Medicus Amour

Det gäller att inte helt och hållet bli överkörd av bossen

Jag är helt förvirrad och är i akut behov av dina goda råd. För två år sen träffade jag en man under lite komplicerade former och det dröjde tills för ett år sen innan vi äntligen kunde bli tillsammans och flytta ihop.
 
Jag älskar honom men samtidigt har jag en massa tvivel inför ett liv tillsammans. Han är direktör på ett mycket stort företag och har svårt att få in tid för bara oss. Han kommer hem sent och jobbar ofta helger. Detta gör att jag känner mig som om jag vore ensamstående. Vi bor i en stor villa på landet vilket gör att jag har långt till mina vänner i stan. Så det här med att gå ut och dricka drinkar känns inte så aktuellt i mitt liv även om jag gärna skulle göra det. Han är sällan med när jag träffar min familj och vänner. Är han det sitter han ofta och pratar i telefon eller har en tid att passa. Detta är otroligt jobbigt. Det gör att jag alltid får hitta på ursäkter till varför han inte kan komma och det börjar bli frustrerande att inte dela på vardagslivet. Jag vill ibland kunna gå på stan, gå ut och äta eller göra något spontant med honom. Men det är helt uteslutet eftersom han alltid är upptagen och sådana tillfällen måste på fullt allvar planeras in av hans assistent. Detta leder också till att jag sköter alla hushållssysslor, inköp och bokning av resor i stort sett själv.
 
Han har också svårt att visa känslor (utom när han har druckit), han kommenterar gärna andra tjejers utseende till mig. Det är helt ok att han tittar på andra men måste verkligen jag veta hur han poängsätter andras utseende? Han är inte mycket för fysisk kontakt utom vid sex (vilket jag är). Allt detta sammantaget har börjat leda till att jag känner mig bitter över min livssituation. Jag försöker verkligen vara trevlig och berätta hur jag känner på ett trevligt sätt men det börjar bli svårare och svårare. Sista tiden har jag börjat få utbrott av ilska och frustration något som är helt olikt mig.
 
Livet med honom är förutom det jag redan har påpekat även helt fantastiskt. Det känns ibland som vi har obegränsade ekonomiska resurser och är det något jag vill ha är det bara att använda det svarta Amex-kortet. Nu spelar det kanske inte någon jätteroll då jag själv har ett mycket välbetalt jobb men lite kul är det i alla fall med hur mycket pengar som helst.
 
Han försöker verkligen jobba mindre och är innerst inne en snäll människa men jag vet inte hur länge jag ska vänta på att situationen ska förändras!
HELP….
/Margaret
 
 
 
 
Bäste Margaret
Ojoj, life in the fast lane med direktörn verkar inte vara helt okej. Direktörer kan ibland vara lite väl bekväma och vana vid ledarskap. De bossar för massor av människor och kan ibland av bara farten bossa och köra my way or the highway även i hemmet.
 
Här behövs det sättas diskreta ultimatum för att du inte ska bli helt överkörd. Förbered dig väl innan du tar upp er relation för diskussion. Bortförklaringar från hans sida kommer nämligen att hagla som ett spattigt Dow Jones index. Det gäller att se upp då bossar kan ha en tendens till att ha svar på allt och en vilja att vinna varje diskussion. Men denna diskussion får bossen inte vinna. För då kanske du drar vidare över prärien. Och det är något du måste se till att han förstår även om du inte behöver säga det rakt ut.
 
Viktigt att du tar upp hans mindre smickrande drag som hans lökiga sätt att kommentera andra kvinnor och tendensen till att vara dålig på fysisk kontakt. Förklara att det inte är okej och att det kan bli en ”tipping point” (skönt direktörsuttryck han kommer förstå) i framtiden.
 
Jag vill dock flagga för att din man, direktören, alltid kommer att jobba mycket. Många arbetstimmar och helgjobb är något de får betalt för. Men alla kan tagga ner en aning.
 
Slutligen vill jag säga att om du verkligen älskar honom och om han lyssnar på dina åsikter tror jag bestämt på en framtid för er. Den jobbiga situationen du upplever går att styra upp med ett par seriösa diskussioner. Det har du mitt ord på. 

//Medicus Amour