POP Det här borde kanske ha varit vinjetten till nya säsongen av ”True detective”. Precis som serieskaparen Nic Pizzolatto fortsätter Lana Del Rey sin resa mot noirgenrens mörkaste hjärta på sin nya singel. Alla som är förälskade i konstarten vet att det slår någonstans i Kalifornien.
Redan under de inledande stråkarna börjar kalla kårar krypa över huden. Under låtens gång kan man föreställa sig hur de plågade huvudpersonerna i ”True detective” – Vince Vaughan, Rachel McAdams, Colin Farrell – sitter i en bar med dålig belysning och stirrar sig tusen meter bort medan döda kroppar flyter upp på stranden.
I drömsk slow motion sjunger Lana Del Rey om att ha rosor mellan låren och om att vara förälskad i en våldsam man, en ”Mr Born To Lose”, med violer i ögonen. Symboliken i noir är ofta lika tydlig och melodramatisk som hårdrock eller Kungliga Operan.
I själva sången, som alltmer lämnar popformatet bakom sig, märks det hur mycket Lana Del Rey älskar jazz. Dessutom har hon en bländande förmåga att förändra låtarnas stämning och karaktär genom att ändra tempot.
Hon gjorde det på singeln ”West coast” och hon gör det här, alldeles mot slutet. Effekten är förtrollande.
Gatunamnen Wilshire Boulevard och Pico Boulevard har sällan verkat lika hotfulla.