Tryggve Emstedt var en av de mest anlitade advokaterna i asylärenden.
Sedan drygt tre år är han svartlistad av Migrationsverket.
- Rena trakasserierna, säger han.

Advokat Tryggve Emstedt i Gävle försöker förgäves bli struken från svarta listan.

Migrationsverket har fått allvarlig kritik från JO (Justitieombudsmannen) för att svartlistningen var en ”rättskränkning”.
Listan består just nu av 22 namn. Varje halvår ska namnen omprövas, men Tryggve Emstedt har inte lyckats få sitt struket.
- Myndigheten vill komma åt mig, säger han. Dels förlorar jag pengar, dels får de mindre bråk, för jag har alltid legat i fejd med dem.

I sak handlar det enligt Tryggve Emstedt om två händelser. En är att två beslut faxades samtidigt och av misstag fick en familj felaktigt besked. Det andra gällde en inlaga som kom in den 28:e i en månad istället för den 25:e.
- Så det är rena trakasserierna från Migrationsverket, säger han.

Den svarta listan ska inte läsas som ett förbud för tjänstemännen att välja ett visst ombud, utan en ”rekommendation”. Asylsökande kan fortfarande begära att få företrädas av Tryggve Emstedt – men Migrationsverket kan säga nej.
Enligt Tryggve Emstedt säger tjänstemän i Gävle ja, men Uppsala säger nej.

Rättschef Mikael Ribbenvik vid Migrationsverket kallar Tryggve Emstedts kritik ”trams”.
- Sanningen är att vi vill ha de bästa advokaterna. Det finns många oskickliga, och det är de som vi vill ha bort.
Om JO-anmälan påpekar han att den allvarliga kritiken inte gällde svartlistningen i sig, utan formuleringen som utpekade advokat Elmstedt som ”obehörig”.

Över 200 miljoner kronor utbetalas varje år till juridiska ombud. Meningen är att Migrationsverket ska fördela uppdragen någorlunda orättvist.
Är det så? Och får asylsökande bästa tänkbara biträde?

Vi får många mejl och samtal om offentligt avlönade biträden som slarvar, och missköter sitt uppdrag.

En före detta anställd på Migrationsverket skriver:
”Det hände ofta att vi påpekade, eller hjälpte de asylsökande att själva påpeka, att biträdet inte hade besökt eller pratat med sina klienter på veckor, ibland längre än så.
Ändå kunde de fakturera skattebetalarna för arbete som, alltför uppenbart, aldrig hade utförts. Ett skäl var att biträden tog alldeles för många uppdrag, troligen mer av ekonomiska skäl än av välvilja. Att, som asylsökande i en sådan situation, få möjlighet att byta biträde var däremot dessvärre svårare.”

Vilka är de oseriösa juristerna som tar för många uppdrag? Vet du mer? Tipsa Aftonbladets Öppna granskning av Migrationsverket. Hör av dig hit.  Om du som läsare vill lämna information – men vill vara anonym – då skyddar vi dig som källa enligt svensk lag.