Startsida / Inlägg

Vidunderligt vackert Radiohead

av Per Magnusson
Radiohead spelar i Globen. 2017-06-09. Foto: Elin Bryngelsson Lidestedt/Rockfoto
Thom Yorke som allsångsledare – vem hade kunnat tro det? Foto: Elin Bryngelsson Lidestedt/Rockfoto

RateRadiohead
Plats: Globen, Stockholm. Publik: Nästan 14 000 (utsålt). Längd: Drygt två timmar. Bäst: ”Everything in its right place”, ”Idioteque”, ”Exit music (For a film)” och hela finalen. Sämst: Mannen några bänkrader bakom som vrålar ”Thom Yorke – I love you! Every day!” Fråga: Mellan varje låt?

När allt är på sin rätta plats är Radiohead fortfarande världens bästa band – de sista ridderliga försvararna av det stora vackra vemodet.

Senast jag såg Radiohead var i ett tält utanför Köpenhamn år 2000. Bandet hade just släppt ”Kid A”. Thom Yorke rörde sig i spasmer över scenen, Jonny Greenwood skruvade på nån mackapär och bandet skydde sina hits. Om jag inte minns fel fick vi bara ”Fake plastic trees”. Radiohead hade just upptäckt elektroniska beats och var inte ett dugg intresserade av banaliteter som akustiska gitarrer och popmelodier.
Det tog världen ungefär tio år att komma ikapp ”Kid A”. Men på tiotalet utgör Radioheads post-”OK computer”-period en självklar inspirationskälla för Storbritanniens mest begåvade artister, som James Blake och Jamie xx. Så när kvintetten gör sin första Sverige-konsert på 14 år är det inte som föredettingar utan som något så fridlyst som ett relevant rockband.
Konserten börjar med tre låtar från senaste albumet ”A moon shaped pool” i dunkelt ljus, som inte gör mycket för att urskilja bandmedlemmarnas konsekvent svarta t-tröjor. Det är en typiskt trubbig Radiohead-öppning. Men det dunkla ljuset slår snart ut i en lotusblomma av vacker laser och Thom Yorke släpper sin ödsliga röst lös i Globen. Bandmedlemmarna — i synnerhet den eviga långluggen och fantastiska gitarristen Jonny Greenwood – liksom attackerar sina instrument. Som var det räddningen från flygplanskraschen, den slutgiltiga undergången.
Det är omöjligt att inte imponeras av bredden i låtmaterialet. När bandets diskografi rullas ut så här framför fötterna på oss ser man också den förmodade anledningen till att Radiohead – till skillnad från, säg, Oasis – fortfarande existerar. Det är ett band som alltid velat framåt. När andra britpop-skepp sjönk sköt Radiohead ut sig med en framtidsraket. De har inte landat än.
”Everything in its right place” låter precis som sin titel. Addera en sylvass, hypnotisk ”Idioteque” och en av de mest självklara slutsatserna av konserten är hur bra ”Kid A” fortfarande är. Vi får även en stökig ”Airbag” och en vidunderlig ”Lucky”. ”OK computer”-nostalgin kulminerar i eposet ”Paranoid android”. Radiohead har inte bara försonats med sitt förflutna, de är till och med generösa med balladerna. Herregud, som final får vi en hitparad värdig vilken 90-talsnostalgisk efterfest som helst. Allsången i crescendot av ”Karma police” värmer resten av sommaren, skulle den så regna bort.

Alla låtarna: 1. Daydreaming 2. Desert island disk 3. Ful stop 4. Airbag 5. 15 step 6. Myxomatosis 7. Lucky 8. Pyramid song 9. Everything in its right place 10. Bloom 11.
I might be wrong 12. Separator 13. Weird fishes/Arpeggi 14. Idioteque 15. The numbers 16. Exit music (For a film) 17. Bodysnatchers Extranummer: 18. You and whose army? 19. The daily mail 20. Burn the witch 21. Paranoid android 22. Street spirit (Fade out) Extra extranummer: 23. Fake plastic trees 24. Karma police

LÄS FLER KONSERTRECENSIONER HÄR!

  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Sandra Wejbro
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB