Startsida / Inlägg

Winter Classic 2018

av Per Bjurman

Har ni fått i er ett par Bussola nu?
Sett ”Ivanhoe” och backhoppning från Garmisch-Partenkirchen?
Tömt några pet-flaskor Coca-Cola?
Redan brutit alla nattens löften om bot och bättring?
Fint.
Då ber vi att få toppa denna mysbyxornas och den rubbade vätskebalansens särskilda högtid med lite friluftshockey från The Greatest City in the World.
Buffalo Sabres går upp mot New York Rangers i Winter Classic nummer 10 på Citi Filed i Queens i New York.
Det lär inte bli mycket till hockeymatch, men väl en minnesvärd happening.
Så:
Enjoy.
• • •
Det räcker inte att säga att det är kallt i New York denna första, yrvakna dag nådens år 2018.
Vi har svår köld, varken mer eller mindre.
Jag brister rentav ut i spontan skrattsalva när jag kliver ut i den soliga ottan på östra Manhattan. Den brutala isvinden är som tusen getingstick i ansiktet och tårna stelnar efter några få steg på andra avenyn.
Ingen behöver tycka synd om just mig av den anledningen, ty Citi Fields rymliga pressläktare är placerad inomhus och här har vi det varmt och gott.
Men vanliga åskådare, spelare, domare, ledare och funktionärer kommer känna sig som Ola Skinnarmo på seglats över Nordpolen innan eftermiddagen är över.
Gud vare med dem.
• • •
Ni tror förstås att även den bloggande Biffen är lite stukad och krasslig idag.
Men där tar ni fel.
Precis vid tolvslaget skålade jag för absent friends – det vill säga ALLA vänner, för jag var mol allena – med en skvätt finare bourbon och det var det hela.
Jag är för gammal – och för vis av erfarenhet efter nyårsnatten med Detroit Red Wings spelarfruar innan Winter Classic 2009 i Chicago – för blodigare äventyr än så när klockan ringer vid 08.
Å andra sidan är jag ledig ikväll…
• • •
Allra värst tycker man att den här alpina permafrosten borde vara för målvakterna, för de står ju långa stunder rakt och upp ner på en öppen isplätt.
Men vare sig Henke Lundqvist eller Robin Lehner – göteborgsgossarna som möts här idag – blinkade när vi tog upp deras predikament efter träningen här ute igår.
– Man får klä sig bra. Jag har fyra lager underställ på mig. Det känns lite otympligare än vanligt, men man håller sig varm, sa Robin och kliade sig obekymrat i sitt The Band-skägg.
Lunkan var inne på samma linje.
– Precis i början, när man börjat svettas och sen står sysslolös ett tag, kan det bli lite kallt. Men annars…nej, kylan tänker man inte på, menade han.
Hockeymålisar är hårda jävlar.
• • •
Det bästa med Winter Classic och andra slags utomhusmatcher är, vad mig anbelangar, att jag får titta in bakom kulisserna på arenor jag aldrig skulle ha tillträde till annars.
Coolast nånsin var förstås Wrigley Field i Chicago, men även Citi Field – som jag aldrig besökt förut – är lite kittlande.
Mest fascinerande är det att se vilka magnifika, luxuösa jätteoaser till omklädningsrum baseboll-lag – i det här fallet New York Mets – har.
Dock:
Yankees club house uppe i Bronx, där Rangers ”bodde” under Stadium-serien 2014, var ännu mer mindblowing.
• • •
Lönta Lindquist har redan hittat årets klipp – när en reporter upplyser Pete DeBoer om att Ken Hitchcock ser en ”mirror image” när han tittar på San Jose-coachen.
Vet man hur Hitch ser ut är det onekligen en rätt underhållande fråga…
• • •
Buffalo Sabres, man.
Jag, och många med mig, trodde att de hade gjort sitt i bottenslammet och slutligen skulle häva sig uppåt i hierarkin i år.
Men de har underpresterat grovt och ligger, till de passionerade supportrarnas välmotiverade avsmak, hopplöst sist i östra konferensen igen.
Det borde inte vara möjligt med en så begåvad trupp, men de kan av oklara skäl inte göra mål.
Lundqvist räknar ändå med ett ansträngande arbetspass i eftermiddag.
– Jag har kollat mycket Sabres på video senaste tiden och de har kanske inte vunnit så mycket som de hoppats, men de är bra och har haft framgångar som säkerligen stärkt dem på slutet. De lär komma att köra hårt, sa han igår.
And if he says so…
• • •
Citi Field slår dock Yankee Stadium i en annan gren.

Där rasslar tunnelbanetågen för all del förbi bakom ena läktarsektionen, så man osökt börjar tänka på Africa Bambaataa och Grandmaster Flash och Ramones.
Men här glider en outsinlig ström av feta passagerarplan på väg mot LaGuardia, som verkligen ligger vägg i vägg, ner bakom Centerfield-läktaren.
Det ser man på Arthur Ashe Stadium under US Open också, men kärrorna kommer ännu närmare här och er bloggare blir lätt hypnotiserad.
• • •
Man vet att det är nåt annorlunda på lut när nordamerikanska kollegor kommer fram och ber en förklara vad bandy är för nånting.
Det gör de för att Robin Lehner berättat att hans starkaste minne av utomhus-övningar av den här sorten är barndomens långa eftermiddagar och kvällar på bandyplaner i Götet.
Just den typen av anekdoter lirar dock med det övergripande temat, för tanken med utomhusmatcherna är att återkoppla till hockeyns ursprung och i det perspektivet är ju Ale-Surtes fields of ice perfekta.
Typ.
• • •
Kvarteren runt Citi Field är, visar det sig, nerlusade med halvskumma bilverkstäder – eller body shops, som de kallas här.
Det känns som om Big Pussy från Sopranos när som helst ska komma ut och lura en att köpa ett bilbatteri och två dussin airbags.
• • •
Månskensrinken i Stora Mossen i Bromma kommer också upp under förhandsdiskussionerna.
Där tog Jacob Josefson – nummer Buffalo-krigare, ju – sina första skär i barndomen.
– Innan de byggde tak över den lilla rinken…då var man utomhus på allmänhetens åkning och körde, berättar han.
– Om minnena kommer tillbaka? Man påminns i alla fall om att man fryser mer utomhus än inomhus.
Tell us about it.
• • •
Som ni kommer se har de placerat tio gammaldags yellow cabs på innerplanen idag.
Varför?
Beats me.
Men kanske vill de påminna oss om vilken härva det kommer bli att försöka ta sig härifrån ikväll.
• • •
Han kommer vara så påpälsad i dag att ni förmodligen inte noterar, men härmed avslöjas att Mika Zibanejad blonderat håret och ser ut som en punkare i London 1979.
Ah, ni vet. Han är ju DJ också. Såna håller på med slikt.
Barndomsminnen bubblar för övrigt även i honom under den bara New York-himlen.
– Ja, febrade han efter nyårsaftonens träningspass, man känner sig som en tioåring där ute.
That’s the spirit.
• • •
Grattis bloggen som fått New York-medias mest ihärdige pratkvarn till bänkgranne.
Räkna med korta bloggposter, jag kommer inte kunna fokusera.
• • •
Vem värmer upp åt oss en halvtimme innan matchstart om inte E Street Band-trummisen Mighty Max Weinberg och hans tajta lilla coverband Max Weinberg Jukebox.
De börjar med Beatles ”A Hard Day’s Night” och inget kunde vara lämpligare.
Det var just här, på det som då hette Shea Stadium, The Fab Four gjorde sitt kanske mest legendariska framträdande 1965.
• • •
Jag sitter på raden längst fram vid pressläktarens panoramafönster och på en avsats precis utanför går åskådare påbyltade som Michelin-gubbar redo för bankrån förbi.
När de glor på oss som sitter inne värmen med rockar och tröjor hängda över stolarna känns det som jag föreställer mig att det skulle göra att sitta på lyxrestaurang och äta gåslever medan svältande står med näsorna tryckta mot rutorna.
Samvetet klarar det nästan inte…
• • •
Goo Goo Dolls ska också uppträda – i pauserna.
Väldigt NHL, det.
Världens bästa hockeyliga har en väldig fäbless för artister och akter som var stora för femton-tjugo år sedan…
• • •
Quckie Fast är med på matchvärmningen, men nope – han har fortfarande demolerat knä och kommer inte spela.
Fint ändå, att Nässjös finest får känna på isen och posera i den snygga retro-tröja New York-klubben tagit fram för den här eftermiddagen.
• • •
Som vanligt är det tjafs om att solen blänker för skarpt i isen och att första puckdrop därför måste flyttas fram.
Själv oroas jag mer av att vimplarna på läktartaken smattrar som rotorbladen på en utombordare i den skoningslösa vinden, men vad vet jag.
• • •
Om Sabres varit en besvikelse under hösten får man säga att Rangers varit pretty much som förväntat.
De har spelat upp sig avsevärt efter en klen start men saknar fortfarande tillbörlig kontinuitet och ligger på en wild card-plats i tabellen.
Och really – några förhoppningar om högre placeringar än så ska ingen ha. Truppen coach Badtofflan förfogar över är inte bättre, punkt och slut.
• • •
Till skillnad från vid alla tidigare utomhusmatcher har vi i mediaskocken inte fått tillträde till själva innerplanen den här gången.
Synd på bra bilder till dagens slutrapport, men i gengäld har vi inte ens ögonblicksvis tvingats utsätta oss för kölden.
I kind of like.
• • •
Om Rangers vinner idag tar Henke sin fjärde raka utomhusvinst.
Men inte nog med det.
Han glider upp jämsides med Tony Esposito på målvakternas all tim-lista över antal vinster – 423, närmare bestämt.
Det är rätt coolt.
• • •
Wild Bill Karlsson!
Ja, ville bara säga det.
• • •
OK, det är oklart exakt när det här jippot startar, men det är sagt att NBC måste börja sända senast 14.00, så det blir det nog så.
Därför avlossar jag det här introt nu.
Mycket nöje, mina vänner.

Kommentarer

  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Tf chefredaktör och vd: Lena K Samuelsson
  • Tf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB