Tonåringar utan kepsen i handen

av Jonas Gustavsson

SSL har rivit igång och det bestående intrycket hittills:
Tonåringarnas framfusighet.
Malte Lundmark, 16 bast, skapade ju hysteri i hela innebandy-Sverige när han hade straffuppvisning mot Sirius i sin SSL-debut och till slut blev matchvinnare för sitt Falun.
Vilka handleder.
Vilket mod.
Han såg helt oberörd ut av stundens allvar.
Bara att han fick chansen att lägga straffar före grabbar som Alexander Galante Carlström och Rasmus Enström var enormt roligt, och där ska coachen Thomas Brottman ha kredd.
Men inte bara ”Brolle”.
Jag tycker många ger talanger chansen.
SSL-coacher är inte rädda att ge ungtupparna förtroende.
Thorengruppen har ju släppt fram norska underbarnet Marius Pedersen, 18, och han har svarat med att bli målskytt i båda sina första matcher, där han vackert zorrade in ett mål senast (ja, jo, jag vet att många inte gillar zorro-konsterna, men det går inte att frångå att det är teknisk briljans bakom de där finterna).
Pedersen hade ju makalös show i U19-VM i våras och radade upp delikatesserna, och har nu redan hunnit bjuda på två delikatessmål på två matcher.
Det är fantastiskt.
Grabbarna är ju bara tonåringar, men visar redan framfusighet.
Fräckhet.
Vågar ta för sig.
Det är bara att älska det.
Istället för att sitta där med kepsen i handen så sätter de på sig den bakochfram, vågar göra det de är bra på och omfamnar rampljuset.
Deras konster, deras vilja att briljera, tycker jag just nu är en av de främsta grejerna som gör att man ser fram emot kommande SSL-fajter.
För vad är snackisen inför helgen?
Jo:
Kan Malte Lundmark bjuda på någon mer läcker straff?
Kan Marius Pedersen briljera in någon mer SSL-kasse?
Finns det fler diamanter som väntar på att få skina?
Står fler tonåringar och stampar på bänken?
Ge dem chansen för bövelen.
De bjuder ju på show.

***

Då tippar vi helgens matcher, och herrarna är först ut!

Lördag:

Falun – Dalen 1: Okej, Falun har ju knappast gnistrat ännu, superspetsarna har inte vräkt in pinnar i sedvanligt takt, men jag tror ändå att man lyckas skjuta hål på Dalen även om Umeågänget inlett säsongen bra, har en strålande keeper i gamle Falun-bollstopparen Måns Parsjö-Tegnér och två motorer i Jonas Svahn och Ketil Kronberg som redan går på högvarv.

Söndag:

Örebro – Sirius 2: Örebro fick en pangstart på säsongen via sudden-segern borta mot Storvreta, men jag tror det finns en överhängande risk för baksmälla nu när förväntningarna därmed skruvas upp i hemmapremiären. Sirius är inget glamourgäng och jag gissar att man kommer till Närke för att gneta till sig en trea efter sina två inledande förluster. Det tror jag Uppsalagänget lyckas med också.

Thorengruppen – AIK 1: Thorengruppen kan skriva upp två hedersamma förluster på kontot mot storfavoriterna Storvreta och Falun. Umeålaget är en urkraft på hemmaplan, och jag tror man maler ner AIK helt enkelt. Ett AIK som fick en rejäl inledningslektion av Dalen och vars status känns lite oklar.

Linköping – Mullsjö X: Två av grundseriemaskinerna ifjol, två lag som då plockade poäng i var och varannan match, och som sedan gjorde upp i en härlig sjumatchersserie i vårens slutspel – en serie som kanske kan göra att det ryker lite om det här mötet. Mullsjö sitter på ett stjärngäng men har väl inte riktigt varvat upp ännu och suddentorsken mot Pixbo senast sved. Samtidigt plockade Linköping ner Jönköping häromdagen och har hittat en tung kedja med Matej Jendrisak, Gustav Fritzell och Johannes Jokinen. Svårbedömt. Dunkar in ett kryss.

Växjö – Pixbo X: Jag gillar vad jag sett av Pixbo hittills, man har varit ett starkt och svårforcerat kollektiv och kryddat det med vassa mål från lagets spetsar, inte minst måltjuven Max Wahlgren. Att möta Växjö, som inledde med att vinna mot Linköping, blir inte enkelt – men jag blir heller inte förvånad om Jonas Eliassons gäng kämpar till sig en pinne.

Jönköping – Helsingborg X: Jönköping rådde varken på Mullsjö eller Linköping, men det var inte att vänta. Kan man rubba Helsingborg? Kanske, kanske. Skåningarna kliver in som favorit kraft av bättre spets och bredd, men jag har en svag känsla av att JIK kan sno någon pinne. Intressant möte för FCH-succén Andreas Lindholm – den 26-årige SSL-debutanten som smackade in dubbla mål mot Höllviken igår – som återvänder till Jönköping för att lira innebandy, men på en helt annan nivå.

Damerna då!

Lördag:

Malmö – Sirius 1: Sirius har inlett säsongen med tre raka torsk, men har haft ett tufft spelprogram då man mött Täby, Pixbo och Kais Mora. Nu kommer en match där man har betydligt större poängchans, men jag vet i sjutton om man rår på Malmö. Speciellt inte eftersom skåningarnas superstjärna Ellen Rasmussen – fyra mål senast! – hittat formen.

Telge – Karlstad 2: Telge bärgade sina första pinnar förra omgången, men jag tror inte man rår på skickliga Karlstad som har en betydligt bredare arsenal av spelare, och framförallt en spets som är överlägsen. Jessika Eriksson har målat i tre raka matcher – utökar hon den sviten nu? Högst troligt.

Dalen – Warberg 1: Det handlar om att vinna rätt matcher, Warberg. Halländskorna pressade Iksu i inledningsmatchen – bästa prestationen hittills – men har sedan torskat mot både Malmö och framförallt Telge, och det sistnämnda kan bli kostsamt i jakten på nytt kontrakt. Dalen föll mot Jönköping senast – men här tror jag man tar en trea.

Pixbo – Iksu 1: Hett möte, så klart, då lagen varit i luven på varandra tidigare. Det blir dock lite annorlunda nu när Jonas Eliasson och Andreas Harnesk, som haft sina verbala dueller, saknas i båsen. Pixbo har öppnat säsongen starkt medan Iksu vacklat – så ettan känns ganska given i utgångsläget, faktiskt.

Söndag:

Endre – Linköping 1: Sara Steen har avgjort tre matcher av tre möjliga hittills och har fått en kanonstart på säsongen, liksom hela Endre. Nu väntar första hemmamatchen och då doftar det sannerligen seger, för man ska vara både en och två klasser bättre än gästande Linköping.

Jönköping – Rönnby X: Jönköping har inlett säsongen piggt, pressade Endre och suddenvann mot Dalen förra helgen, och Rönnby känns inte heller som något övermäktigt motstånd även om gästerna, trots sin ringa åldersstruktur, sitter på mer rutin. Nja, arbetar in ett kryss här.

Kais Mora – Täby 1: Wow, här har vi en riktig stjärnmatch, och de här lagen har en historik sedan semifinalkampen i våras där det var många taktiska kamper som vi minns, inte minst Täbys hantering av Anna Wijk. Båda lagen har öppnat säsongen bra och det känns ganska öppet, men Kais Mora får tipset i kraft av sin hemmaplan.

***

Full bevakning på söndag!

Är han ett av svaren på målskyttet?

av Jonas Gustavsson

Vem sjutton ska göra målen, FCH?
Ja, det var den frågan jag ställde tidigare i veckan med tanke på att laget tappat över hälften av sina mål från ifjol med zorrokungen Daniel ”Magic” Johnsson i spetsen, och inte värvat in några SSL-beprövade målspottare.
När Helsingborg äntrade årets SSL-scen, i derbyt mot Höllviken, så kanske vi fick ett av svaren.
Andreas Lindholm.
Grabben som lirade i divison ett (!) ifjol (alltså två steg nedanför SSL), som klampade in i sin SSL-debut och gjorde två mål, som bara var en missad tom målbur från ett hattrick, som imponerade.
– Tugget har ju gått om vem som ska göra målen och tanken är att fler ska bidra i år. Sedan är väl jag så klart värvad för att göra lite mål, men jag kommer ju från ettan och det måste ju få ta lite tid. Men skönt att näta direkt, absolut, sa Andreas Lindholm när jag pratade med honom efteråt.

Skaplig kontrast att byta ettan, Hovslätt och möten med lite olika obskyra lag till att kliva in som vinge jämte ikonen Mika Kohonen, stjärnskottet Jonathan Nilsson och lira inför en massiv publik i ett derby.
Lindholm såg inte obekväm ut.
Snarare tvärtom.
Att inte få stora skälvan i det läget, att inte krama stickan för hårt, tyder på kyla hos skåningarnas nya målskytt.
En match gör ingen vinter, men visst var starten lovande för Andreas Lindholm, och i en så stjärndrypande omgivning som han fått så finns så klart alla möjligheter att kunna producera ett och annat mål.
Extra kul i dessa tonårstider (Malte Lundmark…) att se att även en ”late bloomer” på 26 år kan få chansen i SSL – och göra det så bra.
En signal på att det aldrig är för sent att äntra den stora scenen.
Derbyt i stort då?
Ja, det började sömnigt men varvade upp, och det var inget snack om att Helsingborg var det bättre laget och att man hade kontroll på händelserna, även om det dröjde en bra bit in i matchen innan man också fick målmässigt grepp.
Vi ska inte dra några stora växlar, det var premiär, Höllviken såg inte jättebra ut, men visst var det en lovande start för Helsingborg – framförallt att man fick mål från nyförvärv, där även tjeckerna Daniel Sebek och Patrik Suchanek vittjade målmaskorna.
För man behöver ju nya lirare som nätar.
Men nyförvärven i all ära.
Det var en ”veteran” som bjöd på största showen.
Linus Nordgrens dragning på Jacob Rubensson, som var ända nere i Höllviken och köpte en korv med extra allt, vid 5-2-målet mitt i sista akten var en delikatess i den högre skolan.
Kandidat till årets mål, månne?

***

Igår:

Jönköping – Linköping 3-8: Jag trodde att JIK kanske skulle kunna ta någon pinne här, men det var egentligen aldrig nära för Linköping var tyngre, bättre, vassare. Lagets nya toppkedja med Matej Jendrisak, Gustav Fritzell och Johannes Jokinen pumpade in fem av målen. Just Jokinen har ju varit något av ett blankt blad – men kan visa sig vara ett fynd och har visat lovande tendenser hittills. Nu skapade han ju dessutom rubriker både som hattrick-skytt och ”dataspelare”.

***

Uppsnack inför den intensiva helgen kommer imorgon förmiddag!

Visst sjutton var det en dunderknall

av Jonas Gustavsson

”Allt annat än en etta i den här fajten är en dunderknall”, kastade jag ur mig inför Storvreta mot Örebro.
Visst sjutton blev det en dunderknall.
Örebro lyckades – inte oförtjänt alls – sno med sig två poäng från Uppsala efter att ha sudden-vunnit, där den avgörande påsen var rysligt grann. Bollen gick som på ett pärlband som inte ens självaste Alexander Rudd hade kunnat regissera bättre där spjutspetsen Marcus Ekengren var sist på bollen.
Det gick inte annat än att resa sig, applådera och smajla.
Inte bara över kassen, utan hela matchen.
Nykomlingen var inte alls underlägsna Storvreta.

Jovisst, Storvreta ägde massor av boll, men hade förtvivlat svårt att dyrka upp nykomlingens på förhand ifrågasatta defensiv, och när Örebro väl erövrade bollen så gjorde man många bra saker.
Samtidigt kan man undra hur det stjärnkryddade storlaget Storvreta med så fasligt många spetsspelare inte kan få ut mer, men den där tankeverksamheten kan Stefan Forsman och Hannes Öhman få ligga sömnlösa över inatt, för det här var Örebros kväll – och närkingarna hade så klart del i att Vreta inte alls fick ut det som ska finnas i de där handlederna.
Just försvarsspelet har ju varit det stora frågetecknet för Örebro inför säsongen.
Kanske inte internt, men externt.
För många experter och tyckare har pekat på just målvakts- och försvarsspelet som svagheterna.
Marcus Ekengren hade sin analys klar:
– Egentligen tror jag det handlar om att man inte vet. En del offensiva spelare är kanske mer kända och har varit omnämnda i media oftare, men man har inte vetat lika mycket om våra backar. Så man har gått på att man inte vet, inte analyserat utifrån något man sett.
Han har så klart rätt, poängmaskinen.
Många – inklusive mig själv – har svag koll på Örebros försvar.
I premiären var det oerhört solitt, i alla fall.
Ska bli spännande att följa nykomlingen framöver.
Sedan ska vi inte dra för stora växlar av någonting, Storvreta har bara spelat två matcher, Örebro en enda… oavsett vad resultattavlan visade i den här matchen så är det så klart att Storvreta kommer att takta igång vad det lider, och allt annat än en kamp kring det nedre strecket för Örebro är överraskande.
Jönköping visade också gryende takter i sin premiär mot Mullsjö.
Att nykomlingar startar starkt, är något underskattade och inledningsvis lever på en inspiration som de etablerade SSL-laget glömt är ingen hemlighet. Den stora utmaningen kommer i den långa lunken, där SSL jämfört med allsvenskan inte bara innebär att man möter oerhört vassa lag varje omgång, utan där man många veckor dessutom spelar dubbla matcher.
Annars?
Ja, jag ska erkänna att jag har typ noll koll på Örebro.
Jag gillade Daniel Hellqvist, 27 bast, som gick in och smackade in tre pinnar direkt, piggheten hos Suad Sofovic (som också gjorde 4-4-målet, en boll som Viktor Klintsten i Vreta-kassen nog väldigt gärna velat ha tillbaka…) och förstalinan med Ekengren, Simon Palmén och Simon Jirebeck. Örebro har ett gäng vassa offensiva kort, helt klart.
Till sist:
När Valdemar Ahlroth får lite utrymme för sitt skott så smäller det.
Det är sedan gammalt.

***

Hur bra blir Pixbo i år?
Ja, vi ska vänta med att dra de slutsatserna, men det har onekligen börjat bra. 7-4-seger borta mot Höllviken i premiären och nu en 5-4-seger efter sudden hemma mot förväntade topplaget Mullsjö.
Ja, dagens hemmapremiär hade kunnat gå hur som helst kändes det som.
Visst, Mullsjö hade chanser att ta hem fajten och Jon Hedlund tvingades till några svettiga parader, men Pixbo kunde absolut tagit en trea.
Man ledde med både 3-2 och 4-3 – men slarvade bort det, tappade boll och då högg Mullsjö – och framförallt Kim Ganevik –  direkt och kontrade in dubbla kvitteringspåsar bakom stackars Hedlund.
Skarpskytten Max Wahlgren hade sedan ett kalasläge att avgöra matchen med en och en halv minut kvar.
Men brände.
Det ser man inte honom göra så ofta.
Av det jag sett hittills är jag imponerad av Pixbo. Känslan är att det är ett betydligt kompaktare, starkare och tydligare lag än ifjol. Inte lika bolltrillande, men inte lika omständiga heller.
Sedan ska man inte underskatta lagets spetsar.
För vilka gjorde målen?
Jo, Martin Östholm, som hade en så jobbig säsong ifjol, dundrade in tre bollar inklusive sudden-avgörandet.
Jo, Daniel Calebsson, veteranen och kaptenen, som avslutade en sylvasss spelvändning.
Jo, Max Wahlgren, måltjuvarnas måltjuv.
Pixbo känns redan maskinlika – och har några spetsar som sticker ut.
Till sist:
Charlie Sköld – som ju spelade i ettan ifjol alltså – är en pansarvagn. Förbaskat kul att se att man kan kliva upp två divisioner och spela så resolut.

***

Igår:

Falun – Thorengruppen 6-5: Thorengruppen fixade en pinne mot Storvreta i premiären och var så när att ta poäng även mot Falun, men föll med uddamålet till slut sedan tvåmålsmannen Alexander Hallén satt 6-5-bollen för mästarna med knappa fem minuter kvar att spela. Noterbart: norska underbarnet Marius Pedersen gjorde mål igen, precis som i premiären, när han zorrade in 5-5-målet för TTG.

Dalen – Sirius 6-4: Jämn fajt där Sirius spelade till sig ett 4-2-överläge tidigt i andra perioden, men där Dalen kämpade tillbaka, sköt fyra raka mål och till slut vann matchen. Det var också superduon som avgjorde som så många gånger förr för Umeågänget: Jonas Svahn gjorde 5-4 i boxplay (varken första eller sista gången det sker… ) innan Ketil Kronberg stängde målskyttet i sista perioden.

Vem sjutton ska göra målen, FCH?

av Jonas Gustavsson

Efter den gångna premiärhelgen så lunkar SSL igång rejält den här veckan med matcher sex dagar i rad med start under tisdagen.
En chans att följa fler lag noggrannare, alltså.
En av de mest intressanta matcherna den här veckan spelas på fredag då Helsingborg äntrar årets SSL-scen.
Skånderby direkt mot Höllviken.
Var sjutton har vi Helsingborg den här säsongen?
Det är det nog ingen som vet.
Framförallt:
Vem sjutton ska göra målen i Helsingborg den här säsongen?
Jag frågade Mika Kohonen på upptaktsträffen:
– Det kommer att vara mer utspritt i år, sa han.
Ja, det är ingen vågad gissning, frågan är bara om summan av det utspridda har någon chans att matcha totalen från ifjol.
Förra säsongen matade FCH in 166 mål.
Nu har Daniel ”Magic” Johnsson (51 mål), Hampus Dargren (23 mål) och Jami Manninen (11 mål) dragit vidare. De där tre killarna matade alltså in 85 mål tillsammans ifjol, mer än hälften av alla lagets kassar.
Totalt har 93 mål försvunnit, alltså 56 % av påsarna.
Visst, Linus Nordgren (20 mål) och Jonathan Nilsson (23 mål) finns kvar, men var finns ersättarna till Johnsson, Dargren och Manninen?
Jodå, en Nico Salo kan nog kanske, kanske nå 20 baljor om han får stäm, även om han i första hand är en allroundcenter som lyfter sin omgivning, och robuste Daniel Sebek, som klubben själva tonade ner poängförväntningarna på (”Mer tvåvägsspelare än poängmaskin”, sa Juha Kivilehto till hd.se) borde väl kunna mata in de där elva Manninen-bollarna.
Det känns inte givet med 20 mål från Salo och 11 mål från Sebek, men inte heller orealistiskt.
Men de där 51 strutarna som Johnsson matade in?
Ja, de finns ingenstans, faktiskt. Nyvärvade Fredrik Azelius och Andreas Lindholm lär knappast göra det, Mika Kohonen (fem mål) och Nicklas Lidholm (fyra mål) har mer mål i kroppen och Arvid Friberg borde kunna ta kliv… men når alla de där spelarna tillsammans 25 mål så är det bra.
Nej, det är svårt att hitta målskyttar i Helsingborg.
Nordgren gör ju mycket mål, men är mer en totalspelare, och frågan är om målskyttet håller i sig utan radarpartnern Johnsson – de där två hade ju inte minst magisk volleykemi.
Jonathan Nilsson känns som den ende riktigt naturlige målspottaren som visat att kan leverera på SSL-nivå.
Jag är inte helt såld på backbesättningen heller, även om Patrik Suchanek är en strålande värvning. Det var dock tunt ifjol och Kristoffer Fält har ju lämnat, så bredden känns knappast bättre.
Överlag är FCH riktigt tunna.
Jag har väldigt svårt att se det här som ett slutspelslag.
Trots att man har en topp-tre-målvakt i form av Jonathan Edling (fd Paulsson) mellan stolparna.

***

Tippning av veckan!

Tisdag:

Dalen – Sirius 1: Dalen gjorde en solid premiär mot AIK, hämtade sig efter anstormningen i första och vann de två avslutande perioderna med mäktiga 7-0 efter bland annat starkt målvaktsspel av Måns Parsjö-Tegnér. Umeågänget tappade ju lite av sin ruggiga hemmastyrka ifjol, men misstänker att den kommer återupplivas i år. Således blir det också vinst mot Sirius som tog en pinne mot Falun i premiären.

Falun – Thorengruppen 1: Nja, det gnistrade ju knappast om Faluns premiär mot Sirius, men man lyckades till slut ta två pinnar efter straffuppvisning av 16-åringen (!) Malte Lundmark. Mästarna lär ju vilja upp sig från en bättre sida i första hemmafajten så räkna med en nedtryckt gaspedal och fler lirare som vill visa framfötterna. Thorengruppen tog en stark pinne mot Storvreta i första matchen, men räcker inte här.

Onsdag:

Storvreta – Örebro 1: Speciellt för Joel Kanebjörk så klart, stjärnvärvningen i Örebro som ställs mot gamla gänget direkt. Givetvis kliver hemmalaget in som given favorit här, har ett överlägset lag och spelar dessutom första hemmamatchen för i år. Allt annat än en etta i den här fajten är en dunderknall. Fortsätter Tobbe Gustafsson som center…?

Pixbo – Mullsjö 2: Alltså, den här matchen är lite knepig. Mullsjö är ju på pappret ett bättre lag, men jag är inte så säker på att det blir enkelt att skjuta hål på Pixbo som fick ett bra kvitto i bortasegern mot Höllviken senast. Nåväl, Mullsjö har ju en bredd på spetsen som Pixbo inte är i närheten av, och det borde ju ändå avgöra till slut.

Torsdag:

Jönköping – Linköping X: Ändå lite svårbedömd match. JIK kommer få kämpa den här säsongen men känner nog ett ganska bra självförtroende trots torsken mot Mullsjö i premiären, för spelmässigt var man ju med. Mot ett Linköping som söker efter en ny identitet kan man mycket väl plocka någon pinne, tror jag. Visst, det doftar ju tvåa, men arbetar in ett kryss ändå.

Fredag:

Helsingborg – Höllviken 2: Derby i Skåne. Det brukar ju bli ganska tajta historier. Här tror jag att Höllviken drar fördel av att redan ha spelat en match. Man har tempo i kroppen och en revanschgnista efter Pixbo-torsken, en match man nog gärna hade velat spela om. Helsingborg känns helt otippbara inför säsongen men frågan är om man verkligen kan nå ett slutspel med den avtrubbade offensiven. Jag är tveksam. Drar in en tvåa.

***

Matcher sex dagar i sträck den här veckan.

Tonårsmagi – men han är mannen som ska hyllas

av Jonas Gustavsson

Det finns inget bättre än nya sagor.
Så är det faktiskt.
Idag fick vi en ny saga.
Malte Lundmark.
C More-kommentatorerna Lars Lindberg och Patrik Åman var lyriska i rutan och kunde inte sluta babbla om 16-åringen som var en story redan när han stod där under uppvärmningen, men som växte till ämnet på hela innebandysveriges läppar när matchen summerades.
Det är inte så många saker som kan framkalla det där spontana bubblandet i kroppen som så väl personifierades av firma Lindberg/Åman.
Det här var en sådan sak.
Bara att Malte Lundmark gjorde mål i sin debut var ju en saga i sig.
Då, när Falun ledde med 5-4 i slutet, så hade jag redan börjat fila på rader i huvudet att just Malte Lundmark med sitt premiärmål var något av behållningen i den här matchen.
Men då visste jag ju inte vad som komma skulle.
Att debutanten fick chansen under den avgörande straffläggningen var ju lika oväntat som kul.
Och som han gjorde det.
Hans straffar var delikatesser – inte minst den sista. Att gå in och lägga den precis efter att ha bränt sitt förra försök bevisar att det där är en kille som slänger skit i papperskorgen direkt och bara tänker framåt.
Lundmarks teknik och mod var något utöver det vanliga.
Helt fantastiskt.

Sedan ska en annan man hyllas ännu mer.
Då tänker jag inte på Peter Berlin som tack vare sin kvittering i slutsekunderna gjorde hela den här sagan möjlig, utan Thomas ”Brolle” Brottman.
Den enkla utvägen hade varit att kasta in Alexander Galante Carlström eller Rasmus Enström i straffläggningen.
”Brolle” valde inte det enkla.
Han kastade in en 16-åring.
Sedan sa han:
– Det ska väl skrivas sagor ibland och det var ett bra läge nu.
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

***

Storvreta öppnade plånkan och lastade upp 300 000 för att köpa loss Tobias Gustafsson från Linköping.
En supervärvning av en superback.
Som chefscoach Stefan Forsman sa i pressmeddelandet:
– Vi får en modern back.
Vad händer då? Ja, Forsman skyfflade upp Tobbe G som center (!) i SSL-premiären, som Alexander Rudd-ersättare i toppkedjan med Albin Sjögren och sommarens andra stjärnvärvning Valdemar Ahlroth.
Vansinne eller smart?
Jag vet inte ännu, men jag förstår varför draget görs. Storvreta sitter på SSL:s överlägset – ja, överlägset! – bästa backbesättning med fyra potentiella landslagsbackar plus nyvärvade Filip Stenmark, kapten i Warberg ifjol. Fem backar som alla kan, vill och ska spela mycket och som inte är gjorda för att rulla på tre backpar utan som så klart ska spela på två backpar.
Grejen är ju bara att då blir någon över.
I det perspektivet får man medge att Tobbe G är den som är bäst skapt för att ta ett kliv upp i banan, även om han kommer ännu mer till sin rätt som back.
När Alexander Rudd kommer tillbaka (självklart kommer han tillbaka) så är han ju given för den där rollen som toppcenter.
Tobbe G-debuten då?
Succéartad.
Både spel- och produktionsmässigt.
Han både inledde och avslutade målskyttet.
Totalt tre mål.
Han styrde in 1-0 redan innan tre minuter var spelade, skickade in 4-3 i tredje perioden och stängde sedan matchen med att distinkt skjuta in 5-4 i sudden.

– Jo, det kunde nog inte gått så mycket bättre för mig. Det skulle varit om jag avgjort på ordinarie tid med fyra sekunder kvar då. Som lag var vi inte helt nöjda och hade gärna tagit en trea, men är glada för två poäng, sa han efteråt.
Rollen då?
Ja, Gustafsson sa att han spelar där tränarna vill att han ska spela, och tvekade inte att ta en ny position.
– Jag gillar att utmana mig själv och nya saker gör att jag blir en mer komplett spelare, sa han.
Det är bara att imponeras av Tobbe G.
Ny roll, nytt lag… ändå är han så bra. Det säger mycket om honom som spelare. Han kan så mycket mer än han visat hittills, ser ett vikariat som center som en möjlighet att utvecklas istället för att tjura ihop.
Imponerande.
Annars?
Thorengruppen är oerhört starka på hemmaplan, hittar ofta vägar att hålla sig kvar i matcherna, och gnetade sig kvar här också och snodde – jo, man snor av Storvreta – en pinne. Starkt så klart.
Noterbart:
Marius Pedersen, det norska underbarnet, hade show i U19-VM i Växjö i våras, men man har ju faktiskt undrat om 18-åringen verkligen är mogen för SSL redan nu. Det får vi se, men han bjöd på en läckerhet direkt när han oerhört fyndigt gjorde 1-2.
Ett smakprov på en ny norsk show som ska underhålla i SSL?
Inte omöjligt.

***

Pixbo.
Jag har ältat det många gånger nu, men kan inte frångå att det är ett av de mest intressanta lagen att följa den här säsongen.
Flipp eller flopp?
Starten för laget, nye coachen Jonas Eliasson och skarpskytten Max Wahlgren blev i alla fall framgångsrik via en 7-4-viktoria borta mot Höllviken.
Det har ju frågats efter vilka som ska göra det i Pixbo i år efter att bland annat Patrik Malmström dragit vidare, men många verkar glömma att just Wahlgren finns kvar – och han visade ju verkligen vilken måltjuv han är mot Höllviken genom att skicka in tre baljor. Han kommer göra sina mål i år.
Något som kommer bli viktigt för Pixbo.
Men andra klev ju fram också.
Vi kommer behöva lära oss ett gäng nya namn i vinter:
Philip Bringestedt, uppflyttad 21-åring, hade ju egen verkstad när han klampade runt buren och prickade in 3-3-bollen.
Charlie Sköld, värvad från divison ett (!), visade kraft när han i närkamp backhandknackade in 4-3.
Johan Borgström, 31-åring som inte spelat i SSL sedan 2010, gjorde det så viktiga 6-4-målet.
Det kommer inte bli ett lika ”flashigt” Pixbo i år. Av det jag såg av matchen tycker jag att det syntes, det här Pixbo blir mer av ett kamplag.
Jonas Eliasson vet precis vad som krävs, han accepterar inget fusk eller frångående av exempelvis backchecking, så räkna med att göteborgarna blir ett lag som kommer att slita. Att man orkade vända ett 1-3-underläge idag var också ett kvitto på det.
Höllviken?
Noll mål av Pontus Karlson, Johannes Wilhelmsson och Christoffer ”Skånes Kim Nilsson” Andersson.
Då vinner skåningarna sällan.

***

Jag såg inte speciellt mycket av bataljen mellan Linköping och Växjö – men gillade framförallt vad jag såg av André Andersson när smålänningarna vann med 7-4.
Andersson som blev skadad i slutspelet för ett och ett halvt år sedan, som genomgick en tuff rehab förra våren och sommaren, och som sedan gjorde comeback under hösten ifjol. Han började blixtrande, mattades sedan, men växte in i slutspelet.
Nu känns det, med en försäsong i kroppen, som han gör comeback på riktigt.
Premiären var strålande.
Två mål, två assist.
Fantastisk assist till Kasper Hydéns 2-0, inte minst.
Han gjorde också det matchvinnande 5-3 målet.
Ett mål som kom efter en händelsekedja som kanske avgjorde matchen, trots allt.’
Andreas Nordh – Linköpings nyförvärv från Jönköping som lyckats hamna i sjundefemman i Ibis (!) – kom fri men monstermålvakten Eero Kosonen gjorde en grym räddning. André Andersson var först hem i hemjobbet, tog bollen och startade en spelvändning, och stod sedan framför mål och målade.
Snacka om coast to coast-jobb av stjärnan.
Backchecking, speluppbyggnad, målskytt.
Annars?
Ja, av det jag såg kändes som en match präglad av kamp, där Växjö vann på en bättre effektivitet.
Plus att stjärnorna klev fram.
Vid sidan av Anderssons poängfest så gjorde spelgeniet Filip Kjellsson två mål.

***

Oj, vilket tapp AIK.
2-0 mot Dalen efter första perioden.
2-7 mot Dalen när slutsignalen löd.
Alltså, AIK har ju lite juniorstuk, trycker ner gaspedalen och kör, och när det rullar så mullrar det rejält. Grejen är bara när luften börjar pysa någonstans så rinner den ut totalt. Lite så var det mot Dalen.
Rivig start, härlig energi, två mål framåt.
Sedan?
Ja, mitt i den andra perioden skyfflade Henrik Sjöström in 1-2 för Dalen, och någonstans så hittade AIK aldrig tillbaka in i matchen.
Samtidigt gjorde Dalen det bra.
Ketil Kronberg, som ska lira forward i år, gjorde två mål (trots att han brände en straff) och även pannbandslöse Patrik Rokka vittjade nätet dubbla gånger.
Utöver det fick man tre backmål.
Och en backskada.
Förhoppningsvis är det inget allvarligt med nestorn Mattias Wallgren.
Noterbart:
Andreas Stefansson, noll poäng.

***

Damsvep:

Jönköping – Dalen 4-3 (ot): Andrea Envall, Amanda Ljunggren, Izabell Rydell… ja, det var många 17-åringar som hänförde oss i SSL ifjol, och nu kommer nästa kull där Jönköpings Cajsa Elm just nu frontar. 17-åringen gjorde ju hattrick i sin SSL-debut – och sudden-avgjorde nu mot Dalen. Fem mål och sju poäng på sina tre första matcher… inget annat än dundersuccé. Imponerande säsongsstart av JIK, föresten.

Linköping – Malmö 4-5 (str): Så klart att en av de största skulle skriva in sig i historieböckerna som förste hjälte i de nyinförda straffavgörandena. Ellen Rasmussen stängde bortafajten mot Linköping genom att avgöra på straff – med sitt fjärde (!) mål för matchen. Hennes betydelse för Malmö ska absolut inte underskattas. Dock: starkt av Linköping att nypa en pinne.

Täby – Iksu 5-4: Skräll? Nej, absolut inte, dels med tanke på att Täby är ett absolut topplag den här säsongen, dels med tanke på Iksus svaga säsongsstart. Iksu som nu hunnit torska tre matcher redan – efter att bara ha förlorat en enda under grundserien ifjol (ja, det var mot Täby för övrigt). Moa Tschöp avgjorde bara sekunder efter Iksus 4-4-kvittering.

Rönnby – Endre 2-3: Alltså, vilken start på säsongen som Sara Steen har fått. Endre har vunnit tre av tre matcher – och Steen har sopat in det matchvinnande målet i alla matcherna. Nu satte hon 3-2-bollen i den tredje perioden och såg till att gotländskorna kunde håva in tre nya poäng. 22-åringen – som helt ofattbart nog gör sin nionde SSL-vinter – är glödhet.

Sirius – Kais Mora 3-7: Ja, vad säger man om Anna Wijk? Skippar ett par matcher med knäproblem, knatar sedan in och dunkar in åtta pinnar på två matcher. Snacka om att vara en stjärna. Toppcentern levererade trippla assist i den solida segern mot Sirius där dalalaget ledde med 5-1 efter halva fajten. Noterbart också att Malin Andréasons uppehåll ifjol inte innebar något borttappat målsinne – totalt fyra (!) mål idag.

Warberg – Telge 4-6: Så har nykomlingen Telge spelat in sin första trea den här säsongen. Det stod 4-4 med tre minuter kvar – sedan sköt gästerna två snabba mål och det var stjärnorna som levererade. Felicia Forsmark gjorde 5-4 och sedan Therese Gustafsson 6-4. Tungt för Warberg – som alltså var så när att lugga mästarna Iksu senast, men som nu torkar mot en nykomling.

Karlstad – Pixbo 3-7: Då var vi där igen… Pixbo växer in i matcherna och är ruggigt starka under andra halvan. Karlstad ledde med 2-0 efter första, sedan sköt Pixbo tre snabba mål i andra perioden och vann de två avslutande perioderna med totalt 7-1. Över 60 minuter är maskinen oerhört svårslagen. Eliska Krupnova och Lisa Andebratt sköt två mål vardera.

***

Första helgen avklarad. Skönt att det är igång.

Ska någon lyckas med Pixbo så är det han

av Jonas Gustavsson

Jag har sagt det innan och jag säger det igen: Pixbo blir ett av de mest intressanta lagen att följa den här säsongen.
Av många anledningar.
Efter två raka seriesegrar så blev ju storklubben ”bara” sjua ifjol innan man åkte på tredje raka kvartsfinaluttåget.
Inte godkänt för en klubb av Pixbos dignitet, så klart.
Förmågan att vara sämst när det gäller i kombination med en usel silly season i vår – där man fick så många nej tack från spetsspelare att sportchefen Olle Carlsson till slut fick kicken (nja, vet inte anledningen, men det känns som att det var en av anledningarna i alla fall) – har gjort klubben till en hackkyckling i sociala medier.
Åsikterna om klubben går isär.
En del tror att laget till och med kan åka ur i år.
Andra menar att laget trots alla spelartapp är underskattade och kommer nypa en slutspelsbiljett.
Jag sällar mig till den senare skaran.
Jag tror Pixbo krånglar sig till slutspel, men det blir inte med några breda marginaler och man kommer att jobba för det.
Att jag ändå tror på Pixbo grundar jag i ett gäng saker:
* Pixbo får äntligen slå ur underläge, något som inte hänt på år och dag, och något jag tror man ändå tycker är skönt.
* Mikael Harryssons tragiska bortgång har svetsat samman gruppen, och en stark grupp ska man aldrig räkna bort.
* Truppen är inte så usel som många gör gällande. Jon Hedlund är kvar som keeper och försvarsgubbarna håller absolut SSL-klass, och med den grunden så har man råd att vara lite trubbigare framåt. SÅ svaga i offensiven som en del vill göra gällande är man dessutom inte, många verkar ha glömt att spetskillar som Daniel Calebsson, Max Wahlgren och Linus Henriksson faktiskt är kvar.
* Jonas Eliassons ledarskap är precis vad Pixbo behöver – han kommer in med energi, en tydlig spelidé och vet hur man oljar en lagmaskin.
Så ja, Pixbo grejar slutspel.
Jag tror framförallt att Jonas Eliasson är rätt man på rätt plats.
Den kontroversielle tränaren – som fått be om ursäkt en gäng gånger för klumpiga uttalanden, det senaste i våras – har gjort underverk med damlaget de senaste åren. Han lyckades skapa en försvarsstark maskin som var som bäst i de viktigaste matcherna, precis det som herrlaget inte har varit men som de hela tiden strävat efter att bli.
Det går också att dra paralleller mellan Eliassons tillgängliga pusselbitar i dam- och herrlaget: en bra målvakt, backsidan är starkaste lagdelen, några få spetsar framåt och sedan ett gäng habila SSL-arbetare.
Bara för att han lyckades med damerna så behöver han inte lyckas med herrarna, men han har liknande förutsättningar och ska göra ett liknande jobb.
Ska någon lyckas med Pixbo i år så är det Jonas Eliasson.
Det Pixbo vi sett de senaste åren, ett possession-lag som rullar boll i evighet, är historia. Nu kommer vi se ett hårt jobbande lag som prioriterar defensiven och som kommer ha skarpa spelvändningar.
Som sagt.
Det här blir ett av de mest intressanta lagen att följa i vinter.
Dessutom:
Med Jonas Eliasson så kommer det att spraka, gnistra och tyckas betydligt mer om Pixbo… och ska vi vara ärliga har laget haft lite svårt att röra upp känslor senaste åren.
Det blir mer livat i biblioteket i år.
I alla fall på bänken.

***

Då drar herrarnas SSL igång på allvar och här kommer tippning av söndagens fajter:

Thorengruppen – Storvreta 2: Storvreta har lastat in rejält med guldskimmer i form av Tobias Gustafsson och Valdemar Ahlroth, och laget känns både spetsigare och bredare än ifjol även om Alexander Rudds hälsostatus oroar. Thorengruppen är urstarka hemma, men den här kampen ska gästerna ta.

Höllviken – Pixbo X: Får vi redan i premiären en indikation på årets Pixbo som vi egentligen inte vet ett skvatt om? Kanske. Jag tror att Jonas Eliassons manskap i alla fall snor minst en pinne nere i Skåne. Jag tror att man är tillräckligt kompakta för att hålla Pontus Karlson & Co utanför målprotokollet tillräckligt många gånger.

Linköping – Växjö 2: Nyrenoverade Linköping lär behöva en startsträcka den här säsongen för man har sannerligen rivit upp ordentligt och har ett gäng nya – och mer oprövade – spelare i uppställningen. Växjö är precis tvärtom: intakta och mullrar vidare. Tror smålänningarna inleder med en bortatrea, även om det finns viss kryssvarning.

AIK – Dalen 1: Premiär, hemmaplan och många ungtuppar som vill trycka gaspedalen i botten – jo, jag tror AIK kan inleda den här säsongen med en seger, precis som man gjorde ifjol. Speciellt om man får en tidig ledning. Dalen är ett vassare lag på pappret och har en kompakt defensiv men… känslan säger AIK.

Sirius – Falun 2: Sirius har boostat sin trupp jämfört med ifjol, men det räcker inte för att mäta sig mot giganten och mästarna Falun som har ett lag som är överlägset på alla positioner. Att möta Sirius borta är ingen enkel uppgift, men tror ändå att Falun reder ut det här. Dessutom hyfsat komfortabelt.

Damerna då, som kör full omgång under söndagen:

Jönköping – Dalen 1: Jönköping har inlett säsongen piggt och var inte långt ifrån att lugga poäng av Endre i fredags. Mot Dalen kan det mycket väl bli en trea. Kanske till och med troligt att det blir så. Umeågänget har torskat båda sina första matcher men har också mött riktigt vassa lag (Endre och Kais Mora).

Linköping – Malmö 2: Ellen Rasmussen sprakade till i fredags med fyra poäng och där sitter Malmö på en spetskompetens som är överlägsen på plan i den här matchen. Jag tror också att just det, Malmös bredare och vassare spetskompetens, avgör den här kampen till slut.

Rönnby – Endre 1: Rönnby lyckades 2-1-vinna borta mot Telge senast, en oväntat knapp vinst, men har mycket mer spel i sig. Endre kanske smiter in i den här matchen som favoriter – Sara Steen har ju pillat in många poäng hittills – men jag tror att Rönnby kan ”överraska” och knipa en trea här.

Täby – Iksu 1: Täby ska, med laget man har, vara ett absolut topplag i år och man körde ju över Sirius senast och hade 5-0 redan efter elva minuter. Samtidigt har Iksu knappast rosat marknaden hittills och tappade en 3-0-ledning senast mot Karlstad. Inget snack, Täby kliver in som favorit här – och jag tror man pallar den pressen.

Sirius – Kais Mora 2: Anna Wijk var tillbaka i Kais Mora i fredags och levererade fem pinnar omgående. Det gör så klart dalalaget till ett ännu bättre lag. Sirius har haft ett tufft program i inledningen – mött Pixbo och Täby – och åkt på dubbla förluster och lär knappast ha någon chans att plocka poäng här heller.

Warberg – Telge 1: Telge har varit med i båda sina matcher hittills, mot Jönköping och Rönnby, men inte kasserat in några poäng. Tveksamt om det kommer några mot Warberg heller, även om det är ett lag som man kanske måste besegra för att ha en chans på nytt kontrakt. Tror ändå halländskorna plockar detta.

Karlstad – Pixbo 1: Karlstad svarade för en grym insats mot Iksu senast och brukar av tradition ha ganska lätt för Pixbo. Gästerna är en stark försvarsmaskin, men Karlstad har ett gäng spetsar i bra form – inte minst Jessika Eriksson – och bör kunna leverera tillräckligt för att ha chansen att vinna.

***

Snacka om intensiv söndag. Nu är det igång på riktigt.

Piggt JIK, men Mullsjö var mer SSL:iga

av Jonas Gustavsson

Wow.
Rent inramningsmässigt kunde inte SSL önskat sig en bättre match än det pånyttfödda rivalmötet mellan bittra kombattanterna Mullsjö och Jönköping.
Det var fullsatt i ett – som vanligt – livat Nyhemshallen,
Spelmässigt blev det också en ganska trevlig historia.
JIK-supportrar höll upp en banderoll med texten: ”Storebror är tillbaka i SSL för att stanna”.
Så kan det absolut vara, men den där banderollen åkte ner efter ett tag, och det hade med det som hände på planen att göra.
Eller ja, kanske rättare sagt med det som det stod på resultattavlan.
För JIK gjorde en pigg spelmässig insats, men ändå var det Mullsjö – som nu, och sedan en tid tillbaka, är storebror – som gjorde målen.
Vi kan kalla det spetskompetens.
Ett piggt JIK skrapade fram några chanser direkt och smekte virket, men det var Mullsjö som sköt första målet – och det liksom satte tonen. Kanske, kanske hade vi fått se något annat om JIK fått in någon inledningsboll och fått lite luft under vingarna. Ett kanske med stort K, alltså.
För någonstans var Mullsjö ändå mer gedigna.
Mer SSL:iga.
Mullsjö visste hur man tar tillvara på chanser.
JIK visste det inte.
Västgötarna ryckte ifrån till 3-0 redan i första perioden, hade 5-0 bara några minuter in i andra och seglade sedan ifrån till 7-1.
JIK malde på, sprattlade till i sista, putsade siffrorna, men var egentligen aldrig nära att störa hemmalaget.
Det ska man inte vara heller när man läser igenom laguppställningarna. Då ska det vara klasskillnad. Betydligt större än vi såg nu.
Tillbaka till påståendet:
”Storebror är tillbaka i SSL för att stanna”.

Är JIK verkligen det?
Nja.
Jag vet inte.
Klubben ringde – så klart – till Daniel Calebsson i våras och försökte locka hem honom, men fick ett nej. Han hade kunnat bli den där ledaren, navet och rutinerade kuggen som hade kunnat göra underverk med en förhållandevis ung trupp, men nu blev det aldrig så och JIK står istället där med David Östergren – en lirare som absolut inte ska förringas, men som får svårt att bli den där rutinerade ledaren som JIK hade behövt.
Premiären visade ljusglimtar.
Men det här var ingen match som pekade ut riktningen.
Det var en premiär.
Det räcker så.
Till slut:
Premiären var en fest, både innanför och utanför sargen.
Nu rullar bollen.

***

Damerna ikväll då:

Iksu – Karlstad 4-5: Wow, starkt av Karlstad så klart. Speciellt eftersom Iksu sprang ifrån till 3-0 i första perioden, men sedan vände värmländskorna på steken. Vi ska inte ta något ifrån Karlstad, men Iksus säsongsstart har knappast sprakat hittills – och just nu är man långt ifrån fjolårets segermaskin. Nåväl, Karlstad visar att man blir att räkna med den här säsongen.

Jönköping – Endre 3-4: Jo, vi kan väl redan nu slå fast – om någon tvivlade – att JIK håller en helt annan klass än senast man var uppe i SSL. Laget hade 3-3 mot Endre i sista perioden innan fixstjärnan Sara Steen klev fram och sköt hem segern till gotländskorna. Just den där spetskompetensen saknar hemmalaget. Endre har således inlett säsongen med dubbla bortasegrar.

Kais Mora – Dalen 6-2: Välkommen tillbaka, Anna Wijk. Efter två missade matcher var superstjärnan tillbaka och det dröjde inte ens fem minuter innan hon letade sig in i poängprotokollet via en assist – och till slut blev det hela fem poäng när Kais Mora tog en solid seger mot ett väl kämpande Dalen, men där skillnaden ändå var tämligen klar.

Malmö – Warberg 7-4: Så har poängmaskinen börjat leverera. Ellen Rasmussen var inblandad i fyra kassar – två mål, två assist – i Malmös seger mot Warberg. Halländskorna hängde med målmässigt hela matchen, men orkade inte svara på Rasmussens 6-4-mål med knappa tre minuter kvar att spela. Noterbart är att matchen bjöd på hela fyra (!) tvåmålsskyttar.

Pixbo – Linköping 7-4: Pixbo avgör under andra halvan – har ni hört den förr? Det stod 3-3 efter en period, men sedan plockade Pixbo hem resten av matchen med 4-1 efter bland annat en 3-0-vinst i den andra perioden. Lagets styrka är onekligen backsidan – och det var också Stephanie Boberg som ledde vägen med totalt fyra poäng (två mål, två assist).

Telge – Rönnby 1-2: Målsnålt. Betydligt mer målsnålt än förväntat. Megatalangen Izabell Rydell (har hon valt innebandyn framför fotbollen ännu…?) satte 1-1 bollen för Rönnby innan backen Karin Nygren avgjorde i sista.

Täby – Sirius 8-1: Oj, inget snack om saken. Täby hade sprungit iväg till 5-0 redan efter drygt elva minuter och även om innebandy är innebandy så blev resten en transportsträcka. Tyresö Trollbäcken-värvningen Linnea Wiregård, som fått chansen i förstafemman, har sannerligen fått en kanonstart i sin nya klubb och blev tvåmålsskytt igen, precis som i premiären.

***

Uppsnack inför söndagen imorgon!

Två, två… och sedan kommer resten

av Jonas Gustavsson

Äntligen!
Hösten har bitit tag i det svenska vädret så det känns sannerligen på tiden att innebandysäsongen tekar igång. Damerna tjuvstartade redan förra helgen, och kör dubbelomgång den här helgen, medan herrarna tjuvstartar med det nygamla rivalmötet mellan Mullsjö och Jönköping under fredagskvällen innan det börjar på ”riktigt” på söndag.
Ifjol pratade jag om en säsong med många frågetecken i herrarnas SSL.
Men om det fanns frågetecken inför förra säsongen så är det inget mot vad det finns den här säsongen.
Ärligt talat, det är svårt att sia om var den här säsongen kommer ta vägen.
Men vi vet tre saker:
1. Giganterna och SM-guldprenumeranterna Falun och Storvreta kliver in, i kraft av både stjärnspäckade trupper och väletablerad vinnarmentalitet, som de två stora favoriterna och lagen att slå.
2. Nya etablerade toppklubbarna Mullsjö och Växjö kliver in som de två stora utmanarna, två kaxiga gäng som brutit ner gamla styrkeförhållanden och ritat om innebandykartan med friska idéer, kaxiga uttalanden och – inte minst – fräscha arenor.
3. Nykomlingarna Örebro och Jönköping kommer få slåss för sin existens, trots att Örebro värvat spets i form av Simon Palmén och Joel Kanebjörk, trots att JIK har en talangbank som gör alla andra klubbar avundsjuka. Klivet upp till SSL är enormt, och något – knappast båda – av lagen kan absolut knipa ett nytt kontrakt för vi har ju sett flera oblyga nykomlingar senaste åren, men visst kommer båda att finnas kring det nedre strecket och harva.
Men sedan… ja, det känns som vi kan kasta ner resten av lagen i en tombola och bara dra. Vi kan formulera det så här, om vi tillåts generalisera lite: fjolårets slutspelslag har blivit sämre och jägarna har blivit bättre, vilket skapar en rejäl ovisshet.
Lagen i slutspel ifjol:
Linköping renoverar om hela spelidén och har valt att rensa i truppen – och på pappret känns det inte alls lika slagkraftigt som ifjol.
Pixbo har bytt coach, tappat spets och ersatt med icke-spets, och haft en allmänt rörig vår och sommar.
Dalen har tappat viktiga pjäser (Johan Eriksson och Patrik Suchanek, inte minst) och har drabbats av tunga skador.
Helsingborg har tappat – och delvis slarvat bort – stor del av sin offensiva ammunition, och känns enormt trubbiga.
Lagen utanför slutspel ifjol:
Sirius har uppgraderat truppen, inte minst med spelmotorn Joakim Olsson, och är både bredare och spetsigare.
Thorengruppen har – framförallt – blivit ett år SSL-rikare, har en intakt trupp som spätts på, och är ett par snäpp bättre än ifjol.
Höllviken har kvar sin spets, har Christoffer Andersson hel igen och breddspelarna växte ifjol.
AIK är så klart svårbedömda, samtidigt som man bytt en hel del så har man också ett knippe spelare som vuxit i SSL-kostymen, så det kan egentligen bli vad sjutton som helst, både slutspel och bottenträsk.
Jag tycker alltså så här: Linköping, Pixbo, Helsingborg och Dalen känns sämre än ifjol, Sirius, Thorengruppen och Höllviken är bättre – och AIK… ja, det vet i katten, men man kan lika gärna bli flipp som flopp.
Vad jag vill ha sagt?
Att kampen kring slutspelsstrecket blir säsongens höjdpunkt.
Nu kör vi.

***

Dags att tippa, och vi börjar med fredagens herrmatch:

Mullsjö – Jönköping 1: Ja, det är ju svårt att tippa något annat än en etta. Devisen derby är ett derby (om det här nu ens är ett derby…) lär knappast gå att applicera här. Mullsjö ska vara en, två och tre klasser bättre, har sitt bästa lag någonsin och hymlar inte med att man går för guldet i år. JIK, med en usel försäsong i ryggsäcken, lär få stora problem här, gissar jag.

Damerna då, som lirar full omgång under fredagen:

Iksu – Karlstad 1: Iksu har inte glänst i säsongsinledningen där man inledningsföll mot Kais Mora och sedan med nöd och näppe kom undan med tre pinnar borta mot Warberg. Tror ändå att Umeågänget, oavsett om de kuggar som saknats i inledningen är tillbaka eller ej, klipper Karlstad… men det blir nog en ganska jämn match.

Pixbo – Linköping 1: Omgångens mest givna resultat? Har svårt att se malande maskinen Pixbo, som premiärvann den knepiga bortamatchen mot nybyggda Sirius, tappa poäng mot förväntande bottenträskgänget Linköping som 0-6-föll mot Kais Mora i premiären.

Kais Mora – Dalen 1: Kais Mora har gått bra i inledningen, trots avsaknaden av speldosan Anna Wijk. Amanda Öhman, målskytt i två första matcherna, har ersatt med den äran hittills. Dalalagets spetsiga offensiv lär också avgöra mot Dalen, men… jag tror ändå inte på speciellt stora siffror.

Jönköping – Endre 2: Endre visade klass som slog tillbaka Dalen borta i premiären, och känslan är att man nyper även nykomlingen Jönköping. Det ska man göra med laget man sitter på. Sara Steen visade ju form redan förra helgen och gnistrar hon igen så fixar gästerna det här.

Telge – Rönnby 2: Rönnby må ha tappat dyngfulla CV:n, men talangpoolen man har verkar vara hur djup som helst och det är alltid kul att följa lag med spirande stjärnor. Visst lyckas man plocka ner nykomlingen Telge på bortaplan också, en match som på pappret känns enklare än bortafajten mot Malmö som man hade förra helgen och där man imponerade stort.

Täby – Sirius 1: Real Täby lyckades fixa en trea borta mot Karlstad i premiären efter en del möda, och det blir ingen enkel resa mot Sirius heller, men allt pekar på att man vinner den här matchen. Spetskompetensen man sitter på är överlägsen gästerna, helt enkelt.

Malmö – Warberg X: Malmö imponerade inte i premiären och Warberg var på vippen att ta en trea mot Iksu, så arbetar in ett kryss här och tippar att halländskorna kan gneta till sig en pinne nere i Skåne. Eller… vaknar Ellen Rasmussen? Kanske, men drar ändå in ett kryss.

***

Full bevakning ikväll!

En skräll som hade färgat SSL

av Jonas Gustavsson

76 sekunder.
Så många – eller få – sekunder var vi från att få uppleva en dunderskräll nere i Halland.
I det läget hade Warberg, som tippas, bland annat av mig, få kämpa rejält för att fixa nytt SSL-avtal den här säsongen, spelat till sig ett 4-3-övertag – men mästargänget Iksu, som spelade andra matchen på tre dagar, lyckades på något sätt krångla sig ur det massiva strupgreppet.
Med just 76 sekunder kvar så kvitterade Sofia Joelsson.
Med bara 15 sekunder kvar avgjorde Iza Rydfjäll.
Att försvara ledningar i slutet av innebandymatcher är bland det svåraste som finns eftersom desperationsinnebandy, och lyftande av luftpastejer, är oerhört svårt att försvara sig mot, och är det dessutom David mot Goliat så är det lätt att sjunka ihop och darra på manschetten när man är så nära en skräll.
Warberg ska ju liksom inte kunna rå på Iksu.
Topplag brukar på något sätt få marginaler med sig.
Bottenlag – även om vi inte ska stämpla Warberg som det ännu, även om förhandstipsen inte är munter läsning – brukar inte ha det.
Lite så blev det nu.
Att Warberg ändå orkade störa Iksu ända in i kaklet var uppfriskande. Avståndet mellan toppen och botten har stadigt minskat de senaste åren, och på ett sätt var det synd att Warberg inte pallade hela vägen för det hade varit en skräll som hade färgat SSL, som visat att allt är möjligt.
På damsidan känns det annars som att allt inte är möjligt ännu.
Vissa lag är klasser bättre än andra.
Tungt, tungt för Warberg.
Starkt, starkt av Iksu.
Umeågänget saknade precis som i fredags motorspelarna Cornelia Fjellstedt och Frida Norström och nu även Malgorzata Pazio och Johanna Hultgren, men borde ju ändå med tanke på laget man sitter på, med ett knippe landslagsspelare, springa hem en sådan här match.
Att just Iza Rydfjäll fick stänga matchen var ju lite speciellt.
Landslagsbacken som har ett riktigt fint skott – men som ständigt får leva med kritiken att hon använder det för lite.
I år har hon som mål att bli vassare offensivt.
Att knäppa av bössan oftare bör ju vara givet i så fall.
Det gjorde hon ju bra den här söndagen, om inte annat.

***

Jönköping är tillbaka i SSL – och att man är kvar för att stanna, och att inte bli den slagpåse man var för två vintrar sedan, visades omgående.
Så många passningar som gick rätt i öppningen mot Telge gick nog inte rätt under hela förra SSL-säsongen klubben gjorde.
Small gjorde det direkt, dessutom.
Publiken hade knappt hunnit sätta sig innan Linnea Juhlin efter blott 33 sekunder sopade in ett mål som måste sparas till årets mål-diskussionen.
Hon lekte tennisaktör när hon smashade in bollen med en enhandsbackhand.
Otroligt snyggt.
Telge ledde med 4-3 efter två perioder – shit vilken löd Therese Gustafsson har i bössan, inte minst vid hennes första påse – innan JIK lyfte spelet en nivå under sista tredjedelen, matade in några bollar och seglade iväg till en 8-4-seger.
Lady of the match?
Cajsa Elm.
Den superintressanta 17-åringen firade JIK:s SSL-återkomst och sin egen SSL-debut genom att skyffla in hela tre (!) bollar.
Hon är en del av JIK:s fina talangbank – men inte ensam.
Ellen Svensson och, kanske framförallt, Gabriella Strandberg är lirare som kommer skapa flera rubriker i år.
Åldern på den duon?
19 bast.

***

Ifjol gjorde Sara Steen Endre till sitt lag, och i premiären borta mot erkänt svåruppluckrade Dalen så visade den spirande superstjärnan att hon inte har för avsikt att kliva ner från tronen i vinter.
22-åringen och fjolårets 32-målsskytt smackade in 1-0 (påpassligt hugg på retur) och 3-0 (väggspel med Elin Roos) och fanns med i förarbetet till Linnea Wallgrens 4-1-mål.
Tre poäng på egna kontot, tre poäng på lagets konto.
Bli inte förvånade om jag kör ”copy paste” på den där raden ett antal gånger i vinter.
Endre som ju öppnade den här matchen starkt, som hade 3-0-ledning efter halva fajten, och som egentligen aldrig blev hotade.
Dalen – i de delar av matchen jag såg – gjorde det ändå bra, men det gnistrar liksom inte någonstans.
Å andra sidan är inte Endre ett av lagen som man ska rå på i år.
Gott Umeåbesked var i alla fall att Frida Eriksson (ja, Dalens version av Frida Eriksson alltså, inte motståndarnas något yngre variant) fick spräcka målnollan redan i första matchen i sin SSL-comeback. 29-åringen är tilltänkt spets i det här laget och är en spelare som måste leverera.

***

Att det är talangernas framfart och utveckling som är nyckeln till Rönnbys framgångar den här vintern – precis som det var ifjol – må vara en av SSL-innebandyns sämst bevarade hemligheter, men det går inte att frångå hur viktig ”veteranen” Linnea Nilsson blir för det här laget.
Det visade 24-åringen också borta mot Malmö där Rönnby tog en lika rättvis som solid 7-3-viktoria.
Rycket kom i andra perioden.
Nilsson knackade in 2-2-bollen, serverade Emma Hellberg – tillbaka efter sina tunga skadebekymmer – till 3-2 och prickade sedan in 4-2.
Det där greppet släppte aldrig Rönnby, där Nilsson fullbordade sin fyrapoängseftermiddag med att servera stjärnskottet Jonna Sjöberg till 6-3-påsen.
Annars?
Jo, Izabell Rydell, underbarnet som är lika bra på att trilla boll som att trixa plast, rakade in hela tre mål.
I henne och Jonna Sjöberg har Rönnby två spelare som troligen kommer att klättra upp och nosa på den yppersta stjärnglansen redan i vinter, trots att de bara är 18 respektive 19 år.
Men de är bara toppen på isberget.
Det vimlar av talanger som fyller ut SSL-skorna.
Vad dricker de i Västerås, egentligen?
Eller är det legendaren Karolina Widars aura och närvaro som smittar av sig?
Hemmalaget:
Nja, Joon Berggren var inte alls nöjd med premiären, Malmö hade en hel del problem och fixstjärnan Ellen Rasmussen (även om hon skickade in den hoppingivande 3-4-reduceringen i sista perioden) gnistrade inte.

***

I fredags spelade Kais Mora utan Anna Wijk för första gången på evigheternas evighet och spelarna hymlade inte heller med att de var lite vilsna, inte minst i powerplay där världsstjärnan brukar styra och ställa.
Idag var vårens silvergäng återigen Wijk-lösa, men vann ändå – precis som mot Iksu i fredags.
Den här gången blev resan lättare. Kais Mora skyfflade iväg 35 skott och fick in sex av dem i mål samtidigt som hemmalaget Linköping bara förmådde hitta motståndarmålvakten Jenny Axelsson tretton gånger och inte fick in en enda boll.
Wijk-vikarien Amanda Öhman passade föresten på att måla igen, och har ju fått en dunderstart i sin nya klubb.
Att hon, efter sin skadedrabbade fjolårssäsong, äntligen får en skarp omgivning lär göra henne gott, även om det inte finns på världskartan att hon kan sno någon Anna Wijk-roll. Det lär göra henne gott att få leva ett tag som förstacenter, komma in i Moras spel, bygga självförtroende – för att sedan ankra en annan kedja.
Linköping hade inga vidare förutsättningar, premiären till ära.
Nu kom förvisso frågetecknet Amanda Ljunggren till spel, men både Anna Wiman och Yamou Njai saknades, och sådana avbräck pallar inte östgötskorna.
De där pjäserna hade förvisso inte räckt för att bräcka Kais Mora oavsett, men ändå.
Konklusionen?
Planelig seger med planenliga siffror, typ.

***

Funderar på att köra med stämpeln Real Täby i år.
Så många stjärnor är det trots allt i laget, där Moa Tschöp (offensiva backar), Jennifer Stålhult (allroundspelare) och Louise Wickström (fysisk forward) är det bästa som SSL kan erbjuda i respektive kategori.
Lägg till yrvädret Matilda Sjödin (gör comeback efter jul eller något) och Ranja Varli (jobbar för en comeback, sägs det) som också har stjärnstatus ligan.
Plus den nya högkalibriga SSL-femman som man värvat, som kanske inte har SSL-stjärnstatus, men som är sjuhelskottas bra spelare: Laura Mertsalmi, Lisa Carlsson, Julia Croneld, Michelle Rydin, Linnea Wiregård.
Nu var det väl inget real-spel mot Karlstad, enligt rapporterna i alla fall, men man lyckades ändå vinna den knepiga bortakampen med 6-4.
Wiregård, fjolårets sensationsskytt, hinkade in dubbla mål i Täby-debuten, och ett annat nyförvärv, Sani Klinga, hivade in segerbollen fram till 5-4 i tredje periodens upptakt.
Det är mycket nytt i Täby så det lär ta sin tid att foga samman allt, men Lars Jedheim är skicklig på att bygga lag vilket han visade redan ifjol. Skillnaden mot förra säsongen är dock att verktygslådan innehåller betydligt fler verktyg än då.
Det där kan bli bra till slut.
Det kan Karlstad också bli.
Där vimlar det av talang och klass.
Det räckte inte mot Täby – men räkna med värmländskorna i år.
Adina Augustsson nätade föresten i sin värmländska comeback.

***

Igår:

Sirius – Pixbo 3-5: Vill minnas att jag tippade att Pixbo skulle vinna det här mer en eller två bollar, och precis så blev det. Tunga, tunga Pixbo, med 30-18 i skottövertag, brukar kunna mala ner sina motståndare och det stod också 2-2 innan Stephanie Boberg skickade in 3-2-bollen i slutet av andra perioden. Sedan drog gästerna ifrån i tredje – och Sirius orkade forcera in 3-5-bollen först på straff i slutsekunderna.

***

Skönt att bollen är i rullning. Nästa veckoslut smäller det rejält: dubbla damomgångar på fredag och söndag, och dessutom herrarnas första omgång.

Ett bevis på det balanserade styrkeförhållandet

av Jonas Gustavsson

Mästarlaget Iksu var en slåttermaskin förra säsongen och torskade bara en enda match i SSL. Det var hemma mot Täby där gästerna hade full, och nästan omänsklig, utdelning i powerplay.
Annars var det inga som rådde på gänget från Umeå.
I år kom den första plumpen redan i SSL-premiären – och Iksu har inte alls samma favoritaura som ifjol. Istället är det ett knippe lag som får dela på favoritskapet och den ovissheten kittlar efter fjolårets galna favorithets på Iksu.
SSL-premiären och finalreprisen mellan Iksu och Kais Mora tror jag på något vis stakar ut toppstriden den här säsongen. Kais Mora vann en tät och jämn match med 4-3, men det kunde lika gärna ha slutat åt andra hållet. Större är inte marginalerna mellan topplagen i år.
Bland topplagen räknar jag också in Täby, men även Endre och Pixbo.
Premiär är premiär, en spelad match kan inte sväva iväg till några större slutsatser och det var små marginaler, men det går ändå inte att frångå att det var ett styrkebesked av Kais Mora att sopa dit Iksu, ett lag som man faktiskt blev överkört av i vårens SM-final och där 1-4-resultatet var smickrande och lika gärna kunde ha varit 1-10.
Premiären är ett bevis på att avståndet mellan de två största favoriterna minskat, där Kais Mora under vår och sommar hottat upp sin trupp medan Iksu under samma period fått se ett gäng stjärnor försvinna.
Styrkeförhållandet har balanserats ut.
Nu lyckades Mora vinna utan superstjärnan Anna Wijk (ja, och även Mira Wickman) och det imponerar.
Wijk som ju annars spelar så mycket hon orkar, som är navet i lagets spel, som styr och ställer.
Hon är en av seriens största MVP:s.
Det är ingen hemlighet att Kais Mora har många verktyg i lådan, men det brukar vara Wijk som är lådan som håller ihop verktygen. Nu visade man att man kan klara att spela utan henne också, något som man inte behövt göra på år och dag då Wijk spelat alla matcher så länge någon kan minnas (och nu bröts ju hennes smått fantastiska svit med poäng i 122 (!) raka seriematcher också).
Vikarien Amanda Öhman är ju på något sätt den perfekta reserven, den där slitvargen som man kan peta in lite varstans och vars motor kan driva vilken kedja som helst, och hon visade också att hon kunde hantera ansvaret som Wijk-ersättare i toppkedjan med Malin Andréason och Therése Karlsson.
Att hon fick pricka in det avgörande 4-3-målet i sin debut, i sin gamla hemstad Umeå, satte ju pricken över i.

Iksu då?
Ja, mästarna saknade motorspelarna Frida Norström och Cornelia Fjellstedt, två lirare som verkligen driver laget, och det är så klart att det hämmade hemmagänget som inte har samma bredd att luta sig mot som ifjol.
Trots det var det nära att bli seger. Det vimlar av skyttar i Iksu och det var ju också målspetsarna som satte påsarna – Amanda Delgado Johansson, Sofia Joelsson och Emelie Wibron – och de kunde petat in några bollar till om det inte var för Amanda Hills fina parader i bortakassen.
Större var inte marginalerna.
Marginaler som vi nog får vänja oss vid i toppstriden i år.

***

En match i morgon – sedan blir det full bevakning av söndagens sex matcher.

Sida 2 av 49
  • Tjänstgörande sportredaktör: Hampus Hagman
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB