Sverigedemokraterna känner sig förföljda av biskop Eva Brunne. Orsaken var att hon talade om alla människors värdighet och lika värde. Så här sa hon i storkyrkan vid riksdagens öppnande i går:

”Igår kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor. Den rasism som säger att du är inte lika mycket värd som jag. Du ska inte ha samma rättigheter som jag. Du är inte värd ett liv i frihet. Och detta av en enda grund – att vi råkar vara födda i olika delar av vår värld. Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor.”

Orden fick Jimmie Åkesson att leda sina partikamrater ut ur kyrkan mitt under pågående gudstjänst inför statschefen och de församlade folkvalda. Han hade aldrig känt sig så kränkt, sa han. Han menade att Eva Brunne i sin predikan visat sitt och kyrkans stöd för de våldselement som hotar och trakasserar SD-politiker.

SD känner sig också förföljda av Aftonbladets kampanj ”Vi gillar olika”. En kampanj som hyllar människors olikheter och mångfald i samhället och är en kommentar till valresultatet. Yttrandefrihet således.

Men så ser inte SD-anhängare kampanjen. De menar att vi med ”Vi gillar olika” gör gemensam sak med kriminella organisationer som hotar deras medlemmar.

Ja, det är rent nonsens. Nej, de är inte korkade.

Denna kränkthet är en central del av deras retorik. SD måste beskriva sig som förföljda av ett etablissemang som inte skyr några medel för att stoppa sanningen. De är beroende av denna dramaturgi för att inte tappa kraft. Normalt är de mycket skickliga på att spela upp sin kränkthet. Men i går blev denna retorik stående naken i ljuset när de marscherade ur kyrkan. Ett av SD:s få taktiska misstag den senaste tiden. Och första gången på länge den omsorgsfullt lagda polityren över Sverigedemokraternas durkdrivna nationalism repades.