Hade det varit praktiskt möjligt
hade hon bjudit in er också.
Nu blev det istället jag och min familj.
Hon hade ansträngt sig så mycket.
Det var fint dukat på köksbordet,
så nytt att det ännu luktade träolja.
Det fanns växter och blommor överallt.
Gräsmattan var nyklipp och på asadoren
låg en grillad killing.
Jag lovar, jag har aldrig sett Rosita
så lycklig som på den lunchen.
När hon fick ge tillbaka
och känna sig mer värdig.
Livet kändes lite mer rättvist när
vi satt där och åt glass i solen.
Vi var helt proppmätta och hon hade
ett stort leende på läpparna:
-Det här måste vi upprepa! sa hon.
Det kommer vi säkert. Tack vare er.
Fina Rosita! Hon förtjänar verkligen att få vara lycklig.
Sällan har nåt värmt mitt hjärta som det här! Krama henne från mig så fort du får chansen.
: )
Det här gör mig glad!
Finns det hjärterum så finns det stjärterum
Underbart att få så mycket för så lite av mina pengar. Min dag ljusande och solen bröt fram. Världen är plötsligt mera greppbar och Argentina är nära.Åt helvete att det ska behövas. Värdighet är en rättighet.
Fan, nu började jag ju lipa.
Underbart!
Abrazos para Rosita!!!!Jag kanske kommer kunna krama henne själv ngn dag!!
Hola..!! Hälsa på Rosita, salud och fortsätta..!!
Vilken fantastisk känsla – att få ge och inte bara ta emot! Håller helt och full med AnnChristin, värdighet är en rättighet!Ge Rosita en stor kram från oss alla!