Kära läsare. Jag går och klurar så det knakar på på vilket råd jag ska ge ”Tjejen som önskar hon kunde vrida tillbaka tiden”. Ena stunden tycker jag hon ska försöka göra allt för att få tillbaka honom och andra stunden tycker jag hon ska lägga ner då hon under en lång tid irriterade sig på honom. Dessutom det här dilemmat med att ständigt befinna sig i olika länder.
Men så kom jag att tänka på er kära läsare. Ni brukar ofta imponera med er visdom. Kanske ni kan ge lite inputs. Vilka är era råd?
//Medicus Amour
Jag hade varit tillsammans med killen med stort K, killen jag såg mig själv med i framtiden. Han var charmig, framgångsrik, gav mycket uppmärksamhet och kärlek. Efter ett antal månader in i förhållandet hände något som jag inte kan sätta fingret på. Jag var irriterad på allt killen sa och gjorde och inte sa och gjorde. Jag kände mig på något sätt kvävd i förhållandet, trots att vi just då hade distansförhållande. Jag trodde att dessa känslor skulle gå över efter ett tag, men det gjorde de inte. Så jag gjorde slut efter ett år tillsammans medans han fortfarande var utomlands. Han blev förkrossad och lyckades övertala mig om att vi var rätta för varandra och att vi hade en framtid tillsammans och vi fortsatte vårt förhållande. Följande månad kände jag att det inte var rättvist mot honom, mina känslor hade helt enkelt svalnat, så efter en månad gjorde jag slut. Han fortsatte ringa och säga att han saknade och älskade mig och jag sa till honom att sluta för det var överväldigande, jag behövde lite tid att andas ut och förstå vad som hade hänt. Jag visste inte själv om det var rätt att göra slut, men att ”ta paus” var inte att tänka på då jag själv inte skulle vilja utsättas för något sådant. Så efter två månader av detta sade jag till honom att vi inte kan ha någon kontakt. Det gick några dagar och sen ringde jag honom för att prata lite bara. Jag kunde alltså inte hålla mig borta, men ville samtidigt inte ha ett förhållande. Så här höll det på i några månader, att jag sa upp kontakten, tog upp den igen, sa upp den, tog upp den. Ett halvår efter att vi gjort slut hörs vi fortfarande varje dag, mest från hans håll. Vi befinner oss flera hundra kilometer ifrån varandra, vi har båda fått jobb utomlands, i olika länder. Jag har insett att jag inte kommit över honom, jag ser honom fortfarande som min framtida själsfrände. Han har allt jag vill ha hos en kille och jag kan inte förstå nu i efterhand varför jag gjorde slut. Alla runt mig kunde inte heller förstå. Jag visste själv inte heller om jag gjorde rätt när jag gjorde slut, men tyckte att det var mest rättvist mot oss båda när mina känslor började avta. Men efter ett halvår av att inte ha sett varandra, och inte träffat andra, har jag fortfarande känslor för honom och det kan ju inte betyda annat än att han var rätt för mig? Jag tänker på honom varje dag. Jag har inget intresse av andra killar, för ingen kan mäta sig med honom. Jag har berättat detta för honom och han säger att ”jag kan inte alltid få som jag vill”, ”nu förstår jag hur han kände när jag gjorde slut”, ”att han vet inte vad han vill, just nu vill han ingenting, men kanske i framtiden”, ”men just nu ser han det som en omöjlighet att bli tillsammans igen”. Dessa samtal har vi haft i en månad nu. Så jag har igen sagt att en gång för alla så vill jag inte ha någon kontakt. Detta för att varje gång vi pratar (och det är han som ringer varje dag) blir jag påmind om vilket misstag jag gjort och att det inte går att få ogjort. Och för att gå vidare och sluta tänka på det måste jag säga upp kontakten. Samtidigt vill jag inte för han är en sådan bra kille. Men jag kan inte vara bara vän med honom, jag vill mer. Och det gör så ont att han inte vill mer. Nu har det gått en vecka sedan vi hördes och det har gått bra, jag har sysselsatt mig med annat. Men jag kommer aldrig komma över att jag hade Mr Right men skrämde iväg honom. Käre Medicus Amour, har du några råd för hur jag kan göra för att a) komma över honom? Eller b) få honom tillbaka?
Jag tycker att han sänder dubbla signaler som ringer varje dag, och säger att han också varje dag tänkte på oss, men vill inte ha ett förhållande. Tilläggas kan att han i landet där han nu befinner sig inte träffar andra tjejer. Vad pågår i hans huvud? Ska jag ge upp eller hoppas på att han en dag inser att vi hör ihop?
Hoppas på svar!
/Tjejen som önskar hon kunde vrida tillbaka tiden
Jag undrar vad han gör i det andra landet.. är han i Iran?Är han någon sort journalist, är han politiker?Kanske är han ute på något mission.. Han förljer sin passion, begraver sig i arbete för att komma över dig… han ville ha dig så mycket och det gjorde såååå ont när du gjorde slut=(Alltså enda sättet för er att bli tillsammans igen är om ni träffas, då kommer han inse att du också kommit till insikt… Men du måste vara öppen, berätta för honom vilket fatalt misstag det var att avsluta relationen, säg *förlåt*. (män gillar kvinnor som blir sårbara och ödmjuka).Eller så glömmer du bort honom, han försvinner ur din livshistoria och när du är gammal och sitter på åldersomshemmet tänker du ”Mr Right”, the one that got away…=)Kram Nina
GÖR HELT SLUT! Att ett förhållande tar lång tid att komma över är helt normalt. Det gör ont, man minns alla bra grejjer och glömmer allt det andra. Men det fanns ju något annat där, varför annars kom ens tankarna på att göra slut? Kämpa igenom denna gång, annars kommer det bara vara värre nästa gång ni gör slut. Kanske hinner de flytta ihop, få barn eller något annat som gör allt mycket jobbigare.Jag var tillsammans med mitt ex i 2,5 år, först i samma land sedan med 3000 mil och 12 h flygresa (finns inget direktflyg). Det tog mer än ett år att komma över honom. Helt normalt. Trots att vi inte sågs eller ens pratade. Nu vet jag hur fel han var för mig. Men under tiden var det hårt… Nu har jag en ny pojkvän som är 1000 ggr bättre för mig, det kommer alltid en ny som du kan älska lika mycket eller mer.
Hej och tack för kommentarerna Helena och Nina!Medicus Amour…du ser själv vilket dilemma jag är i…Jag fick ett mail i veckan där killen skrev att han inte är övertygad om att jag menar det jag säger. Att hans hjärta säger att han ska ta mig tillbaka, men hans huvud säger nej. Att om vi blir tillsammans igen kanske det kommer att gå bra i en månad, men att jag sedan kommer att såra honom igen. Han har blivit rädd och jag förstår honom. Och det är svårt att övertyga på distans, det är det. Han är i Afrika, inte journalist, inte på mission
Han har bara via kontakter fått ett bra jobberbjudande och vet inte hur länge han kommer att stanna, men ca. 1-2 år. Jag kan inte ta mig dit eftersom det inte utfärdas turistvisum och dessutom skulle en flygbiljett kosta en månadslön och det är kanske inte ultimat att ta semester när jag precis har börjat ett nytt jobb. Jag hör på mig själv att jag har alla odds emot mig, men jag vill inte ge upp honom. Någon mer som har ett råd? Nu har jag ju fått två vitt skilda råd…NU ringde han precis och sa att han inte kunde hålla sig längre, han ville höra min röst. Förstår ni hur han förvirrar mig? Dubbla signaler hela tiden. Det gör att jag blir arg istället. DESSUTOM i mailet han skrev nu i veckan berättade han också att han varit hos läkaren och det har upptäckt ett fel med hans hjärta…Det var en chock och det är hemskt. Och det gör det minst sagt svårare att säga upp kontakten. Första gången jag ville säga upp kontakten efter att vi hade gjort slut hörde han också av sig efter en veckan för att hans mamma fått cancer. Och det var så vi fick upp kontakten…han har haft ett svårt halvår. Och nu detta..man vet inte om man ska skratta eller gråta…
Ja livet och människan är inte svart och vitt, det är en sak som är säker iaf. det första som slår mig är att du inte skall anklaga dig själv för mycket. Du dumpade drömprinsen som var rätt framför nästan på dig, killen med stort K som hade allt osv. Någonting var det ju faktiskt som fick dig irriterad och osäker på dina känslor där och då, glöm inte det. det kanske inte var han, det kanske var du, din fas, dina tankar, din utveckling som la fällben för er. so may it be..vad skall man göra? spela spel o låtsas att allt är bra..är man en ärlig person blir det ganska svårt. du kanske blev rädd och insåg att det var för tidigt för er att slå er tillro, du kanske trodde att du ville satsa på dig själv och din karriär och drog tillbaka dina känslor för honom o intalade dig att dina känslor svalnade för att det var lättast så, men i själva verkat älskade du honom över allt annat och försökte skydda dig själv, jag tror inte ens du förstod själv vad som hände där känslorna kanske faktiskt svalnade och du började tvivla på er helt enkelt. Hur många har inte gjort det och faktiskt gjort slut för man vill inte vara oärlig mot sig själv och den andra. man behöver tid men man vet inte vad man skall göra för man har inte svaret. nu verkar det som att du fått tid att tänka och inte släppt honom. det är inte svart och vitt där heller för det kan ju vara så att du faktiskt vill ha honom tillbaka för att han inte vet vad han vill eller att du känner äkta känslor. jag tror du kan få tillbaka honom men du måste kämpa för honom om det är det du vill..ärligt och helhjärtat. Åk till honom! berätta allt du kände och nu känner. förlåt dig själv och be honom om förståelse och förlåtelse. kärleken är den strid som verkligen är värd att ta och om allt går till helvette har man iaf fall varit en fighter och det stärker än oxå. sen tycker jag personligen att är det äkta kärlek så skall man förlåta varann. ingen är perfekt och man blir lite osäker ibland.. som han är nu.i..lycka till!
läste ditt senaste inlägg och fan vad jag känner igen mig i mycket av allt det här även om alla har sin story. men men..jag tror att om du är osäker fortfarande på vad du vill finnas där som en medmänniska. om du vill ha honom tillbaka försök försök inte se problemen utan gör allt du kan för att komma till honom. snacka med ambassaden..visum något kryphål måste det väl finnas? en polare till mig fixade nu ett nästan omöjligt visum till ecudor för att träffa hennes kärlek. klart att din kille är skiträdd och samtidigt testar dig nu om inte annat undermedvetet, finns hon där för mig i vått o torrt?? kan jag lita på henne nu? vad detta kanske en fas eller kommer den tillbaka? han kan nog förlåta men då måste han ju veta att du nu säker så han kan lägga den jobbiga tiden bakom sig och börja lägga energin på att förlåta dig när du visar att du är där som en trygg klippa. han kommer bli osäker, ledsen irriterad men du är kvar vid hans sida, över tid kommer detta bli bra. det är upp till bevis för dig nu..han har kämpat när du varit osäker nu är det du som måste kämpa för honom genom att göra ngt drastiskt. det funkar inte med att du har börjat på nytt jobb och inte kan sticka..då prioriterar du jobbet framför din framtida livspartner och det är inte jätte övertygande utan säger mer att han inte är så viktig att offra saker för. vill du ha honom så gör du allt för att komma dit och låter honom få reda på det oxå. det liv är ju inte stillastående iaf det är väl ett pluss i det jobbiga:) kram