Terrordåden i Norge har startat en debatt om anonyma kommentarer på mediesajter. Det är en bra, svår och viktig diskussion utan självklara svar. Näthat och nätmobbning uppträder i många former och drabbar värst när det riktas mot enskilda personer.

Jag tror inte på att stänga av röster som en följd av terrorattentaten i Norge. Jag tror att vi istället ska lära av hur Norge mötte terrorism, intolerans. Med mer demokrati, mer öppenhet och mer samtal. Samtidigt är det ett faktum att en anonym hatkultur vuxit sig stark på svenska tidningars kommentarsforum.

Jag tänker som ansvarig utgivare av Aftonbladet fortsätta att utveckla läsarmedverkan. Men jag tänker snarast möjligt sluta att vara en distributör av anonymt hat och intolerans.

Det är skillnad på debatt och forum där anonyma påhopp får stå oemotsagda. Det senare skapar inte miljöer där människor vill diskutera och utbyta åsikter.

2,4 miljoner läsare tar varje dag del av Aftonbladet. De flesta i digitala utgåvor. Det gör oss till Sveriges i särklass mest lästa tidning online. Vår ambition är att vara först till framtiden när journalistiken nu byter skepnad från envägs rapportering till digital masskommunikation. Det är en utveckling som rymmer stora möjligheter till utveckling för journalistiken. Men det ställer också nya krav. Med det massiva genomslag som Aftonbladet har i dag följer ett nytt, utvidgat ansvar för samtalsklimatet i Sverige.

Aftonbladets redaktionsledning har följt, diskuterat och tagit intryck av debatten om läsarkommentarer efter terrorattentaten i Norge. Inom kort genomför vi som ett resultat av detta ett antal beslut vad gäller läsarmedverkan:

1. Anonyma kommentarer ersätts av öppna kommentarer. I ett samarbete med Facebook ändrar Aftonbladet inom några veckor kommentarsfunktionen så att läsare som vill diskutera Aftonbladets journalistik välkomnas att göra det öppet, med sin facebookidentitet. Det är inget vattentätt system, men det är ett första steg mot öppenhet.
2. Möjligheten att vara anonym kommer att finnas kvar, men bara i dialog med redaktionen. Vi ställer från och med nu ett krav på oss själva om större närvaro i diskussionen med läsare. Del av arbetstiden för reportrar, ansvarig utgivare, nyhetschefer och så vidare kommer att avsättas för läsarkontakt.

Att vara anonym är en viktig dimension i kontakten med våra läsare i känsliga frågor. Aftonbladet driver sedan ett par år till exempel återkommande granskningar av kvinnomisshandel, människor som råkar illa ut i försäkringskassan och mobbning i skolan. I skolgranskningen i våras såg vi exempel på hur missförhållanden kom till vår kännedom via diskussioner mellan reportrar och anonyma läsare i våra forum. I interaktiva funktioner som våra chattar och cover-it live kommer det därför även fortsättningsvis gå att vara anonym, liksom i ämnesspecifika läsarforum där våra undersökande reportrar är närvarande.

3. Tillsammans med vår systertidning VG i Norge inleder vi ett samarbete för fortsatt utveckling av läsarkommentarer för att förbättra öppenhet och funktion. VG har samma unikt starka ställning som digital nyhetskälla i Norge som Aftonbladet har i Sverige. Vi inspireras mycket av varandra och vi kan inte tänka oss en bättre partner i denna fråga.

”Censur! ” kommer sannolikt att vara en vanlig reaktion på denna reform som Aftonbladet nu genomför. Låt mig i ett försök att möta den diskussonen direkt konstatera:

Det är helt fel. Vi inför ingen förhandsgranskning för att godkänna åsikter. Detta är en strävan mot öppenhet när du vill tycka till på Aftonbladet och ett erbjudande om anonymitet när du vill berätta känsliga saker i dialog med oss och andra läsare.

Som läsare kommer du även fortsatt att vara mycket välkommen att tycka vad du vill på Aftonbladet.Men som utgivare vill jag att du i fortsättningen står för vad du tycker.