Inlägg av Somar Al Naher

Ledarskribent på Aftonbladet

Är RUT Guds gåva till invandrarkvinnorna?

Har ni tänkt på att regeringen vid ett flertal tillfällen lanserat förslag på försämringar – men paketerat dem som förbättringar – för invandrare?

(Vilka nu man egentligen syftar på när man talar om ”invandrare”. Menar man de som bott i Sverige i 20 år? Hela sitt liv? Eller de som nyligen kommit till Sverige?)

Låt oss ta provanställning som ett exempel.
I veckan föreslog finansministern Anders Borg (M) att en provanställning ska förlängas från dagens gräns på sex månader till tolv. Provanställning är den sämsta formen av anställning eftersom arbetsgivaren kan säga upp dig på dagen utan orsak. När Borg presenterade förslaget sa han såhär till Sveriges Radio:

”Det har ju varit uppenbart att både ungdomar och invandrare har det lite svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden och då kan en liten förskjutning av provanställningar vara en reform man kan pröva”

Ursäkta? ”Liten förskjutning”? Ett helt år i otrygghet är ingen liten förskjutning.
Och framförallt: varför skulle försämringar för den som redan har det tufft var en förbättring?
Någon som begriper tvärtompolitiken?

Ett annat förslag som högern älskar att prata om i termer av ”det-här-är-så-himla-bra-för-invandrare” är RUT-avdraget.
I valdebatten låter det ungefär såhär. Det är jättebra att människor som egentligen har råd att betala för städtjänster får rabatt från staten så att det ger invandrare jobb.

Vad som är intressant är att man aldrig får höra hur kvinnorna som jobbar som städare faktiskt har det.

Vad tycker dem om att skattepengar går till städföretagen? Hur ser deras villkor ut som arbetar i branschen? Vad har de för drömmar och idéer om vad de skulle vilja göra? Kanske finns där andra idéer på reformer som inte handlar om att skura toaletterna i någon annans hem?

Vita jobb med kollektivavtal säger högern. Well.

Endast 1 procent av 17 000 rut-företag har kollektivavtal. Och även om företagen har kollektivavtal så är det ingen garanti för att allt är frid och fröjd.
Hemfrid som är det största företaget för hushållsnära tjänster har nyligen tvingat de anställda att skriva på ett sekretessavtal som gör att de inte får prata med media.
Är det kanske därför vi aldrig får höra städarnas röster i valdebatten?

Hemfrid har kollektivavtal och ändå har Kommunals medlemmar en anställning på 60 procent i genomsnitt. Därför hamnar snittlönen för fackets medlemmar på 11 900 kronor i månaden före skatt.
Företagets grundare Monica Lindstedt har däremot tagit ut 31,2 miljoner kronor på tre år.

Annie Lööf (C) som är en av RUT-ivrarna brukar argumentera för RUT som en jämställdhetsreform. Eftersom kvinnor ansvarar för större delen av hemarbetet är det bra med hushållsnära tjänster menar hon. Vem som ska städa hos städerskan finns det däremot inget svar på. För nej, alla kan inte nyttja RUT på samma villkor.

Invånarna i resurssvaga Botkyrka använder RUT-avdraget allra minst. Medan rika Danderyd drar av mest på skatten. Botkyrka är också den kommun av samtliga kommuner i hela Sverige där flest invånare arbetar inom städbranschen.
Det tar en timme enkel väg att åka kollektivt från Botkyrka till Danderyd. Också värt att tänka på när man talar om livspussel.

”– De låga sysselsättningsgrad­erna är ett problem. Man blir beroende av en partner. Eller så måste man ha två eller tre jobb, säger Lars-Sture Johansson, ombudsman Kommunal.”

Så mycket för den jämställdheten.

Tips på vad valdebatten skulle kunna handla om:
1) Diskrimineringen på arbetsmarknaden
2) Bostadssegregationen
3) Jämlikhet i stället för stigmatisering av förorterna

Dagens lista: Fem saker att göra i Visby kl 19.00

 

Befinner du dig i Visby i kväll kl 19.00? Bra, passa på att njuta av vackra Visby.

Här kommer tips på fem aktiviteter:

1. Gratis show av Özz Nujen på Gutavallen 

I kväll kommer komikern Özz att bjuda på sin humorshow ”Özz Nûjen statsminister” gratis i Visby.

2. Gotland Museum 

Visste du att man har funnit arabiska silvermynt på ön? Det visar att handel mellan araberna och vår del av världen pågått sedan urminnes tider. ”De yngsta mynten var präglade på 870-talet och flesta mynten härstammar från det islamiska riket, Kalifatet”.
Museet hittar du på Strandgatan 14. Visserligen stänger det kl 18.00 men gå dit lite tidigare och passa på att hänga i deras innergård.

3. Botaniska trädgården 

En vacker trägård  som ligger i anslutning till muren. Ett måste för den som befinner sig på ön.

4. Strandpromenaden

Gå längs med vattnet och se solnedgången.

5. Teater: Min vän fascisten 

Gratisföreställning på Wisby Strand. Startar 20.30 men punkt 5 går att kombinera med punkt 4. Ta en promenad och avsluta med en föreställning.

Ett år efter Husby – var finns politiken?

Det har gått ett år sedan upploppen i Husby. Det var i samband med polisens dödsskjutning av en 69-årig man som oroligheterna startade och under ett antal dagar fanns ett enormt medialt fokus på bilbränder och stenkastning. Samtidigt var det många som också försökte förstå de bakomliggande orsakerna.

Så vad har då hänt efter att TV-kamerorna slocknade?

I veckan gav Stockholms Universitet ut rapporten ”Bilen brinner… men problemen är kvar”. I den har ett antal forskare samlat berättelser från boende i orten som på olika sätt bevittnade händelseförloppet på plats.
Ekonomisk ojämlikhet, bristande demokrati och rasism var återkommande teman bland svaren. Det här är alltså frågor som inte bara handlar om Husby utan hela samhället.

Magnus Hörnqvist, en av forskarna i projektet menar att det handlar i grunden om att samhället har förändrats.

– De senaste åren har vi sett ökad social oro och våldsamma protester i flera europeiska förorter. Om man ser till Husby så finns det många olika uppfattningar om hur händelserna ska förstås och hanteras. Men de allra flesta måste hålla med om att de rymmer en politisk dimension som bortom bilbränderna i förorterna handlar om ett förändrat socialt landskap i Sverige, säger Hörnqvist i ett pressmeddelande.

Oisín Cantwell, kolumnist på Aftonbladet sammanfattar rapporten och skriver samtidigt om hur Husby använts som slagträ i den politiska debatten.
”Stadsdelen och kravallerna utnyttjades av aktörer i det offentliga samtalet som utifrån egna ideologiska preferenser drev sina teser”

Men vad sa statsministern Fredrik Reinfeldt (M), han som leder landet? Ingenting annat än att än att hänvisa till ”unga arga män”.
Och att Husbyborna själva bär huvudansvaret för att lösa problemen.
Ok, tack för den minnesvärda analysen.

Sen kom integrationsministern Erik Ullenhag (FP)besök till stadsdelen, som om problem i Husby handlade om integration.
Om alla bara agerade lite mer svenskt så kommer problemen att försvinna?
Eller hur tänkte ministrarna under sitt morgonmöte?

I gårdagens Partiprogrammet var Murat Solmaz, Bana Bisrat, Fahd Luyombya och Lucía Ramírez Tuesta inbjudna för att med egna ord prata om vad som hänt sedan upploppen. 

Två saker var genomgående. Alla lyfter det enormt starka lokalengagemanget som finns. Det andra som framkom var besvikelsen över att behöva kämpa dubbelt så mycket för sådant som andra invånare – i mer välmående områden – tar för givet.
Det handlar om att ha tillgång till en vårdcentral, fungerande skolor och en fungerande socialtjänst för att nämna några exempel.

Det Fahd Luyombya minns starkast från de oroliga dagarna i Husby var att civilbefolkningen gick ut tillsammans för att stoppa upploppen – och lyckades. Och den insikten stärkte lokalsamhället, menar han.

Murat Solmaz berättade att han har tröttnat på att se ”reaktiva satsningar och polisiära insatser” medan de långsiktiga lyser med sin frånvaro.

Bana Bisrat menade att det är problematiskt att som ung växa upp utan att ha förväntningar på sig.

– Ingen förväntar sig att du ska bli advokat eller läkare, utan det är bra om man klarar det lilla tillexempel ett yrkesförberedande program. Man har alltid fått höra negativa saker om sig själv och området. Det är frustrerande, sa hon.

Och Bisrat pekar på något centralt. Något måste hända. I veckan kunde vi läsa om hur ”skolor med många lågpresterande elever har svårare att rekrytera utbildade lärare”.

Men det handlar också om att ha en meningsfull fritid.

I åtta år har ungdomar i Alby väntat på en fritidsgård som de har blivit lovade av politikerna utan resultat. Det var först när ungdomarna protesterade och kom med ett eget förslag som det blev fart på besluten. Till exempel kommer de unga att själva göra ordning lokalen som sommarjobb.

Win win.

Just barn och unga är extra utsatta i ekonomiskt segregerade områden.
Och det här känner politikerna i Stockholms stadshus mycket väl till.

Ett år innan upploppen i Husby varnade socialchefen Sakir Demirel för den ohållbara situationen i stadsdelen Rinkeby-Kista.

”Vi har nått gränsen för vad vi kan godta som en rimlig nivå på biståndsinsatserna och kvaliteten i övriga sociala arbete.” skrev han i en rapport som skickades till ansvarigt socialborgarråd Anna König Jerlmyr (M).

”Rapporten beskriver ingående det socioekonomiska läget i stadsdelen med fattigdom, hög arbetslöshet, trångboddhet, psykisk och fysisk ohälsa.
– Behoven för sociala åtgärder har ökat hela tiden samtidigt som budgetramarna har krympt, säger Sakir Demirel.
Enligt rapporten har budgeten för ”Verksamhet för barn och ungdom” inom socialtjänsten minskat sedan 2005 med 24,1 miljoner kronor, 31 procent”.

Någon månad efter rapporten fick socialchefen gå i förtidspension. Vad det beror på kan man bara spekulera i.

Husby och förorterna överlag förtjänar en samlad och fördjupad analys. Ett år efter kravallerna finns en engagerad generation som tar egna initiativ för att få en fritidsgård öppnad. Det finns rapporter som visar konsekvenserna av underfinansierade offentliga verksamheter. Och Husbyborna vet vad de behöver.

Nu är det politikernas tur att sätta fart.

Den som vill besöka stadsdelen och ta del av allt som händer kan passa på den 24 maj ”Ett år efter kravallerna en dag om vad Husby och Järva vill och kan”.

Nakne ministern vill ha hårdare tag

Jan Björklund (FP) har en vision: ordning och reda i skolan. Snälla elever som sitter på rad i bänkarna och ivrigt sträcker upp händerna för att få rabbla namnen på Sveriges sjöar. Disciplin framstår som lösningen på alla problem i skolan. Inte en enda av Björklunds rådgivare verkar ha modet att föreslå något nytt. Resultatet: en minister som påminner om kejsaren utan kläder och ett tappat förtroende i skolfrågan.

För att förstå exakt hur mycket Jan Björklund tror på ordning och reda kommer här en snabb men förutsägbar genomgång:
– I Agenda 2010 förklarade han att flumskolan var ett misslyckande. Lösningen? Mer ordning och reda.
– I Marstrand samma år lovade han i ett tal mer ordning och reda i svensk skola.
– När Sveriges dåliga PISA-resultat kom förklarade han i Svenska dagbladet att det var på grund av den bristande ordningen.
– Pojkars skolresultat är sämre jämfört med flickors. Jan Björklund menar då att pojkarna nog behöver en skola med mer ordning.

Nu när skolresultaten fortsätter sjunka så vill han testa – gissa vad? Jo, en utredning om ordning och reda i svensk skola. En vild gissning är att när resultaten presenteras om några månader kommer Jan Björklund säga att han nu äntligen har lösningen på svensk skolas utmaningar: mer ordning och reda. Kanske vågar någon av hans medarbetare då påpeka att det är ministern själv som är det största problemet.

//Skrivet av Linnea Swedenmark

Inga bönder till Europaparlamentet

Det är nog få personer som förknippar Europaparlamentet som den främsta arenan för storstadsfrågor. Ändå är hälften av alla politiker som har störst chans att ta plats i parlamentet bosatta i Stockholms län.

Jämfört med det senaste EP-valet från 2009 är det en ökning från 35 procent till 50 procent.

Hur stor del av landet befolkning finns i Stockholm?
23 procent.

Och vilka är det största utgiftsområdena? Jo det råkar vara EU:s stöd till jordbrukssektorn och regionalstöd.
Men det klart. Sådant kan vi inte låta bonnläppar ta ansvar för.

Sida 1 av 1
Senaste inläggen