The Battle of NYC, del 4

av Per Bjurman

Islanders vänder, vinner med 3-2 och bärgar alltså två blytunga poäng.
Rangers, å sin sida, har nu förlorat sju raka hemmamatcher.
Ojvoj.
Nåt slags slutkläm kommer här om några timmar.

The Battle of NYC, del 3

av Per Bjurman

NY RANGERS – NY ISLANDERS 2-1 (Period 2)
• • •
When it rain it pours, eh?
Det är precis som i The Rock igår – fast i början istället för i slutet av andra.
Mål här och mål där och mål här igen – och mitt i allting ett rungande slagsmål.
Sen öppnar sig hela matchen på ett rent sinnligt sätt.
Nu kan det bli shootout i OK Corral i slutakten.
• • •
Säga vad man vill om Glass, och det gör ju många, men ska hockeymatcher avgöras med knytnävarna är han bra att ha till – häpp – hands.
Scott Mayfield – han med uppsynen hos en basist i Buffalo Springfield 1968 – blir ingenting annat än smoked när han försöker dansa vals med glasspinnen.
Och Garden-fansen, de som är här istället för hemma vid datorn, jublar så det fladdrar i trumhinnorna.
• • •
Han tar lite mycket utvisningar, Tavares, gör han inte?
Tre ikväll bara.
Det är mycket för vem som helst och oacceptabelt för en superstar.
• • •
Dr. John i all ära, pausen når sin verkliga höjdpunkt när de visar en live-tagning med Chuck Berry på jumbotronen.
Den slutar med att den nyligen avlidne guden – som byggde hela prototypen åt rock ‘n’ roll – får en standing ovation av Garden-publiken.
Ett stort ögonblick!
• • •
Det är en sån där kväll när det slår gnistor om Rick Nash och då kan vad som helst hända.
Som när han med folk hängande på både axlar och armar, och med wobblande balans, plöjer rakt genom Islanders-zonen och trycker in ett mål.
• • •
Enligt vanligtvis tillförlitliga källor på twitter är Tårtan lite förtörnad i Nationwide Arena.
Är det någon som tittar och kan dela med sig av intryck?
• • •
Thomas Greiss gör ett par räddningar han har all rätt att visa för släkten på Youtube i sommar – och inte ens en sur, avundsjuk morbror som dricker för mycket skulle kunna klaga.
• • •
Det är lite tryck i ladan ikväll också.
Många Isles-fans har, som sig bör, tagit sig in till Manhattan och ger the home crowd en hygglig fajt.
• • •
Ah, nu har jag sett bilder från Ohio.
Vintage Tårtan, ha ha!
• • •
Oj oj, inte nog med att Steven är här. Han har, får vi se nu, Michael Imperioli med sig också. Alltså: Bobby Baccala och Christopher Moltisanti sitter tillsammans på läktaren.
Jag blir inte ofta starstruck längre, men goddammit!
• • •
Congrats till Leafs-falangen i spåret.
Den imponerande segern i Nationwide visar en gång för alla att era kids hör hemma i playoff.
Och Tampas sista chans är att vinna mot Boston imorrn.
Annars ger jag hysterikan i Örby rätt och slår officiellt fast att det inte blir nån slutspelsfest i Amalie.
• • •
Mikas framspelning till norrmannens mål skulle man kunna skriva ett par psalmer om också.
• • •
Mitt best case scenario vad gäller aktuella Atlantic match-ups vore Ottawa-Rangers och Canadiens-Maple Leafs.
Erik mot Henke skulle få det att vattnas i redaktörsgommar hemma i Stockholm – och det ultimata kanadensiska Original Six-mötet är inget de gäspar åt heller.
• • •
Som sagt:
Jag tror på den här tredjeperioden.
Så gå inte och lägg er nu, folks.

The Battle of NYC, del 2

av Per Bjurman

NY RANGERS – NY ISLANDERS 0-0 (Period 1)
• • •
Att påstå att föreställningen har slutspelsnerv vore att ta i.
Men det är en helt OK match.
Jämn, spelad i hög tempo, kampartad – utan att för den skull rymma sekvenser någon kommer minnas nästa vecka.
Ja, i och för sig, om Zuccarellos och Göran Greiders klapp-klapp-parad när två minuter återstod av inledningsperren resulterat i röd lampa hade ingen glömt det ögonblicket, men nära knockar inga pelikaner.
Ge oss ett mål, tack.
Då blir det nog mer ramalama i slaget om världens huvudstad.
• • •
AV gör tvärtemot vad de stats-orienterade fansen, med vår TP i spetsen, önskade.
Han petar Clendening och Buchnevich – och slänger in Kampfer och den djupfrysta Glassen.
Ojvoj.
Nu spelar det ingen roll om Rangers vinner med 22-0, de kommer vara förbannade i alla fall…
• • •
Förbjud te!
• • •
Jag och Ekeliw var Beavis & Butthead snarare än Mowgli & Baloo när vi såg Islanders i Raleigh förra veckan, för vi bara fnittrade varje gången Josh Ho-Sang fick tag i pucken.
Och han tjusar på samma sätt nu.
New York är blessed som har fått in en sådan artist på scenen, that’s for sure.
• • •
Vad som än händer ikväll kommer Badtofflan Vigneault inleda i princip varje mening under sin presskonferens med frasen ”There’s no doubt that…”.
Kolla ska ni få se.
Det är som en tick.
• • •
Isen ser ut att vara bakfull.
Den är riktigt…under isen.
Förlåt.
• • •
In med Hellberg!
• • • 
Där rasslade det till på William Nylanders konto.
Han gjorde ju just rookie-säsongens 20:e mål och därmed utlöstes en bonus på 212 500 dollar.
Det får man några utmärkta biffar på The Keg on York i Big Smoke för.
• • •
Bobby Baccala in the house – och det är förre talkshow-värden Craig Ferguson också.
Hoppas de har trevligt.
• • •
Nu spelar de Dr. Johns ”Right Place, Wrong Time” på Garden.
Det svampiga mästerverket ska jag ta och njuta av en stund.

The Battle of NYC

av Per Bjurman

Efter derby följer – ett derby till.
Och okej, det på Garden ikväll är väl mer ”äkta” då.
Rangers och Islanders delar ju de facto hemstad – nu mer än nånsin eftersom Isles förra året flyttade till Brooklyn, en av New York Citys fem riktiga boroughs.
Till skillnad från igår kväll står en del på spel nu också.
Inte så mycket för hemmalaget – det är som det är för Rangers, säger jag för trettiotolfte gången på en vecka – men Islanders har ungefärligen allt att spela för.
De kan inte förlora.
Då riskerar de att tappa för mycket mark mot Leafs och Bruins och kanske till och med Tampa och innan de vet av dör playoff-drömmen i Brooklyn.
Så sätt dig upp i soffan, ärade läsare.
Det här kan bli nåt att se.
• • •
Nej, jag såg inte kvaldramat i Tegera tidigare idag.
Jag hörde det.
Det är så jag sedan ett drygt decennium tillbaka följer Leksands trauman under vårarna. Jag hör Pelle Marklund, min gamla kollega från Falu-Kurirens sportredaktion mellan 1988 och 1990, referera målande och detaljrikt på Sportradion och tycker mig se allt som händer för mitt inre.
Idag var det ingen vacker syn.
Alls.
Låt oss tala klarspråk:
Ser det likadant ut i fortsättning kan lillebror från Ovansiljan mycket väl svepa Lirarnas Lag.
Ojvoj.
• • •
Nä, fan.
Magnus Hellberg får inte stå ikväll heller.
Därmed blir det inga starter för den 25-årige upplänningen, för till helgen åker Rangers till Kalifornien och då ska ers majestät Lundqvist göra comeback.
Jag fattar inte resonemanget här.
Matcherna syftar inte till så mycket mer än att hitta rätt sorts position och form inför playoff, så det finns en finfin chans att ge en ung keeper ovärderlig erfarenhet i NHL.
Istället back-to-back-pumpar de andramålisen tills han blir lika blåvit i ansiktet som flaggan de hissar i hans hemland.
Wtf, din svettiga badtoffla?
• • •
Det konstiga när jag ”ser” de där matcherna genom Marklunds skildringar är att de alltid, på bildskärmen inne i mitt huvud, spelas i gamla Leksands Isstadion – och Marklund sitter i den klassiska hytt på pressläktaren där ikoner som Åke Strömmer och Hasse Andersson visade att även live-kommentatorn kan vara en konstnär.
Det var den i den hallen, och sedermera på den pressläktaren, jag växte upp – Tegera, då kallad Ejendal, invigdes först när jag hade flyttat hit – så det kanske inte är så konstigt.
• • •
Är det här sista gången vi ser John Tavares anföra Islanders i the woooorld’s most famous arena?
Klubbens superstar har ett år kvar på kontraktet, men sitter i samma obekväma sits som Steven Stamkos förra säsongen.
Samtalen om en kontraktsförlängning går trögt och finns det fortfarande ingen lösning i sommar är GM Snow nästan tvingad att trejda honom, för att inte riskera att hans mest värdefulla tillgång försvinner för ingenting ett år senare.
Om jag vore Johnny T – en absurd tanke, jag förstår, men tänk inte så bokstavligt nu! – skulle jag innan jag skrev på försäkra mig om att Isles verkligen går all in för att bli sann contender igen.
Om de fortsätter som de senaste åren och aldrig blir mer än, som bäst, ett bubble-lag slösas en av den här generationens stora karriärer bor i Brooklyn – eller om det nu blir Queens.
• • •
Jaha, nu fick jag – ännu en gång – för att jag igår koketterade med att jag kunde sitta utanför Macy’s och, som en annan jävla poet, kisa mot den varma solen.
Idag är det bistert och blåsigt och jävligt igen.
Kung Bore gör med oss denna mars månad som Marcellus Wallace i ”Pulp Fiction” planerade att göra med Mr. Soon-To-Be-Living-The-Rest-of-His-Short-Ass-Life-In-Agonizing-Pain Rapist efter att Butch räddat honom med sitt samurajsvärd.
• • •
Det var väl en fin nyhet att NHL återvänder till Stockholm för ett par matcher i Globen?
Jag tycker det är särskilt lyckat att dubbelduellen mellan Ottawa och Colorado avgörs en bit in i säsongen istället för att, som tidigare, användas som del av Opening Night.
I november har grundserien börjat sätta sig och förutsättningarna klarnat och därför lär temperaturen i matcherna bli en helt annan.
Nu är det bara att hoppas att Avalanche inte trejdar djurgårdaren Gabriel Landeskog i sommar.
Det vore ett rätt fett antiklimax för stockholmspubliken…
• • •
Mycket kacklande och gafflande och flabbande i pressrummet idag.
Det blir lätt så när så många kollegor från samma media outlets med olika beats för en gångs skull möts ute på fältet.
Så jag är tolerant och låter bli att klaga på att de fuckar med det fokus som krävs för ett intro av det här slaget!
• • •
En som definitivt lyser upp när jag frågar hur det känns att han förmodligen ska få åka till Sverige igen är Dan Rosen på nhl.com.
Det betyder ju att han får äta räkmacka igen, delikatessen New Jerseys egen Don Cherry blev så förälskad i under Tre Kronors camp i Göteborg i höstas.
Eller hur det nu var…
• • •
Efter ytterligare tre mackor mot Calgary igår delar Bäckis alltså ledningen i assistligan med Connor McDavid.
Men inte bara det.
Han är femma i poängligan – med ingenting mer än fyra poäng upp till förstaplatsen.
Om Caps fortsätter stegra, och kedjan han bildar med de två O:na går i spinn på allvar, kan han fanimig vinna.
Det är lite mindblowing att tänka sig, men jag är beredd!
• • •
Ja, Tobias kommer med det korrekta svaret på gårdagens fråga om vem som toppar listan över argaste skribenterna i kommentatorssppåret genom åren.
Det fanns en som hette ”Robinson-Robban” som fick betydligt fler inlägg stekta än publicerade.
Han var alltid helt ursinnig.
Undrar var han är idag?
Och apropå det är alla hjärtligt välkomna tillbaka ikväll. Det var så exalterande med all action igår!
• • •
– Vi kommer få smaka på slutspelsstämning ikväll. Det är Islanders och de krigar för att ta sig över strecket. Jag ser fram emot det, säger Rick Nash i en pre game-intervju med Amanda Borges.
Det låter ju ändå lovande.
• • •
Jag har slips idag. Svart. Till ljusblå skjorta. Det är derby – och dags att börja känna sig för inför playoff.
• • •
De senaste två-tre åren har Islanders de facto ägt Rangers även när potterna varit mindre än ikväll, så nu när de verkligen behöver kicka ass kommer de att göra det, misstänker jag.
• • •
Enfant terrible Taggen – en annan som fått sin beskärda volym inlägg stekta, men mest på grund av att han är skabrös snarare än arg – gör comeback med en önskan om några rader om Sven-Erik Magnusson, som ju gick ur tiden igår.
Och visst.
En sommar när jag låg på rull över Sverige som Aftonbladets musikrecensent och skulle checka in på ett hotell i Strömstad gjorde receptionisten ett fatalt misstag och gav mig nyckeln till hans rum.
Då blev det lite galet, om man säger så.
För övrigt tycker jag Sven-Ingvars i sina bästa stunder var ett fantastiskt band, sjöng med i varje strof under det första, bejublade framträdandet på Hultsfredsfestivalen och håller ”Säg inte nej, säg kanske kanske” som den stora favoriten.
Så, stannar Taggen i spåret nu?
• • •
Bara nu Isles kan starta lite mer inspirerat än när jag och Ekeliw såg dem i Raleigh förra veckan.
Och det behöver nog inte ens påpekas.
Rangers på Garden är nåt annat än Canes i PNC Arena.
• • •
Om exakt tre veckor i kväll börjar Stanley Cup-slutspelet.
Känn på den!
• • •
Ojvoj Toronto.
2-0 efter en halv period mot Tårtans pojkar.
Det är ikväll de blir ett slutspelslag alltså.
• • •
Nu tar vi och vrider om startnyckeln här också.
Rock ‘n’ roll för fan!

Gotham derby, del 5 – The End

av Per Bjurman

NEW JERSEY – NEW YORK 3-2 (Slut, OT)
• • •
Små-luguber match, den sista för säsongen mellan Devils och Rangers.
Det gjordes ett kluster av mål i slutet av andra, följt av ett i början av tredje – och sedan hände inget mer förrän Blandisi avrundade en mycket underhållande övertidsperiod med den matchavgörande pärlan bakom Raanta.
Så kan det också bli.
• • •
Plötsligt fungerar ingenting.
Först slår dörrarna till NJ Transit-tåget mot Manhattan igen just som jag kommer utlufsande på Penn Station-perrongen, varmed jag istället får ta det oändligt långsamma path-tåget till West Village. 
Sedan är det vägarbeten på sjätte avenyn, så trafiken står helt stilla under själva slutetappen mot Midtown.
Och när jag väl kommer hem går det nästan inte att få tag i en enda av svenskarna jag söker – vilket för mig är som att få stryk i Game 7 i slutspelet.
Vad är det de högre makterna all of a sudden vill säga?
• • •
– Jag vet inte hur Devils spelar mot andra lag, men mot oss är de då alltid väldigt bra, muttrar Badtofflan.
Ja, det är det där med hat, Alain.
Mer explosivt bränsle finns inte.
• • •
Det var riktigt bra ställ i spåret i natt.
Tack som tusan för det, jag uppskattar det verkligen.
• • •
In med Hellberg!
• • •
Ah, ni ser.
Det här blir ju inte mycket till slutrapport.
I skuggan av Ondskans tirader från Florida och North carolina och DC är det ett platt intet.
Men timmen är sen och vi har en nytt derby redan i morrn och jag måste ha nåt till introt då också.
Så väl mött på Garden om arton timmar, lite knappt.

Gotham derby, del 4

av Per Bjurman

Slut.
Blandisi avgör för Devils på övertid.
Now, nu har ju ni blivit bortskämda med långa, passionerade och allmänt briljanta slutrapporter i ett par veckor.
Riktigt så kul blir det inte nu, är jag rädd, men – det kommer en i alla fall.
Först när jag är tillbaka på Manhattan och gjort klart allt annat, dock – så sitt inte vaken och vänta.

Gotham derby, del 3

av Per Bjurman

NEW JERSEY – NY RANGERS 2-1 (Period 2)
• • •
Men hej och hallå!
De höll på och söva oss till koma med brist på killer-instinkt och inga mål och dåligt med tacklingar i The Rock.

Sen bara fucking exploderar det.
Först tre mål inom loppet av knappt tre minuter – och därefter ett svavelosande praktgurgel när nästan alla på isen boxas vilt.
Nu känner vi att vi lever i New Jersey igen!
• • •
När vi skriver namnet Quenneville i den här bloggen brukar det handla om att punggrepparn i Chicago är arg och vrålar ”fuck me”.
Men nu är det unge Devils-rookien John Quenneville – kusin i andra led till den berömde Blackhawks-coachen – som får Papa Baloos prinskorvsfingrar att dansa (nåja…) över tangentbordet genom att med NHL-karriärens första mål bryta dödläget i The Rock.
Och då serrni, dröjer det inte länge förrän Prins Oscar tycker det är läge att replikera och föser in kvittering.
Sen:
Taylor Hall skickar in en laser i nättaket bakom Raanta.
Tidsangivelserna: 15.16, 16.53 och 18.22.
Det är så det går chockvågor över läktarna hela tiden.
• • •
Undrar varför de buar så mycket åt Zuccarello…
• • •
Quicke Fast ändå.
Utefter sargerna är han lika obeveklig som såna där robotgräsklippare som kör in i ett hinder.
Han bara fortsätter pumpa fast det tar helt stopp,
• • •
Det kom faktiskt ett sånt mail, helt uppriktigt skrivet, förra veckan.
”Varför buar dom när Zuccarello har pucken?”.
Ekeliw skrockade mycket roat.
• • •
Oh yes, Crosbys soloräd mot Buffalo, den är…sick.
• • •
Ett livstecken från männiksobyn!
Mowgli, som förstås inte bryr sig om jetlag när Bolts är indragna i streck-trauma, skriver:
– Tur att Hedman nätat i alla fall, tokfiasko om det blir förlust i en sån här match…
Hm, ska se om det inte går att krama ur honom en slutrappport ikväll också!
• • •
In med Hellberg!
• • •
Om de där sista minuterna av andra perioden sa nånting om hur tredje kommer se ut, då är vi in for a ride nu.

Gotham derby, del 2

av Per Bjurman

NEW JERSEY – NY RANGERS 0-0 (Period 1)
• • •
Jodå, äran betyder en del.
Devils spelar sin mest inspirerade och hungriga hockey sedan säsongen startade och har både ett och två och fem lägen att sänka den glamorösa gästen från Manhattan – bland annat får det ses som snudd på absurt att Palmieri lyckas skjuta över när han har fältet fritt framför Raanta.
Rangers är å sin sida lite tröga ut ur startblocken, men fattar efter ett tag att motståndaren kommit för att tävla och vevar igång hyggligt sista sex-sju minuterna.
Glad I’m here ändå.
• • •
Det är förstås bara de mest inpiskade av Devils-fansen som fortfarande orkar visa sig i The Rock, så som ni säkert kan räkna ut:
Detta är som en regelrätt hemmamatch för Rangers – bara i en annan hall än den vanliga.
Blått dominerar helt på läktarplats.
• • •
Bra fart och bett i unge Devils-rookien Miles Wood, tycker jag mig notera redan i hans första byte.
Coolt namn också.
Det är typ jazztrummisar som spelade på John Coltrane-plattor på 60-talet som heter Miles Wood.
• • •
Att Tommy Albelin är i The Rock är inget anmärkningsvärt.
Däremot att han på sittplatsschemat anges som scout för Toronto Maple Leafs.
Vadå, har Abbe följt Old School Lou över gränsen i norr och jobbar i Big Smoke nu?
Det var en nyhet för mig, men kul i så fall – då får han ju namnet i bucklan ytterligare en gång om några år…
• • •
Stealth-flygaren har lämnat blomrabatterna på ägorna i La Quinta i Kalifornien och sitter med the Rangers brass i logen snett ovanför mitt pressläktarhörn och yes, cigarrstumpen är på plats i mungipan.
Den synen blir aldrig gammal.
• • •
Det är Ken Daneykos son som sjunger nationalsången och vore jag elak skulle jag säga att han gör det i ungefär samma tempo som farsan åkte skridskor i slutet av karriären.
Men såna är vi ju inte här.
• • •
Snyggt med John Daniel’s-reklam i kortplanket bakom Raantas kasse.
– Du menar Jack Daniel’s, invänder du.
Nej, som Al Pacino säger i ”Scent of a Woman”:
– He may be Jack to you, but we’re very close.
• • •
Yes, Frallan – FivePoints hette han ju.
På hans tid brann det till i bloggen när Devils spelade, jävlarimig.
• • •
Mer rapporter från TD Gaaaden, tack.
Bruins och Sens spelar ändå kvällens mest laddade match.
• • •
Plötsligt får jag ett meddelande från en polare – vi kan kalla honom Don Pedro – som sitter på en resort i Dominikanska republiken och dricker Mango Tango.
Ha ha, jag vill också ha en Mango Tango!
• • •
Och i Amalie tar Yotes ledningen med 1-0.
Morsning korsning.
• • •
Tack ni som ändå är med i spåret.
Det uppskattas.

Gotham derby

av Per Bjurman

Jag ser mig om, men nej.
Ingen i omgivningen säger ”jaså” och ”jaha” och ”usch” jättefort.
Ingen fryser till is och blir stum av förundran för att någon avdankad gammal skogshuggare med NHL-meriter promenerar förbi.
Ingen storögd Stig Dagerman-kopia snubblar och välter ur glas och fastnar i sladdar och ställer sig i vägen för Jaromir Jagr.
För första gången på drygt två veckor får jag helt enkelt försöka begå en liveblogg utan Karl Gunnar Jonathan Jonte Youngblood Ondskan Ekan Ekeliw vid min sida.
Det kan bli en utmaning lika stor som det skulle vara för Alex Ovetjkin att spela match utan Nicklas Bäckström.
Precis som Bäckis matar drömpassningar till Ovie såg ju den unge skönsångaren från Örby till att mata mig med ovärderligt bloggmaterial – dygnet runt.
Men som dom säger i den här världen:
När en stjärna är borta får någon annan steppa upp.
Jag ska göra mitt bästa.
• • •
Får som en annan karaktär i en Springsteen-hymn korsa – eller snarare åka under – Hudson River för att kunna genomföra denna solo-comeback.
Det är ju derby i Metropolitan Area ikväll.
Ja, jag vet att några strikta petimetrar där ute inte tycker att matcher mellan Rangers och Devils kan kallas derbyn eftersom de hör hemma i varsin delstat, men det tar 20 minuter att resa mellan Madison Square Garden och The Rock, så jo.
Derby it is.
Fast det finns risk att det blir lite tamt den här gången.
Att Devils är avsågade skulle i och för sig inte behöva betyda så mycket, chansen att få jävlas med Rangers räcker mer än väl som motivation i downtown Newark, men som vi var inne på i fredags är det dessvärre svårt att göra även det just nu.
Blåskjortorna ligger på den första wild card-plats där det gynnar dem att ligga och win or lose i den här sortens matcher – där ligger de med största sannolikhet kvar när krutröken lagt sig om två och en halv vecka.
Hoppet står till att äran och the local bragging rights fortfarande väger tillräckligt tungt för att några av de gamla ovännerna på isen ska få upp pulsen.
Vi vill ju se ett äkta brawl när det är…just det, derby.
• • •
Mowgli & Sång- och dansbjörnen hann runda av hela roadtrippen med en hittills orapporterad femtonrondare på byn efter den sista matchen på Garden i fredags.
Ja, det var drängigt St. Patrick-kaos där ute, men vi hittade en hygglig fristad på en bar vid 53rd and 3rd – för Ondskan är ju sånt Ramones-fan – och var fortfarande kvar vid stängning framåt 04 på morgonen.
Så nu vet ni varför den utlovade epilogen dagen efter blev lite kortfattad…
• • •
Får skämmas när jag kommer hit och omedelbart stöter på Devils numer bussiga och tjänstvilliga PR-stab.

De försåg mig även inför detta år med en säsongsackreditering, men jag har varit här…what, tre-fyra gånger sammanlagt?
Det är ju direkt oförskämt.
Men tyvärr asså…det har verkligen inte funnits så många skäl att åka hit. Det gamla storlaget är ju på dekis, tog lite oväntat två rejäla steg bakåt i vinter och spelar vare sig bra eller underhållande hockey – och dessutom sitter Yayo Josefson, klubbens enda svensk, allt som oftast skadad i en loge på läktaren.
Så, well, de får se till att up their game.
Då kommer jag.
• • •
I förmiddags var jag på möte på NHL-kontoret på sjätte avenyn, för det finns players där som vill att jag ersätter Gary Bettman när han går i pension.
Nä, det var några på PR-avdelningen som bad att få plocka lite i min hjärna inför ett par kommande grejor som ni ska få höra mer om nån gång – och meddelas kan att det där kontoret är precis så snyggt och fancy och coolt som jag minns från första besöket för sex-sju år sedan.
Sen gick jag ut och promenerade på ett vårlikt Manhattan och satt ett tag på en stol på plazan utanför Macy’s med en kaffe och bara kisade mot en varm sol.
Då var det nästan så jag glömde saknaden efter Ondskan…
• • •
Det verkar som allt vi har kvar nu är Bostons, Torontos, Islanders och Tampas privata uppgörelse om sista wild card-platsen – och möjligen också tredjeplatsen i Atlantic Division.
Kings chanser att komma ikapp i väst bedömer i alla fall jag som mindre än att Tom Sestito tar en universitetsexamen i litteraturhistoria efter hockeykarriären.
Segt, det.
De sista grundserieveckorna ska vara ett så gastkramande drama att det inte går att sova om nätterna.
• • •
En typ av människa jag har svårt att förstå mig på är den som står och tar för sig i en buffé och inte blir stressad och skyndar på när andra väntar bakom.
Som en före detta storback i Devils i pressloungen i The Rock idag…
Men det är förstås jag som får magsår och sölkorvarna som lever långa, harmoniska liv.
• • •
– Utgå från att vi inte kommer till OS, sa Bettman idag.
Det låter ju nedslående.
Men smoke and mirrors, folks.
Teater.
Så länge han inte slår fast att det är hundraprocentigt bestämt att NHL inte släpper sina spelare finns goda chanser att de bästa är på isen när de släpper pucken i Gangneung Hockey Centre om mindre än ett år.
• • •
Den mögliga gamla Badtofflan!
Magnus Hellberg får inte stå ikväll heller – fast denna mindre angelägna match är den första i en ny back-to-back-giv.
Jag protesterar!
• • •
För några år sedan hade det varit förtätad stämning i spåret en sån här kväll, med såna som Konsertpianisten och Hällegerd och NJD och han vad han nu hette, den verkligt temperamentsfulle Devils-krigaren, med lansarna dragna för hemmalaget.
Men nu…well, det är som det är.
• • •
Jag min åsna, jag skulle ha mailat mina Masterton-röster till klubbordförande i PHWA:s Rangers-chapter igår.
Men det glömde jag bara för att jag var downtown och blev klippt och rakad av min ryska barberare och sedan fick för mig att jag måste gå till Bloomingdale’s och köpa strumpor.
Där tappade Dan Girardi, Henrik Lundqvist och Marc Staal en röst vardera.
Ber om ursäkt.
• • •
Inte för att plåga Hällegerd och Konsertpianisten och de andra med påminnelser om hur det var en gång, men den här har de hunnit resa sedan jag var här – eller åtminstone tog mig runt hörnet från pressingången – senast.
BRODEUR
Fint.
Det är väl ungefär så Ekeliw föreställer sig att hans Örby-staty ska se ut också.
• • •
Vi ska hålla The Battle of Siljan utanför den här bloggen, eljest finns risken att jag röjer min sanna, aggressiva natur.
Låt mig bara säga att det var väldigt roligt att ett par dygn innan första ronden intervjua leksingen Flipper Forsberg och moringen Mattias Ekholm om frontlinjen som nu går rakt genom Nashvilles omklädningsrum.
Kolla tidningen imorrn!
• • •
När 19.00-matcherna startar och det fortfarande är ljust ute…då sjunger det ändå till i själen.
Årets klimax är snart här, signalerar kvällssolen.
• • •
Ikväll har Tampa verkligen sista chansen – igen.
Slår de inte Arizona i Amalie, då kan Tre Kronor, som Ekan i sin bittraste stund befarade, boka resor till Köln åt Vigge och Strålle.
• • •
Tråkigt nog filmade de inga Sopranos-scener alls från kvarteren kring The Rock, men när jag kliver ut på trottoaren utanför Penn Stations slår det mig att Tony och Janice i alla fall stod där när hon i slutet av säsong 2 hade råkat mörda avskyvärde fästmannen Richie och behövde ta en Greyhound tillbaka till Seattle.
Det var där och då Tony berättade för henne.
– I go to a shrink.
Såna insikter livar upp!
• • •
Törs man hoppas på några livstecken i spåret ikväll?
Det vore kul.
Det är ju ändå – derby.
Och nu kör vi.

The Mowgli & Baloo Roadtrip 2017, del 33 – The End

av Per Bjurman

Och där gick Mowgli…
BYE
Nu tar han sig till JFK i det snöblandade regnet och om allt går som det ska är han tillbaka i människobyn i morgon.
Därmed är vår roadtrip officiellt över.
Vi ber att få tacka för sällskap och glada tillrop.
Vi kör en ny sväng i höst – Vegas-Phoenix-Dallas-Nashville-Tampa…

Sida 2 av 684
  • Tjänstgörande redaktör: Joakim Magné
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB