Aftonbladet publicerade i helgen en lista över de tio personer i varje län som har högst obetalda skulder registrerade hos kronofogden.
Källan till listan är nyhetsbyrån Sirén som begärt ut en lista från kronofogden över de mest skuldsatta personerna i landet. Listan visar ett ökande samhällsproblem som totalt handlar om svindlande 67 miljarder i obetalda skulder registrerade hos kronofogden.
Vi publicerade en artikel om detta ökande problem där kronofogden förklarade att det i huvudsak handlar om obetalda skatteskulder, obetalda skadestånd, bolagskonkurser och skulder i samband med krascher på fastighetsmarknaden på 1990-talet.

Vi har län för län gått igenom de som har mellan 4 och 900 miljoner i obetalda skulder hos kronofogden och publicerat de tio med störst skulder i varje län. Överst på listan ligger porrindustrimannen Berth Milton som vi granskat särskilt. Det mesta är obetalda skatteskulder.
Detta är vad vi publicerat.
Tidningen Dagens Industri gjorde nyhetsartikel på samma material.

En olyckligt vald rubrik i Aftonbladet gav ett felaktigt intryck av publiceringen. Rubriken löd ”De har mest skulder – där du bor”.
Vissa debattörer i sociala medier, som inte förefaller ha läst artiklarna, tolkade det som att Aftonbladet nu gått igenom alla svenskar med någon typ av skuld. Så är det självklart inte. En sådan lista skulle kränka enskildas integritet på ett sätt som inte går att motivera med allmänintresset.

Denna lista speglar personer som gjort avancerade affärer av en magnitud som skapat miljonskulder hos kronofogden.
Vi drog gränsen vid 4 miljoner i skulder för de vi publicerade. I nio fall i två olika län understeg skulderna 4 miljoner, men låg över två miljoner. De fallen har redaktionen särskilt gått igenom för att kunna konstatera att samtliga handlar om bolag som lagt ner sina verksamheter efter obetalda skulder, i de flesta fall på grund av utebliven skatt. I andra fall rör det sig om obetalda skadestånd, skulder till brottsofferfonden och i ett fall utebliven betalning av skulder från ett bolag till 14 enskilda personer.

I ett fall vi upptäckte var omständigheterna något oklara då skulderna inte uppstått från affärer gjorda via bolag. Vi valde att inte publicera den personen, trots att skulderna uppgick till över fyra miljoner.

Denna typ av uppgifter är offentliga för att det är viktigt att känna till personers handel och vandel före man ger sig in i en affärsrelation. Däri ligger allmänintresset i dessa namn.

Internetdebattören Joakim Jardenberg ifrågasatte publiceringen och hävdade att Aftonbladet med denna publicering passerat en anständighetens gräns. Det startade en kritik i sociala medier som jag i stora stycken vill påstå var mindre genomtänkt.

Det är ingen privatsak att bedriva affärer i bolag på ett sätt som gör att det uppstår miljonskulder hos kronofogden.

För att förvissa oss om att vi inte var ute i ogjort väder tog vi ner publiceringen i natt efter kritiken. Vi gick igenom materialet på nytt och upptäckte då ett namn som kunde ifrågasättas utifrån att skulderna inte uppstått via affärsverksamhet i bolag. Skulderna uppgick förvisso till fyra miljoner, men för säkerhets skull tog vi ändå bort det namnet, bytte till en mer korrekt rubrik och återpublicerade materialet i förmiddags.

Också det kritiserades av Jardenberg. Han har rätt i att vi borde skrivit en not om saken. Men också på en 24/7 redaktion som Aftonbladet kan saker falera nattetid mellan söndag och måndag. I det fall det skapat förvirring ber jag utan förbehåll om ursäkt.

Jag välkomnar granskningar av våra publiceringar av det här slaget. Det stärker kvalitén på journalistiken. Det vore dock önskvärt om den kunde föras utan den slentrianmässiga och oreflekterade kvällstidningskritik som var fallet hos ett antal som deltog i diskussionen denna gång. Det gäller dock inte Jardenberg som hållit sin kritik och sina frågor till sak.

På sajten Medievärlden skrevs en artikel utifrån kritiken i sociala medier som ger intrycket av att reportern gått mer på vad som förevarit i sociala medier än en egen granskning av vad Aftonbladet faktiskt publicerat.
Pressombudsmannen Ola Sigvardsson uttalar sig om publiceringen och säger att den är ”anmärkningsvärd” utan att precisera närmre vad som är anmärkningsvärt. Han säger dock i samma artikel att listor av den här typen kan vara befogade att publicera om det handlar om personer som systematiskt och medvetet undanhållit ”till exempel skatt”. Det är vad det handlar om, och betydande belopp, för de personer vi publicerat.

Lärdomen för oss på Aftonbladet av denna kritik är att vi tydligare borde ha låtit sammanhanget framgå av artiklarna vi publicerade i samband med listan.