättet.
Helsingborg gjorde verkligen en bra match mot Växjö, tog vara på sina lägen och fick smålänningarna ur balans med ett lagom elakt spel, där både tränare och spelare i Växjö stundtals hade mer sjå med domaren än bollen.
Det går att förstå – Linus Nordgren drog tag i en klubba och lyckades i den sekvensen få med sig en utvisning, bland annat – men det gäller att behålla kylan i alla lägen.
Helsingborg har vunnit allt i inledningen av säsongen och framförallt imponerat försvarsmässigt. Nye coachen Patric Johansson har således fått en drömstart.
Det ska bli intressant att se om skåningarna kan hålla i det här.
Mika Kohonen är ju klok som en bok.
Han tycker att laget är mer balanserat i år, trots tappen av tunga offensiva spetsspelare i Daniel Johnsson och Hampus Dargren, trots tappet av granitbacken Kristoffer Fält, bland annat.
Så här sa han om nya FCH:
– Vi har tjatat så länge om att vi inte kan hålla på att släppa in så många mål. Det har FCH alltid gjort. Vi har en av seriens bästa målvakter och vi måste vara ärliga och hårda mot varandra, öka kravbilden på varandra. Vi måste jobba oavsett vilka vi möter, annars händer inget. Känslan är att vi spelar mer för varandra nu, det är en bra grund att bygga från.

Roligast?
Att se att Mika Kohonen fortfarande håller. Han slagskottade in 2-0-målet. Jodå, han kan skjuta också ”Mighty Mika”.
Skönast?
Manuel Engel kolliderade med Jonathan Edling – men verkade inte vara någon fara med keepern.

***

Välkommen in i spelet, JW.
Efter ”bara” en assist på de tre första matcherna så vaknade Höllvikens fixstjärna Johannes Wilhelmsson mot Linköping och med två mål och en assist var han en av kuggarna bakom 5-4-segern.
Årets spruckna målnolla, 4-1-målet i den andra perioden, var ren och skär superklass.
JW tog en rush på kanten, rundade sin gubbe, bröt in på mål och placerade iskallt bollen i bortre klykan.
Så fräck, så elegant, så snyggt.
Eller IB-porr, som kedjekamraten och JW-fanclubens ordförande Pontus Karlson skulle uttryckt det.
Hans andra mål, 5-3-målet, kom inte bara att bli matchvinnande, det var också punkten på matchens mest galna sekvens.
Först kom Höllviken i en spelvändning men Pontus Karlsons crosspassning bröts, Linköping vände på spelet och klapp-klapp-spelade där Eric Björk tog ett skott som tog i undersidan av ribban, och bollen studsade ut och skapade en spelvändning för Höllviken som kom tre mot en – där JW till slut kunde måla i tom bur.
Jag hoppas ingen på läktaren fick någon hjärtinfarkt där.
Höllviken var annars effektiva i den här matchen – Linköping vann skotten med 43-23! – och Robin Johansson gjorde en stark match i målburen framför ett uppoffrande försvarsspel.
Men det var ju inte långt ifrån att det blev kryss.
Östgötarna hade massiv press mot Höllviken-buren under slutminuterna, men kom inte närmare än en reducering av Eric Björk. Det osade hett flera gånger om.
Viktigt för Höllviken att spela in säsongens första poäng så klart.
Nu när Johannes Wilhelmsson börjat anteckna sig i poängprotokollet så finns stora chanser att det blir fler pinnar.
Nu väntar vi bara på Pontus Karlson också.
Ett mål på tre matcher är snålt för en skytt av hans kaliber.

***

Är det dags att sluta förvånas över Örebro?
Kanske det.
Det som inte förvånar är i alla fall att lagets superkedja levererar igen, trion Simon Palmén, Simon Jirebeck och Marcus Ekengren gjorde sex (!) av målen när AIK slogs tillbaka med 8-4 i Solnahallen.
Att vinna i Solnahallen är av tradition inte lätt.
Men Örebro gör uppenbarligen inga lätta saker just nu.
Nykomlingen har fått en flygande start på säsongen, gör det mesta rätt, men det går ju inte frångå att superkedjan har stor del i framgången.
Den var den trion som avgjorde mot Storvreta.
Det var den trion som iscensatte vändningen mot Sirius.
Det var den trion som sänkte AIK.
Spetskompetens är mer värd än bredd och djup i innebandy, det är ju spikat och klart så klart, och Örebro har spetskompetens i världsklass.
Det kostade nog att knyta till sig Simon Palmén och Joel Kanebjörk.
Hittills har det varit värt varje krona.
AIK ledde ju faktiskt med 1-0 efter första perioden.
Sedan gjorde Örebro två mål på 27 sekunder.
Målskyttar?
Just det, Kanebjörk och Palmén.
Storvreta är ju ändå största skalpen, Sirius och AIK mer modesta motståndare, det ska bli intressant att se hur det här gänget står sig när toppmotståndarna staplas på rad.
AIK?
Hawaii, som vi säger. Storförlust mot Dalen, storvinst mot Thorengruppen, torsk mot Örebro.

***

Så har Sirius då tagit första segern för säsongen.
8-2 blev det till slut mot Thorengruppen efter att ketchupflaskan öppnats på vid gavel i sista perioden där Uppsalagänget sköt sex mål.
Andreas Falkheid som varit så bra i TTG:s kasse fram tills dess fick kapitulera.
Måltjuven Johan Eriksson satte tre av målen.
Men jag älskar Jacob Drews 4-1 kasse. Vände bort vid sargen, tog raka vägen mot mål, vågade bryta in, och målade. Skönt med lirare som inte ska dribbla bort sig själva, utan tar närmaste vägen in i skiten, det vill säga till mål.
Det här är ju två lag som känns svårbedömda annars.
Sirius som ju höll jämna steg med Falun i premiären, som kollapsade helt mot Örebro, som nu visade målskytte.
Laget som jag pekat ut som en potentiell flipp i år.
Thorengruppen som ju föll med uddamålet mot både Falun och Storvreta, innan man nu åkt på stordäng av både AIK och Sirius.
Umeågänget som jag känner har pontential för slutspel, men som lika gärna kan harva i botten.
Ska man hålla sig kvar gäller det att prestera i rätt matcher – det känns det väl inte som TTG gjort ännu.
Men ska inte dra några grova slutsatser om varken Sirius eller Thorengruppen.
Säsongen är i sin linda.

***

Damerna:

Endre – Warberg 5-2: Det mest anmärkningsvärda här? Ja, att Sara Steen INTE fick någon poäng på det avgörande målet, något hon haft del i alla de tidigare matcherna. Ja, Steen – som varit sjuk i veckan – fick faktiskt inte in en enda boll för andra matchen i rad. Då vaknade Anna Moberg istället, fick islossning och matade in tre mål. Väntad hemmaseger.

Sirius – Jönköping 5-6 (str): Skillnaden mellan noll och två poäng är inte så stor ibland. Fråga Jönköping. Nu gjorde nykomlingen en stark match, vann skotten med 27-19, men låg ändå under i slutet – då kvitterade Micaela Lundmark med halvminuten kvar och sedan kunde Gabriella Strandberg skjuta hem extrapoängen till Småland via ett straffavgörande.

Täby – Pixbo 5-9: Oerhört starkt av Pixbo att vinna mot Täby borta så klart, och som brukligt var man starkast i slutet och vann den sista perioden med 3-0. Lisa Andebratt var stor profil med totalt fem poäng, två mål och tre assist. Pixbo är starka i år också, inget snack om saken. Trots tuffa avbräcket av Alisa Pöllänen.

Linköping – Telge 5-4: Blytung seger för Linköping i den förväntade bottenstriden så klart, där östgötskorna lyckades hålla undan och ta en uddamålsseger. Det stod 3-3 efter två perioder innan Malin Gustafsson och Hanna Garman sköt två snabba mål i inledningen av tredje vilket till slut räckte för seger.

***

Igår:

Pixbo – Jönköping 7-2: Ja, Pixbo har verkligen fått en fin säsongsstart (på plan då alltså…) och körde över Jönköping som precis tvärtemot fått en nattsvart inledning på comebacken i SSL. Tufft för en nykomling att inte få några poäng i inledningen, då finns stor risk för en riktigt tuff säsong. Pixbo ska ju leva mer på kollektivet i år – och hade också sex olika målskyttar i matchen.

Dalen – Storvreta 5-8: Oerhört starkt av Storvreta att åka till Umeå och inkassera alla tre poängen. Stjärnförvärvet Valdemar Ahlroth hade privat poängfest med sina tre mål och totalt fem poäng – men kul också att Niklas Winroth, som är så bra men som har så ”liten” roll i Vreta, fick göra två mål och tre pinnar.

Rönnby – Dalen 2-4: Den här såg jag inte komma, men starkt av Dalen – som öppnat säsongen ganska svagt annars – att fixa tre pinnar mot Rönnby. Det stod 2-2 tills sista minuten, sedan sköt Linnea Nylén 3-2-bollen som avgjorde matchen. Lagets spetsar – Camilla Lundin och Frida Eriksson – målade också.

Karlstad – Malmö 5-4: Malmö forcerade i slutet men kom inte närmare än uddamålet. Jessika Erikssons galanta säsongsöppning fortsätter också, den VM-aktuella 24-åringen sköt tre mål och noterade en assist – och har fortfarande inte lämnat någon SSL-fajt utan att göra mål i år.

***

Mer innebandy i veckan!

  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB