Inlägg av Tina Löfström

Hitta DINA innersta drömmar och önskningar!

av Tina Löfström

PS! Jag byter bloggplattform från och med den 1 januari: Följ med mig till http://tinalofstrom.se och följ mig på facebook så är du säker på att inte missa några tips på hur du kan leva ett lyckligare och smartare vardagsliv!
__________________________________________________________

beach-815303_640

Om du fick regissera ditt liv fullt ut – hur skulle livet då se ut?

Inför nyårslöftandet vill jag inte bara ge tips om HUR vi kan hålla löften på bästa sätt utan också VILKA löften vi sätter. Ofta när vi sätter mål glömmer vi bort att fråga oss vad vi verkligen vill och om målen sätts på de premisserna är det inte så konstigt om de aldrig uppnår. Jag vill därför tipsa om en övning.

Den handlar om att skriva om din bästa tänkbara framtid för att hitta vad DU verkligen tycker är viktigt. Övningen, som går ut på att skriva om vårt drömläge, börjar oftast med en solig strand, med hur mycket pengar som helst, ett jobb att älska, en drink i handen osv. Men ju djupare vi kommer i övningen, desto längre kommer vi ifrån ”standard-drömmarna”. Alltså de drömmarna som är socialt inkodade i oss att vi ska drömma om. Som ett gigantiskt hus vid vattnet. Eller en snygg bil i miljonklassen.

dream-333815_640

Visst, det kan mycket väl vara så att just dessa exempel är ditt riktiga drömläge. Men det kan lika gärna vara så att du egentligen innerst inne skulle må bäst av att ha en liten stuga i skogen och vara självförsörjande – bara det att du inte lyssnat tillräckligt för att inse det.

Du kommer aldrig att veta vad som är din verkliga och djupaste önskan om du inte lyssnar in dig själv. Och vågar inse att din sanning kanske inte är den samma som andras. Eller att den är precis det, samma. Oavsett vad dina drömmar verkligen landar i så är det viktiga att du suddar bort alla borde och måste, alla sociala influenser och allt annat brus som stör. Först då kommer du kanske inse att magrutorna var ett sidospår och att du egentligen vill flytta till Norge och leva på havsfiske.

__________________________________________________________

ÖVNING: Min bästa tänkbara framtid:
Forskning visar att folk som drömmer och visualiserar sin bästa tänkbara framtid är lyckligare. Detta då man får koll på vad som verkligen betyder något. Det blir också lättare att formulera mål som går i linje med ens drömmar.

Hur?
Ägna 5 minuter till detta varje dag. Släpp alla hämningar. Skriv ner allt du kommer på utan att lägga någon värdering i varför du skriver det eller om det är genomförbart – dessa fem minuter är enbart till för att drömma.
__________________________________________________________

Nu inför nyår tipsar jag dig om att testa att köra en längre version och verkligen grotta ner dig i dina egna drömmar och önskningar. Formulera sedan nyårslöften utifrån detta, så lovar jag att du är mycket gott rustad att uppnå det du företagit dig! Jag vill också tipsa om några ytterligare tankar att tänka på vägen.

Frågeställningar att ta med på vägen för att lättare hitta dina egna värden:

Vad i mitt liv tycker jag är roligt att göra?

Om jag fick designa mitt eget liv till 100%, hur skulle en vecka då se ut?

Vad tycker jag är meningsfullt att göra?

Om mitt hus skulle börja brinna, vilka saker skulle jag ta med mig ut?

Hur kan jag bidra till ett större sammanhang och älska att göra det?

Vad vill jag att det ska stå på min gravsten?

Vad kan jag göra mer av för att jag mår bra av det?

Om ett år, när jag tittar tillbaka på mig själv när jag sitter här idag. Vad är skillnaden i mitt liv nu mot då?
Lycka till!
Tina Löfström
__________________________________________________________

PS! Jag byter bloggplattform från och med den 1 januari: Följ med mig till http://tinalofstrom.se och följ mig på facebook så är du säker på att inte missa några tips på hur du kan leva ett lyckligare och smartare vardagsliv!

 

Bygg nya vanor med denna enkla formel

av Tina Löfström

PS! Jag byter bloggplattform från och med den 1 januari: Följ med mig till http://tinalofstrom.se och följ mig på facebook så är du säker på att inte missa några tips på hur du kan leva ett lyckligare och smartare vardagsliv!

__________________________________________________________

Forskarna har luskat ut att ett smart sätt att bygga nya beteenden och vanor är genom att simplifiera dem. Ett återkommande problem när vi sätter nyårslöften är att de blir övermäktiga för oss och när något blir för stort, tenderar vi att ge upp istället för att hålla ut. Därför ska vi istället simplifiera våra nyårslöften.

Simplifiera. Det går alltså ut på förenkla beteendet så mycket det bara går. Tänk såhär: Om det krävs 5 minuter för dig att göra en viss sak, men du bara har två minuter så är det inte enkelt. Då behöver du simplifiera för att skapa förmågan. Ju enklare något är, desto större är chansen att du gör det. Tänk till exempel på skillnaderna i att hämta information förut och nu. Förut var du tvungen att gå till biblioteket, leta rätt på rätt uppslagsverk och söka i registret efter rätt sida. Därefter skulle du leta på sidan efter just den informationen du sökte. Nu tar du fram din smartphone och googlar. Det gör att det är större chans att du faktiskt söker information nu, jämfört med då.

girl-828607_640

Det finns 6 stycken saker som kan avgöra huruvida något är enkelt eller inte:

  • Tid, om det kostar tid är det inte enkelt
  • Pengar, inte enkelt
  • Fysisk ansträngning, energikrävande
  • Brain cycles/ Tankeverksamhet – mycket tänkande/länge tänkande
  • Social avvikelse – Att gå emot normen, bryta samhällets regler. T.ex gå naken utomhus.
  • Icke intränad rutin, bryta = svårt

Alla dessa varierar från person till person! För mig kanske en hemkörd matkasse är att försvåra livet, för att jag har mer tid att gå och handla på, än vad jag har pengar. Men för den stressade småbarnsmamman som har massa pengar så innebär matkassen en förenkling.

Detta behöver vi ta med i beräkningen när vi formar nya vanor. Därför är det ett riktigt lifehack att bygga nya vanor genom att göra dem yttepyttesmå. Det ska vara så löjligt enkelt att klara av, att du med 200% säkerhet VET att du kommer att lyckas. Om du vill börja träna – börja med 2 stycken knäböj. Om du vill äta mer hälsosamt – börja med att ta en tomat extra på tallriken. Om du vill umgås oftare med vänner – börja med att skicka ett sms.

Forskarna har funnit en formel för att bygga nya vanor, som just går ut på att vanan är superenkel att klara av. Formeln innehåller tre komponenter som tillsammans gör chansen att lyckas maximal:

  1. Triggers – något som triggar igång beteendet. I formeln använder vi en redan intränad vana för att trigga igång den nya vanan. Fundera vilka vanor du redan har i vardagen och välj en av dessa. Helst något du gör minst 1 gång per dag eller helst fler gånger. Exempelvis spolar efter dig på toaletten. Eller tar av dig skorna när du kliver in genom dörren. Eller ställer alarmklockan på kvällen när du lagt dig i sängen.
  2. Den nya, superenkla vanan – Det nya beteendet som du vill träna in, fast superdupersimplifierat. Exempelvis två knäböj. Eller 3 positiva tankar. Eller att skicka ett godnattsms till vännen. Supersimpla grejer.
  3. En positiv förstärkning – Hjärnan funkar på så sätt att vi gillar att göra bra saker. När vi gör bra saker drar hjärnans belöningssystem igång och vi blir lite lyckligare och känner oss kompetenta. Detta gör att vi vill göra samma sak igen och igen, för att få samma känsla. Därför ska vi använda oss av hjärnans belöningssystem för att förankra vårt nya, önskade beteende genom att använda nåt som kallas för positiv förstärkning eller betingning. I detta fall är det en liten segergest (ett yes! Armarna i luften, eller hur nu din segergest ser ut). Alternativt ett stort leende med tänderna.
moon-969820_640


Nu till formeln:

När jag…. Här sätter du in din gamla vana.
Exempel: När jag…  ställt alarmet på kvällen.

Ska jag… Här sätter du in din nya vana som du vill börja med.
Exempel: Ska jag… tänka på 1 positiv sak som hänt under dagen.

Och så avslutar vi med en segergest. YES!

Vår formel blir alltså:
När jag ställt alarmet på kvällen, så ska jag tänka på 1 positiv sak som hänt under dagen. YES!

Då kommer alarmet vara en trigger som gör att vi kommer ihåg att vi ska göra något och YES:et på slutet vara det som gör att hjärnan känner sig lyckad och därför vill vi upprepa beteendet igen.

FLER EXEMPEL:
När jag … stänger bildörren Ska jag… göra 5 st knipövningar. YES!
När jag… ska dammsuga Ska jag… göra en knäböj när jag drar ut sladden. YES!
När jag… tar min tandborste Ska jag… tänka en tacksam tanke. YES!

Jag har själv testat detta med 2 stycken knäböj som jag gjorde när jag tryckt på spolknappen på toaletten. Från början kändes det löjligt och jag tänkte att ”vad ska två knäböj göra för skillnad i livet?”. Men med cirka 5 toabesök om dagen under ett år, så hade jag tillslut gjort 3650 stycken benböj. Inte illa! Små förändringar har nämligen en stor kraft över tid!

Hur ser din nya vane-formel ut? Fyll i tomrummen och skriv i kommentarerna:

NÄR JAG [din gamla vana] SKA JAG [din nya vana] YES!

Lycka till!
Tina Löfström

__________________________________________________________
PS! Jag byter bloggplattform från och med den 1 januari: Följ med mig till http://tinalofstrom.se och följ mig på facebook så är du säker på att inte missa några tips på hur du kan leva ett lyckligare och smartare vardagsliv!

 

Så skapar du nyårslöften designade för att hålla

av Tina Löfström

PS! Jag byter bloggplattform från och med den 1 januari: Följ med mig till http://tinalofstrom.se och följ mig på facebook så är du säker på att inte missa några tips på hur du kan leva ett lyckligare och smartare vardagsliv!

__________________________________________________________

Jag ska gå ner 10 kilo till beach 2016
Jag ska vara snällare mot min sambo
Jag ska sluta röka
Jag ska börja äta hälsosammare och träna mer

Alla målen ovan är helt vanliga mål för det nya året, inte sant? Om inte dina egna, så har du kanske en närståendes som satt mål som liknar dessa. Hur jag vet? Jo, för såhär brukar målsättning generellt se ut. Vi har ett nuläge (otränad) vi har ett önskat läge (magrutor). Vi tänker och drömmer oss bort till det önskade läget och sätter sen målet.

girl-1031308_640

Längtan efter det önskade läget blir så stark att vi sätter en målbild och tänker att nu. NU kommer jag att klara det! Gym 5 dagar i veckan – löpning 2 dagar och aldrig mer en bulle till kaffet! Problemet är bara att målet är ett så kallat prestationsmål.

Prestationsmål innebär att målet enbart pekar på det färdiga resultatet och/eller att man vill bevisa något för sig själv eller andra. Fokus ligger enbart på slutresultatet.

Detta är ett problem. För när det kommer till idogt arbete och en lång målprocess, så fungerar slutresultatet bara som en vacker hägring i fjärran. Så efter att den initiala motivationen svalnat börjar målhägringen kännas väldigt, väldigt långt bort. Så långt bort att det antingen känns omöjligt att uppnå eller att det är så länge kvar tills sommaren att en muffins ändå inte gör någon skillnad. Prestationsmål gör alltså att vi enbart ser magrutorna på beachen. Inte vägen till magrutorna.

Därför ska man undvika prestationsmål som pesten. Framgångar nås istället med ett inlärningsmål.Ett inlärningsmål har fokus på processen. Vad kan jag lära mig idag för att nå mitt slutgiltiga mål? Vad kan jag träna mer på som gör mig bättre rustad att klara det långsiktiga målet?

Det härliga med inlärningsmål är att de är oerhört belönande eftersom vi hela tiden åstadkommer något. Om vi ska lära oss att äta på bästa möjliga sätt, så kommer vi att ha uppnått något varenda gång vi 1) lär oss om vad hälsosam mat är och 2) vi testar den hälsosamma maten. Detta för att slutresultatet är skitsamma. Det viktiga är att vi tar med oss något på vägen.

När vi sätter inlärningsmål istället för prestationsmål ser vi alltså vägen istället för slutmålet. Detta har visat sig vara oerhört effektivt. Forskarna funnit att de som sätter inlärningsmål lyckas både oftare och bättre. Dessutom känner de sig mer lyckliga på vägen!

Så om vi nu ska skriva om nyårslöftena från prestationsmål till inlärningsmål, hur skulle de då kunna se ut?

Prestationsmål
: Jag ska gå ner 10 kilo till beach 2016
Inlärningsmål: Jag ska lära mig vilken träningsform som är roligast för mig genom att testa flera olika och lära mig om dessa

Prestationsmål: Jag ska vara snällare mot min sambo
Inlärningsmål: Jag ska träna på att säga fina saker till min sambo och lära mig vad hen tycker är viktigt.

Prestationsmål: Jag ska sluta röka
Inlärningsmål: Jag ska felsöka i alla andra gånger jag slutat röka och hitta vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Sedan ska jag träna på att sluta röka genom att testa de bra strategierna.

Prestationsmål: Jag ska börja äta hälsosammare och träna mer
Inlärningsmål: Jag ska lära mig mer om vilken mat som min kropp mår bra av och träna på att göra promenader till en vana.

Ett inlärningsmål är alltså ett lyckat mål! Hur vi bygger nya, hälsosamma vanor ska vi prata om imorgon. Hörs då!

Lycka till!
Tina Löfström

PS! Jag byter bloggplattform från och med den 1 januari: Följ med mig till http://tinalofstrom.se och följ mig på facebook så är du säker på att inte missa några tips på hur du kan leva ett lyckligare och smartare liv!

 

Lista: 3 saker som ökar lyckan i jul

av Tina Löfström

love-apples-1089476_640Många upplever tiden innan julen som en riktig stress-bov. Tack och lov finns det en gräns för när stressen sätter stopp och julkänslan tar vid. Julen som högtid verkar nästan som gjort för att få oss och må bra!

1) Umgänget. Julen är familjens högtid. Många andra högtider kan spenderas på annat håll, men för de flesta är julen en helig tid för familjer runt om i världen. Att umgås med nära och kära är oerhört bra för vårt välmående. Detta då det för oss närmre varandra och fördjupar relationen. Djupa relationer skapar välmående och därför gör julen oss en lyckotjänst.

2) Givandet. Vi blir lyckligare av att ge till andra. Julklapparna planeras och fixas och piffas och när de väl når mottagaren så har de uppfyllt sitt syfte. Att ge till andra har visat sig vara mer lyckohöjande än att få, vilket de flesta säkert känner igen sig i känslan av.

3) Njutningen. Maten. Den vackra julgranen. Alla fina glittrande ljus. Godiset. Små tomtar i varje hört. Julmusik. Ja, julen uppmuntrar sannerligen till njutning utifrån alla våra sinnen! Njutning är en viktig komponent för att må bra och njuter vi någon gång så mycket som i juletid? Maxa njutningen genom att vara extra närvarande!

 

Lycka till!
Tina Löfström

Beröm på rätt sätt – sätt ingen etikett!

av Tina Löfström

tag-654697_1920
När det kommer till kritik är vedertaget att vi inte sätter etiketter på varandra. Det är nästintill en självklarhet att man inte säger ”vad dum du är!” eller ”korkad”, ”tråkig” osv.

Det är däremot inte lika självklart åt andra hållet. Det är helt okey att sätta positiva etiketter på alla vi möter. Helst ska vi göra det både ofta och mycket och här har vi vår hjärna till hjälp. Det är nämligen en högst naturlig respons att vilja kategorisera vår verklighet för att enklare förstå den. Att vi då sätter stämplar på varandra är inte så konstigt. Anna är duktig. Johan är trevlig. Jonna är lugn. Elsa är kreativ.

Problemet är bara att alla typer av etiketter påverkar oss negativt. Oavsett om etiketten
är positiv eller negativ så kommer vi att känna en press att leva upp eller ner till den. Om vi alltid får höra att vi är duktiga när vi gör bra – vad är vi då när vi gör dåligt? Dåliga? Dumma? Misslyckade?

Jag träffade Emma som berättade för mig om hur hennes etiketter var så tunga att bära att hon isolerat sig mer och mer för att slippa pressen hon kände att leva upp till dem. Hon var ”alltid så snygg”, ”kreativ” och ”perfekt”.

Etiketten ”alltid så snygg” medförde att Emma aldrig gick utanför dörren utan sin fulla makeup- och hårrutin. En rutin som innefattade en noggrann sminkning på nån timme, lockande av hår som tog ytterligare en timme och förutom tiden kostade henne massor av pengar i form av produkter. Etiketten ”kreativ” hade hon fått flera gånger då hon googlat pyssliga inredningsdetaljer som hon kopierat steg för steg på nätet. När hon sedan lade upp resultatet på facebook blev hon översvallad av ”duktiga du! Åh, vad du är kreativ”. Därefter kände hon sig tvungen att titt som tätt hitta på pyssliga inredningsdetaljer i hemmet för att bibehålla bilden av sig som kreativ – för det var ju en etikett som smickrade henne. Etiketten ”perfekt” innebar att hennes hem var tvunget att vara perfekt städat, inrett och piffat. Så varje gång hon skulle ha gäster var hon tvungen att städa i flera timmar innan. Baka och piffa – allt för att leva upp till perfektstämpeln. Problemet var bara att Emma, precis som alla andra, hade ett heltidsjobb och en familj att sköta vid sidan av allt detta. När Emma kom till mig var hon så sönderstressad tack vare sina etiketter, att hon var på väg att gå in i väggen.

Problemet med etiketterna är att de är grovt generaliserande. En etikett kommer oftast i ”ÄR”-form. Du ÄR duktig, rolig, smart osv. Och om man lyssnar på hur svenska språket är uppbyggt så kommer man snart att märka att vi etiketterar varandra hela tiden.

Etiketter är aldrig bra, varken de positiva eller de negativa. Vi kommer nämligen att behöva leva upp och ner till dem båda. Det är etiketterna som ser till att vi gör saker för att imponera på andra, istället för att vi tycker att det är roligt. Och en etikett kan förvandla vårt största intresse till ett krav.

Se bara till dig själv. Har du någon gång gjort något bara för att du tyckte det var roligt och sedan fått beröm i form av etiketter? Tyckte du uppgiften var lika rolig efteråt? Gjorde du samma sak igen bara för att få samma positiva beröm och etikett? Gick det kanske till och med så långt att du glömde att du en gång tyckte det var roligt och bara fortsatte för att du ville behålla din etikett?  Kanske sätter du till och med etiketter på sig själv?

Men beröm är ju så viktigt!” JA!

Att beröm är viktigt kan alla skriva under på. Vi kan alla berömma varandra både oftare och mer. Kollega på jobbet, dottern hemma, kompisen – beröm på!

Syftet med allt beröm är att lyfta och uppmuntra varandra, vilket både är vackert och viktigt. Men vad många inte vet, är att beröm också kan skada både motivation och självbild. Vi är så inriktade på att beröm är viktigt, att vi missat att HUR vi ger beröm är av allra största vikt.

Gör du fel idag? Förmodligen.

I studier där forskarna gett olika typer av beröm till deltagarna, har man sett att beröm både kan lyfta och sänka självbild och motivation. HUR berömmet ges är alltså av största vikt.

Det vi vet idag är att beröm för person (ÄR-beröm, eg. Du är duktig, rolig, smart) känns bra i stunden, men skadar både motivation och självbilden långsiktigt. Då är beröm för vårt beteende (GÖR-beröm, eg. Du gjorde detta riktigt bra!) mycket mer effektivt. Det ger nämligen en go känsla både i stunden och framåt.

Den stora skillnaden ligger i att GÖR-berömmet uppmuntrar sådant vi kan göra igen och som vi själva kan påverka. Exempelvis ett envist försök, en ihållighet, det modiga i att våga testa. ÄR-berömmet pekar bara på prestationen och slutresultatet – den färdiga produkten och säger därmed indirekt att det bara är resultat och prestation som spelar roll om man vill få uppmuntran – inte vägen dit.

_F5B2418

Så VÅGA VÄGRA ETIKETTER i fortsättningen och beröm vad folk gör istället – inklusive dig själv!

”Du skrev ett riktigt bra inlägg, Tina”
”Wow! När du berättar din historia med sådant engagemang blir jag superengagerad, Tack!”

Testa!

Lycka till!
Tina Löfström

Vilket minne väljer du?

av Tina Löfström

Stunder att minnas med värme och glädje. Stunder som passerat i livet, men som finns kvar i det inre. I mitt väsen. Inkapslade i hjärtat. Djupsovandes tills de försiktigt väcks till liv och plockas fram.

Minnen där intrycken varit extra starka. Levande och färgsprakande.

Körkort avklarat. Glädjen, ruset, entusiasmen, frihetskänslan. Allt på samma gång. Långa bilturer mitt i natten. Åkandes för åkandets skull. Mörka, tysta vägar. Murriga skogar. Sovande hus med släckta lampor. Hög musik i stereon. Bilen och jag och vägen.

road-926315_1920

Minnen har en förmåga att väcka känslor om och om igen. De blir en slags lyckomaskin som alltid finns tillhands i kroppen. En maskin som kan slås av och på med bara en tanke. Där tanken blir på-knappen och minnet blir en oändlig källa att dricka ur. En kraftkälla.

Idag väljer jag att plocka fram körkortsminnet och uppleva det igen. Vilket minne väljer du?

Lycka till!
Tina Löfström

Sida 1 av 7
  • Tjänstgörande redaktör: Simon Bustamante
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB