Då var det dags för nästa säsongssummering.
Här har jag granskar tränarna, lagen och även blickat fram mot silly season.

16) Aston Villa, 38 poäng

Utvärdering av den gångna säsongen:
Betyg:
Spelarna: 1/5. Flera spelare som underpresterade. Få toppar.
Tränaren: Alex McLeish: 1/5. Negativ spelidé, negativ trend för klubben. Att McLeish fick gå efter säsongen var naturligt.
Mest positivt: Villa har en rad unga spelare i klubben som fått chansen under åren: Lichaj, Weimann, Baker, Carruthers, Gardner.
Mest negativt: Stilian Petrov diagnosticerades med leukemi i mars och fick följa resten av säsongen från läktaren.
Snackisen: James Collins, Chris Herd och Fabian Delph hamnade i bråk på krogen – mitt under brinnande bottenstrid.
Vilka spelare kan säljas: Emile Heskey.
Vilka spelartyper skulle behövas: En defensiv mittfältare och en högerback.
Rimliga värvningar: Grant Holt (Norwich).
Säsongens spelare: 1) Stephen Ireland. Vaknade till liv och spelade som i fornstora dar runt nyår. 2) Shay Given. 3) Darren Bent.
Målsättning inför säsongen 2012/13: Mittenplacering.

17) QPR, 37 poäng

Utvärdering av den gångna säsongen:
Betyg:
Spelarna: 2/5. Nu när kontraktet säkrades får vi väl ge godkänt, QPR var trots allt nykomling. Men med de värvningarna hade vi väntat oss lite mer.
Tränaren: Neil Warnock: 2/5. Fick först vara med om kaoset i början av säsongen då klubben bytte ägare och brottas med en egensinnig Adel Taarabt. Laget låg en poäng ovanför nedflyttningsstrecket när Warnock fick gå efter nyår. Mark Hughes: 1/5. Värvade en rad spelare – Bobby Zamora, Djibril Cissé, Samba Diakité, Taye Taiwo – men förbättringen var marginell.
Mest positivt: Med Tony Fernandes fick klubben en ägare som verkar vara mer långsiktig och villig att satsa.
Mest negativt: Joey Barton skämde ut sig i slutomgången mot Manchester City och är avstängd till november. Ingen lär vilja köpa honom och det kostar 120 miljoner kronor att sparka mittfältaren.
Snackisen: Joey Barton. Ena stunden usel, i nästa briljant – för att sedan skapa rubriker med sitt twittrande.
Vilka spelare kan säljas: Joey Barton.
Vilka spelartyper skulle behövas: En central mittfältare och en vänsterback om inte Taiwo blir kvar.
Rimliga värvningar: Alessandro Del Piero (Juventus).
Säsongens spelare: 1) Clint Hill. Mittbacken klev fram och blev en klippa. 2) Jamie Mackie. 3) Alejandro Faurlin.
Målsättning inför säsongen 2012/13: Nytt kontrakt.

18) Bolton, 36 poäng

Utvärdering av den gångna säsongen:
Betyg:
Spelarna: 1/5. Bolton gjorde det okej med tanke på förutsättningarna – skador på flera nyckelspelare redan innan säsongen startat. Men visst hade vi önskat oss mer av spelare som Kevin Davies, Paul Robinson, Jussi Jääskelainen.
Tränaren: Owen Coyle: 2/5. Den skotske tränaren hyllades för 1,5 år sedan men lär ha åldrats rejält under den här säsongen. Allt gick emot Bolton och Coyle satt med bakbundna händer utan resurser att agera.
Mest positivt: Chung-yong Lee gjorde comeback i slutet av säsongen. En liten ljusglimt under ett nattsvart år.
Mest negativt: Benbrotten på Lee och Tyrone Mears inför säsongen följdes av att Stuart Holden slog upp sin knäskada. Utan dessa skador tvivlar jag på att Bolton ramlat ur.
Snackisen: Fabrice Muambas kollaps i FA-cupmatchen mot Tottenham chockade en hel fotbollsvärld. Som tur var gick hans liv att rädda.
Vilka spelare kan säljas: Mark Davies, Nigel Reo-Coker, Martin Petrov.
Vilka spelartyper skulle behövas: Om de skadade spelarna återvänder ser jag störst behov av en målfarlig striker.
Rimliga värvningar: Simon Church (Reading), Chris Martin (Norwich).
Säsongens spelare: 1) Adam Bogdan. Tog förstaposten framför Jääskelainen. 2) Mark Davies. 3) Martin Petrov.
Målsättning inför säsongen 2012/13: Uppflyttning till Premier League.

19) Blackburn, 31 poäng

Utvärdering av den gångna säsongen:
Betyg:
Spelarna: 1/5. Laget drabbades visserligen av flera tunga avbräck – Phil Jones, Chris Samba, Ryan Nelsen – men betyget kan inte bli godkänt när de underpresterade i de viktiga matcherna.
Tränaren: Steve Kean: 1/5. Levde med en omänsklig press redan inför säsongen. Hans oförmåga till man-management har sett honom hamna i onåd hos flera av spelarna.
Mest positivt: Värvningen av Yakubu för kaffepengar i slutet av fönstret blev en succé. Utan nigerianens 17 fullträffar hade Blackburn varit avsågat långt tidigare.
Mest negativt: Ägaren Venky’s totala avsaknad av bollkänsla. De har lyckats göra det ena självmålet efter det andra. Det bästa de kan göra vore att sälja klubben.
Snackisen: Fansens protester mot Venky’s. Vid ett tillfälle hyrde de ett flygplan som fick cirkulera över Ewood Park med banderollen ”STEVE KEAN OUT”.
Vilka spelare kan säljas: Martin Olsson, David Hoilett, Yakubu, Steven N’Zonzi… Blackburn kommer att få jobba hårt för att övertyga dessa om att bli kvar.
Vilka spelartyper skulle behövas: Stannar Paul Robinson är målvaktsfrågan löst. Annars behövs det mesta.
Rimliga värvningar: Enklast är att kolla vilka av Jerome Andersons klienter som är kontraktslösa.
Säsongens spelare: 1) David Hoilett. Fick sitt stora genombrott. 2) Yakubu. 3) Grant Hanley.
Målsättning inför säsongen 2012/13: Skapa lugn och ro i klubben och bygga för att vara tillbaka inom ett par år.

20) Wolverhampton, 25 poäng

Utvärdering av den gångna säsongen:
Betyg:
Spelarna: 1/5. Wolves satsade inför säsongen med värvningar av Roger Johnson och Jamie O’Hara. en placering runt mitten kändes inte orealistisk. Istället höll laget till i botten i princip hela säsongen och kraschade ned i Championship.
Tränaren: Mick McCarthy: 1/5. Lyckades inte få ut spelarmaterialets kapacitet. Var satt under press redan i höstas. Klarade den stormen, men fick gå under våren istället. Terry Connor: 1/5. På sina 13 matcher tog laget fyra poäng av 39 möjliga.
Mest positivt: Utbyggnaden av Molineux Stadium som gör att arenan i fortsättningen tar 31 500 åskådare.
Mest negativt: Tränarbytet i början av året blev katastrofalt då klubben sparkade McCarthy och sedan fick nobben från en rad namn och blev tvingad att lyfta upp andretränaren Terry Connor.
Snackisen: Roger Johnson värvades, fick lagkaptensbindeln och totalfloppade.
Vilka spelare kan säljas: Matt Jarvis och Steven Fletcher hör hemma i högstadivisionen. Det gör även Kevin Doyle när han är i form.
Vilka spelartyper skulle behövas: Ersättare till de ovan nämnda, en ytter och en anfallare känns angeläget.
Rimliga värvningar: Cameron Stewart (Hull City).
Säsongens spelare: 1) Steven Fletcher. Hans mål räddade kontraktet förra säsongen. Bar lagets anfallsspel på sina axlar under stor del av säsongen. 2) Matt Jarvis. 3) Stephen Ward.
Målsättning inför säsongen 2012/13: Uppflyttning till Premier League.

***
Imorgon kommer nästa del.

Förra veckan rankade vi de 50 bästa spelarna i Premier League.
Men hur har de andra, cirka 400 spelarna som visat upp sig i Premier League under säsongen presterat?
Här är genomgången som ska ge svaret.
Min betygsättning av samtliga spelare i Premier League under året.

Jag fick den här galna idén – och genomförde den – förra året när jag jobbade på Eurosport. Den var så uppskattad att jag gör ett nytt försök.
Jag har gått igenom varje spelare, kollat statistik, vänt och vridit och satt en siffra. Jag kör kvällstidningsskalan 1-5, men har lagt till betyget Messi-klass (6) för att understryka att femman som symboliserar ”världsklass” inte betyder att man är i klass med världens allra bästa spelare. I mina ögon spelar Leo Messi och Cristiano Ronaldo fotboll från en annan planet.

Det har inte varit lätt, men det är precis som med 50-listan: Ibland måste man utmana sig själv.
Idag publiceras del 1 av genomgången.
Vi kör fyra lag om dagen.

Innan ni läser, några riktlinjer:
* Jag har inte betygsatt spelare som bara spelat tre-fyra matcher. Gränsen går vid spelare som spelat åtminstone fyra-fem matcher.
* Betygsättningen gäller endast ligaspelet.
* Jag kan ha missat någon spelare – i så fall är det bara att hojta till så lägger jag till den spelaren.
* I den här genomgången har jag inte bedömt frånvaro som en förminskande faktor. Jag har istället tittat på hur bra spelaren var när han väl spelade.
* Få matcher kan dock vara en faktor som sänker betyget om spelaren varit petad (det finns ju ofta en anledning till att man är petad, dvs man är inte tillräckligt bra).
* Jag förstår att ni gärna hade sett motiveringar till betygen, men det hade tagit för lång tid att göra. Det är bättre att ni ifrågasätter ett specifikt betyg så ska jag motivera det.
* Ambitionen var att sätta betygen utan att ta hänsyn till eventuella förväntningar på spelaren. Sedan är det oundvikligt att bedömningen påverkas av en spelare som överraskar.
* Man kan ha olika syn på som menas med ”världsklass”. Därför lade jag i år till betyget 6, ”Messi-klass”, för att understryka att jag använder ett bredare begrepp där världsklass innefattar spelare som varit en av de bästa i sin position i världens mest konkurrenskraftiga liga.

BETYG SPELARE-FÖR-SPELARE, PREMIER LEAGUE 2011/12
* Betygsskalan: 6=Messi-klass, 5=världsklass, 4=mycket bra, 3=bra, 2=godkänd, 1=underkänd.

Arsenal

Målvakter
Wojciech Szczesny 4

Försvarare
Bacary Sagna 4
Thomas Vermaelen 4
Kieran Gibbs 3
Per Mertesacker 2
Johan Djourou 1
André Santos 2
Laurent Koscielny 5
Carl Jenkinson 1

Mittfältare
Mikel Arteta 4
Yossi Benayoun 3
Francis Coquelin 2
Emmanuel Frimpong 2
Alex Oxlade-Chamberlain 3
Aaron Ramsey 2
Tomas Rosicky 4
Alex Song 4
Theo Walcott 4

Anfallare
Andrej Arsjavin 1
Marouane Chamakh 1
Robin van Persie 5
Gervinho 2

Aston Villa

Målvakter
Shay Given 4

Försvarare
Nathan Baker 2
Richard Dunne 3
Ciaran Clark 2
James Collins 3
Carlos Cuellar 2
Alan Hutton 2
Eric Lichaj 3
Stephen Warnock 2

Mittfältare
Marc Albrighton 2
Barry Bannan 2
Fabien Delph 1
Garry Gardner 2
Stephen Ireland 3
Stilian Petrov 3
Chris Herd 2
Charles N’Zogbia 1

Anfallare
Gabriel Agbonlahor 2
Darren Bent 2
Nathan Delfouneso 1
Robbie Keane 3
Emile Heskey 1
Andreas Weimann 2

Blackburn

Målvakter
Paul Robinson 3

Försvarare
Scott Dann 1
Gaël Givet 2
Grant Hanley 3
Adam Henley 2
Michel Salgado 1
Chris Samba 3
Martin Olsson 3
Bradley Orr 1

Mittfältare
David Dunn 2
Mauro Formica 2
Jason Lowe 2
Steven N’Zonzi 3
Marcus Olsson 2
Morten Gamst Pedersen 2
Radosav Petrovic 1
Rubén Rochina 1
Simon Vukcevic 1

Anfallare
David Goodwillie 1
David Hoilett 4
Yakubu 4

Bolton

Målvakter
Adam Bogdan 3
Jussi Jääskelainen 2

Försvarare
Dedryck Boyata 2
Gary Cahill 3
Zat Knight 2
Marcos Alonso 2
Tim Ream 3
Sam Ricketts 2
Paul Robinson 1
Gretar Steinsson 3
David Wheater 2

Mittfältare
Mark Davies 3
Chris Eagles 2
Ricardo Gardner 1
Ryo Miyaichi 3
Fabrice Muamba 2
Martin Petrov 3
Darren Pratley 1
Nigel Reo-Coker 3

Anfallare
Kevin Davies 1
Ivan Klasnic 2
David Ngog 2
Tuncay Sanli 1

***
I morgon får ni del 2.

Hur toppstriden ser ut vet ni.
Carlos Tévez har gjort comeback i Manchester City och Paul Scholes dominerar för Manchester United.
Men hur är läget i botten med fyra-fem omgångar kvar?
Här är en genomgång av lagen som slåss överlevnad.

Minitabell
15) Aston Villa 35 p
16) Queens PR 31 p
17) Wigan 31 p
————————
18) Bolton 29 p
19) Blackburn 28 p
20) Wolves 23 p 

15) Aston Villa 35 poäng, -12
Program: 4/5
Sunderland (h), Bolton (h), West Brom (b), Tottenham (h), Norwich (b).
Kommentar: Efter dagens match har man ganska överkomligt schema, bara ett möte med ”Big Six”. Dessutom en match mindre spelad.

Skadeläget: 1
Chris Herd (förväntad comeback: 21 april), Marc Albrighton (no return date), Stilian Petrov (no return date), Fabian Delph (21 april), Richard Dunne (no return date).
Kommentar: Många skador och tunga skador. Frånvaron av ledarfigurer som Richard Dunne och Stilian Petrov extra kännbar. Darren Bent saknas enormt.

Formen: 1.
Kommentar: En seger på de tio senaste matcherna i ligan. Villa är i gungning och väldigt lite i spelet talar för en förbättring.

Formen hos nyckelspelare: 1
Kommentar: Målansvaret vilar på Darren Bent och med anfallaren på skadelistan (har inte spelat sedan 25 februari) är Villa påtagligt uddlöst framåt.

Tränare: 2.
Kommentar: Alex McLeish har erfarenhet av bottenstrider, men han status har sjunkit drastiskt sedan han stod vid rodret när Birmingham seglade ned i Championship fjol.

Totalt: 9/25.

16) Queens Park Rangers 31 poäng, -19
Program: 1.
Tottenham (h), Chelsea (b), Stoke (h), Manchester City (b).
Kommentar: Tre av fyra matcher mot ”Big Six” och en på pappret lättare hemmamatch mot Stoke. QPR kommer att få kämpa för poängen.

Skadeläget: 3
Alejandro Faurlin (resten av säsongen), Kieron Dyer (resten av säsongen).
Kommentar: Faurlin blev ett enormt avbräck när han gick sönder i början av året, men nu har Samba Diakité kommit in i Premier League och minskat saknaden av argentinaren.

Formen: 3
Kommentar: Tre segrar på de sex senaste matcherna i ligan. Joey Barton gjorde en kanonmatch senast – viktigt förstås.

Formen hos nyckelspelare: 3.
Kommentar: Det tog tid, men Adel Taarabt hittade till formen i Premier League.

Tränare: 2.
Kommentar: Mark Hughes har inte fått jobba med laget någon längre tid. QPR:s resultat har inte varit bättre sedan walesaren tog över.

Totalt: 12/25

17) Wigan 31 poäng, -26
Program: 2
Arsenal (b), Fulham (b), Newcastle (h), Blackburn (b), Wolves (h).
Kommentar: Tre av fem matcher på bortaplan. Avslutningen mot ett redan avsågat (?) Wolves kan bli räddningen.

Skadeläget: 5.
Hugo Rodallega (21 april).
Kommentar: Inga långvariga skador. Rodallega kan vara tillbaka till nästa match.

Formen: 5
Kommentar: Bortaseger mot Liverpool för ett par veckor sedan och vinst mot Manchester United i veckan. Däremellan en knapp – och ytterst kontroversiell – förlust borta mot Chelsea. Wigan är i storform.

Formen hos nyckelspelare: 4.
Kommentar: Wigan har ingen utpräglad nyckelspelare, men Victor Moses är viktig för anfallsspelet och han svarade för en kanonmatch mot United.

Tränare: 4
Kommentar: Jag vet inte hur det går till, men Roberto Martinez lyckas på något sätt hålla kvar Wigan år efter år.

Totalt: 20/25

——————————————————————-

18) Bolton 29 poäng, -29
Program: 2
Swansea (h), Aston Villa (b), Sunderland (b), Tottenham (h), West Brom (h), Stoke (b).
Kommentar: Bara ett möte med ”Big Six”. De övriga matcherna är inga omöjliga uppgifter, men inte heller lätta.

Skadeläget: 1
Fabrice Muamba (no return date), Tyron Mears (resten av säsongen), Ricardo Gardner (resten av säsongen), Chung-yong Lee (6 maj), Stuart Holden (no return date).
Kommentar: Flera nyckelspelare borta sedan länge. Dessutom har de fått handskas med Fabrice Muambas kollaps.

Formen: 3
Kommentar: Tre segrar på de sex senaste matcherna. Bolton har sett ut att hitta styrka av Muambas öde.

Formen hos nyckelspelare: 3.
Kommentar: Den egentliga nyckelspelaren, Stuart Holden, har varit skadad i princip hela säsongen. Adam Bogdan, målvakten, får ses som den viktigaste kuggen just nu, och han har rest sig efter en skakig inledning i höstas.

Tränare: 3
Kommentar: Owen Coyle var en av brittisk fotbolls största tränarämnen efter första året i Bolton. Inte lika hög status nu, men det är inte på tränarbänken som Bolton saknar kvalitet.

Totalt: 12/25

19) Blackburn 28 poäng, -28
Program: 2
Norwich (h), Tottenham (b), Wigan (h), Chelsea (b).
Kommentar: Två tuffa matcher, två som är möjliga trepoängare.

Skadeläget: 2
Yakubu (no return date), David Hoilett (21 april), Grant Hanley (no return date), Michel Salgado (no return date), Vince Grella (no return date).
Kommentar: De tre nyckelspelarna Yakubu, Hoilett och Hanley tvingades kliva av senast. Yakubu med känning i knäet, Hanley med en fotskada. Tillståndet med Hanley verkar vara värst. ”Han kan missa resten av säsongen”, sa Kean i lördags.

Formen: 1
Kommentar: Fem raka förluster. 0-3 mot Swansea i lördags.

Formen hos nyckelspelare: 3
Kommentar: Yakubu var mer målfarlig i höstas, men med sin fysik är han alltid ett orosmoment för motståndarförsvaren.

Tränare: 1
Kommentar: Steve Kean har liten erfarenhet och har suttit löst under större delen av säsongen. Var på väg att vända trenden och skaffa sig andrum när laget tog två raka segrar i mars.

Totalt: 9/25

20) Wolverhampton 23 poäng -39
Program: 2
Manchester City (h), Swansea (b), Everton (h), Wigan (b).
Kommentar: Wolves behöver nästan gå rent för att klara kontraktet och då är det inte direkt fördelaktigt att City på Etihad väntar närmast.

Skadeläget: 2
Stephen Hunt (no return date), Jody Craddock (no return date), Jamie O’Hara (no return date).
Kommentar: Inte så många skador, men spelarna som sitter på rehabcykeln är viktiga – inte minst tack vare sin karaktär. ”Lagpappan” Craddock hade behövts i ett försvar som läcker.

Formen: 1
Kommentar: En seger sedan 4 december. Två poäng av 27 möjliga sedan Terry Connor tog över.

Formen hos nyckelspelare: 1
Kommentar: Jamie O’Hara blev en grym injektion för Wolves när han kom från Spurs i fjol. Har inte alls lyckats den här säsongen. Nu har han dessutom varit skadad.

Tränare: 1
Kommentar: Terry Connor tog över efter Mick McCarthy men har inte stoppat raset.

Totalt: 7/25

***
Min magkänsla den senaste veckan/veckorna har varit att Wolves, Blackburn och Bolton åker ur. Efter att ha studerat programmet, känt av formen tror jag att QPR kan få riktigt kämpigt.
Så mitt tips i dagsläget blir att Wolves, Blackburn, QPR får börja om i Championship.

Vad tror du om bottenstriden? Vilka åker ur? Vad kommer att bli avgörande?

Boltons Fabrice Muamba, 23, kämpar för sitt liv.
Han segnade ned under gårdagens FA-cupmtach mot Tottenham.
Det här dygnet utkämpar han sitt livs kamp.
Är det någon som ska klara det är det han som redan övervunnit så många hinder.
Spelaren som flydde inbördeskriget i DR Kongo.
Som fann sig till rätta i skolan trots att han inte kunde ett ord engelska.
Som studerade matematik på universitetet. Som läser böcker istället för om sig själv i skvallertidningarna.
Som behöll sin plats i Bolton vecka ut och vecka in trots att han för de allra flesta var totalt anonym.
Det här är historien om Fabrice Muamba.

Spelarna visste direkt att det var allvar.
Fabrice Muamba föll handlöst till marken. Han låg med ansiktet ned i gräset.
Minnesbilderna blir svåra att glömma:
Tottenhams Rafael van der Vaart viftande mot bänken för att få dem att inse allvaret.
Jermain Defoe i tårar.
Mittfältskollegan Nigel Reo-Coker sittandes på huk med ansiktet begravt i händerna.
Tränaren Owen Coyle som joggar ut för att sedan vända tillbaka bedrövad.
Publikens chockartade förtvivlan.
Fabrice Muamba hade drabbats av hjärtstillestånd. Han vårdades i över sju minuter på gräsmattan innan han bars ut till ljudet av rungande applåder.
23-åringen vårdas nu av hjärtspecialister på intensivvårdsavdelningen på London Chest Hospital.
Hans tillstånd är fortfarande kritiskt.
De närmaste timmarna kommer han att utkämpa sitt livs kamp.

Det är inte första gången Fabrice Muamba tvingats kämpa.
Hans väg till Premier League har varit längre än de andras.
Han föddes 1988 i Kinshasa, huvudstaden i Zaire (Demokratiska republiken Kongo). När pappa Marcel flydde från landet 1994 och sökte politisk asyl i England fick Fabrice och mamman stanna i hemlandet.
Marcel var rådgivare till president Mobto Sese Soko. När rebellerna försökte störta landets styre var hotbilden mot Marcel för stor.
– Det var folk som var ute efter pappa. Han var i fara och visste att han kunde bli dödad. Han förde oss till sin brors hus för det var det säkraste stället för oss, men han var tvungen att lämna landet.
Inbördeskriget i DR Kongo är ett av de blodigaste världen upplevt sedan andra världskriget. Uppskattningsvis 5,4 miljoner människor miste livet.
Marcel tvingades bege sig iväg med så kort varsel att han sa till sin sexåriga son att han bara skulle gå en sväng. Fabrice såg inte sin pappa igen på flera år.
– Jag minns dagen då han stack. Han kom in till mig på morgonen och sa att han skulle gå ut. Jag frågade ”vart”, men han sa bara att han skulle gå. Jag förstod inte att han skulle till flygplatsen och åka. Det var väldigt, väldigt tufft för mig, men han hade inget alternativ. Folk dödades på gatorna. Jag såg det med egna ögon. Jag hörde skott varje natt. Jag brukade spela fotboll i timmar, men det fanns också stunder när det var för farligt.

Efter flera års kamp, fem år, fick Marcel uppehållstillstånd. Hans bror Ilunga, hade inte lika tur. Han mördades av den nya regimen.
Fabrice Muamba berättade senare i Daily Mail om kriget:
– Det var väldigt jobbigt. Jag såg kriget. Jag såg människor som dog. Jag växte upp med det. Det var otäckt.
Efter fem år var familjen återförenad.
Då hade han och mamman följt efter till England. De landade på Heathrow i december 1999.
Det var snö på marken. Fabrice hade aldrig sett snö.
– Det var en slags kyla som jag aldrig hade känt. Jag skakade när jag gick av planet, men det var värt det när jag såg min pappa och vi sprang mot varandra och kramade om varandra. Det var starten på vårt nya liv.
Det var inte helt enkelt, det heller. Det fanns fler hinder.
Fabrice pratade inte ett enda ord engelska.
– Jag var förbryllad. Alla pratade så fort och det var skrämmande. Men fotboll gav mig respekt. Så fort bollen kom fram dominerade jag. Alla undrade ”Vem är den här killen?”. Jag hade inga problem i skolan efter det.

Fotbollskarriären tog fart. Fabrice värvades till Arsenal, laget han höll på, 2002. Då var han 14 år. Han imponerade så pass att han senare det året debuterade i det engelska U16-landslaget.
Arsenal hade stora förhoppningar på mittfältaren som sågs som en ny Patrick Vieira. Som 17-åring skrev han sitt första proffskontrakt. Två veckor senare debuterade han i Ligacupen borta mot Sunderland. Arsenal vann med 3-0.
Om debuten sa han:
– Mr Wenger pratade med mig inför matchen och frågade om jag var nervös. Jag förklarade att jag inte brukar bli det. Bossen log och sa bara åt mig att njuta av matchen och göra det jag var bra på.
Konkurrensen på Arsenals mittfält var dock hård. Muamba lånades ut till Championship, likt många andra egna produkter. I hans fall blev det Sebastian Larssons Birmingham.
Det var en bra flytt. Fabrice Muamba spelade 41 matcher när Birmingham säkrade uppflyttning till Premier League och utsågs till ”Årets unga spelare” i klubben. Managern Steve Bruce tvekade inte på att betala £4m för den defensive mittfältaren.
– När han kom sa jag att han skulle bli en stor, stor spelare för oss och en publikfavorit och i takt med säsongen så har han blivit exakt det, sa Steve Bruce.
– Jag tyckte att hans insatser mot slutet av säsongen, sättet han pushade laget, var otroligt för en så ung kille. Han löper från box till box, vinner boll och hans passningsspel har utvecklats rejält sedan starten av säsongen.

När Birmingham åkte ur gick flytten till Bolton. Gary Megson gillade Fabrice Muamba, men såg också aspekter som behövde förbättras.
– Han måste göra fler mål och han måste ta sig framåt i plan mer. Han är exceptionell på att göra det han köpts för, men om han vill bli bättre, måste han lägga till det till sitt spel. Han är en underbar kille och kommer att bli en toppspelare, sa Megson.
Just det här har legat Fabrice Muamba i fatet. Jag slår vad om att väldigt få som nåddes av gårdagens tragiska nyhet har reflekterat över Muamba som spelare. Han har sprungit runt där på mittfältet på Reebok Stadium som ordinarie utan att göra så mycket väsen av sig.
Även för mig som följer ligan intensivt var han länge en doldis. Men så läste jag en intervju för några år sedan med Owen Coyle, Boltontränaren, där han berömde Muambas presspel. Jag tänkte: ”Det måste jag titta närmare på nästa gång”.
Det gjorde jag och då upptäckte jag också vilket stort arbete han gör i det tysta. Han defensiva egenskaper är i klass med ligans bästa spelare i positionen. Hade hans passningsspel varit bättre (en rätt viktig detalj i fotboll) hade han kunnat vara en man för landslaget. I det här inlägget från förra veckan kallade jag honom för ”en Chieck Tioté-light”.
– Jag är inte den mest talangfulla spelaren, men jag vet vad jag kan och vad jag behöver göra för att vara kvar, sa han, enligt The Telegraph.
Ibland stämde det och då var det Muamba som skapade utrymme och frihet till de offensiva lirarna. Som i segermatchen mot Liverpool den 21 januari där han, Nigel Reo-Coker och Mark Davies ”ran the show”. Rubrikerna efteråt, även i den här bloggen, handlade om Mark Davies och anfallaren David Ngog. Men det innebär inte att vi inte noterade Fabrice Muambas uppoffrande arbete i maskinrummet.

Fabrice Muamba uppfyllde inte schablonbilden av en ung, rik Premier League-stjärna. Han syntes inte på de röda mattorna framför vimmelkamerorna.
Istället levde den religöse 23-åringen ett lugnt familjeliv. Han friade till flickvännen för förra månaden på alla hjärtans dag. Paret har sonen Joshua.
Fabrice Muamba tyckte det var viktigt att skaffa sig en utbildning (”det finns mer i livet än att kicka en boll”). Han läste kurser i matematik på universitet. Han berättade senare:
– Jag ville alltid studera. Jag gillar att läsa böcker om det vardagliga livet, självbiografier och sånt.
Han gjorde hela klassresan – från kriget i DR Kongo till världens mest populära fotbollsliga. Han trivdes på öarna.
– England är mitt adopterade land, sa han förra året. Folk har hjälpt mig, välkomnat mig med öppna armar och gett mig chansen. Jag tjänar mer än jag behöver och lever ett komfortabelt liv. Jag är väldigt tacksam.

I går sprang Fabrice Muamba ut på White Hart Lane för sin 149:e match i Bolton. Det var FA-cupkvartsfinal, en cup där Bolton jagar revansch efter förra årets försmädliga 0-5-smäll i semifinalen mot Stoke.
Fabrice Muamba var laddad. Inför matchen twittrade han:
”Just reach white hart lane. #COYW lets have it now”.
Bolton höll jämna steg i första halvlek, hade 1-1 med minuter kvar till paus, när Fabrice Muamba föll ihop på planen.
Spelarna och domaren Howard Webb insåg direkt allvaret, liksom publiken. Det var en chockartad tystnad under de sju minuter då sjukvårdarna försökte få liv i Fabrice Muamba. Matchen avbröts efter en kort överläggning med tränarna.
Owen Coyle och Kevin Davies följde med i ambulansen. Vid 22.30 skickade Bolton ut ett pressmeddelande:
”Fabrice Muamba har lagts in på hjärtattacks-centret vid London Chest hospital där han just nu är i ett kritiskt tillstånd och behandlas på intensivvårdsavdelningen”.
Vid lunchtid på söndagen skrev Bolton på sin hemsida att spelaren vårdas på intensiven på London Chest Hospital. Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna när jag skriver dessa rader är tillståndet fortfarande kritiskt. Owen Coyle vidarebefordrade en hälsning från familjen:
”Fabrices familj vill att jag framför ett tack för alla vänliga hälsningar och stödet man fått, inte bara från Boltonfans, utan från klubbar i hela landet.
Fabrice Muamba var en fajter på planen. Det han inte hade i talang kompenserade han med vilja.
Alex McLeish, manager i Aston Villa, som gett klartecken till att skjuta upp tisdagens match mot Bolton, tränade Muamba i Birmingham. McLeish säger om sin förre adept:
– Med sitt engagemang för laget är han en tränares dröm. Det perfekta proffset.
Fabrice Muamba skrev tidigare på sin Twitter:
”You never know how strong you are until being strong is the only choice u have”.
Hela fotbollsvärlden håller i dag tummarna för att han är stark nog att vinna sitt livs tuffaste fajt.

Källor: Bolton News, Boltons officiella hemsida, Daily Mail, Goal, Guardian, Sunday Mercury, Telegraph, Times, Wikipedia

***
Det är inte ofta det sker, men jag hade en i princip fotbollsfri lördag i går.
Jag såg bara en match i sin helhet, Swanseas imponerande seger mot Fulham.
Jag hade tänkt skriva om det, men efter det som hände på White Hart Lane kändes inte en analys av Swanseas passningsspel särskilt relevant längre.
Jag tror att ni håller med mig.

Tränarna, spelarna, publiken och förbundet – alla i England – vill ha målkameror.
Men det kan tidigast bli verklighet till nästa säsongsstart. Men förmodligen dröjer det längre än så.

Queens Park Rangers Clint Hill blev rånad på ett mål i dag i ödesmatchen mot Bolton när domarteamet med domaren Martin Atkinson i spetsen missade att hans nick passerade mållinjen.
Det är förstås för jävligt.
Här har vi en streckmatch som potentiellt kan avgöra vilken klubb som åker ur och vilken som får stanna kvar i Premier League. Vi snackar intäktsbortfall på sisådär 800-900 miljoner kronor.
Och då kan alltihop på ett felaktigt bortdömt mål.

När det gäller målkameror är i princip alla positiva till ett införande. FA har jobbat för det här i flera år.
Många minns förstås Frank Lampard i VM mot Tyskland, men vi har ett par, tre liknande fall varje säsong. Tottenham-Chelsea förra våren där Heurelho Gomes tappade en boll som felaktigt bedömdes som mål, Everton mot Aston Villa, jag vill minnas att Stoke också blev rånat på ett mål.
Tyvärr står Fifa fortfarande i vägen.
Fotbollens mäktigaste organ har valt den konservativa linjen, velat behålla regler som de alltid har varit. Men efter skandalen i VM i Sydafrika med Frank Lampards uteblivna mål ändrade man den stenhårda hållningen. De öppnade dörren – om någon kan hitta ett system som är hundraprocentigt pålitligt.
Vid testerna för ett år sedan nådde man inte det målet.

De senaste turerna om målkamerorna är att åtta olika system har utretts av en obereonde jury, tillsatt av Fifa. Fifa kräver alltså att systemet är helt och hållet säkert, utan minsta felmarginal.
Förra veckan hävdade Alex Horne, generalsekreterare i International Football Association Board, som beslutar om regeländringar, att testerna gått bra. Brittiska Hawk-Eye (som används i tennisen) och tysk-danska GoalRef var de två system som fick betyget ”very positive”. Sex andra system slopades.
– Vi är trygga med att tekniken visar att den håller, sa han.
De två företag som klarat kriterierna kallas till en ny testfas mellan mars och juni.
International Football Association Board består av FA, irländska FA, walesiska FA och skotska FA, och Fifa. De kommer att ha ett möte den 2 juli i Kiev där man kommer att besluta vilket system som ska användas utifrån testresultaten.
Varje land får en röst, Fifa har fyra röster. För att få igenom en regeländring behöver IFAB minst tre fjärdedelar av rösterna. Därmed måste de få med Fifa på tåget.
– Målkameror skulle vara ett rejält lyft för sporten, sa FA:s generalsekreterare Alex Horne till BBC i november.
Han hävdade då att det fanns en liten, liten chans att de kunde vara på plats till nästa säsong. Men eftersom det slutgiltiga mötet hålls i juli är tiden knapp.
– Det är tajt, men det kanske går. 20 klubbar ska installera dessa kameror på fem veckor, det ska testas och kalibreras. Jag tror inte att Premier League vill införa dem efter att säsongen startats.
Det troliga är att klubblags-VM i december blir första turneringen där målkameror kommer att testas.

Boltontränaren Owen Coyle uttalade sig tidigare om målkameror. Han sa:
– Vi har världens bästa sport, men en sak som skulle kunna förbättra den är om vi kunde införa ”goal-line technology”. Vi accepterar att det är svårt att vara domare och att den mänskliga faktorn förekommer. Men om det finns ett säkert system är jag för ett införande.
I första halvlek idag grät han inte över att det inte blivit av.

För nästan exakt ett år sedan slogs Bolton om Europaplatserna.
I dag slåss de för överlevnad i Premier League.
De senaste tolv månaderna har allt gått snett: Skador, cupfiaskon, spelarförluster, ekonomiska problem.
Här är historien om Boltons svarta år som kan innebära att klubben får ta farväl efter elva år i högstaligan.

Jag vet inte om ni såg matchen mellan Manchester City och Bolton förra helgen. Siffrorna stannade visserligen vid 2-0, men det var en så ensig historia att man hade tid att göra annat.
Själv satt jag och funderade på vad som hänt med detta Bolton.
För ett år sedan hyllades laget som ligans överraskningslag. Owen Coyle, tränaren, hade med små medel sett till att laget återigen nämndes med respekt. Inte riktigt som under Sam Allardyces dagar, men nästan.
Hösten, när Bolton gick som tåget 2010, kändes det som om klubben var på helt rätt väg.
Kevin Davies var kvar som referenspunkt i anfallet, men Bolton hade så mycket mer. De hade en Johan Elmander i högform som öste in mål. Chung-Yong Lee var en av ligans bättre inläggsspelare. Gary Cahill var en mittback bra rykte. Fabrice Muamba var en Chieck Tioté-light, hans presspel var ett av de bättre i ligan. Framför allt hade Bolton Stuart Holden, kreatören som var nyckeln till det passningsspel.

Den 10 mars låg laget på sjundeplats i Premier League, bara två poäng efter sexan Liverpool. Det var en enorm bedrift att ens vara med i snacket om Europaplatser.
Två dagar senare säkrade Bolton en semifinalplats i FA-cupen efter att ha besegrat Birmingham i kvartsfinalen. Chung-Yong Lee avgjorde i 90:e minuten. Bollen studsade Boltons väg.
En vecka senare skulle turen vända.
Bolton pressade blivande mästarna Manchester United på Old Trafford. Ställningen var 0-0 med 13 minuter kvar då Jonny Evans satsade bryskt mot Stuart Holden. Evans dobbar träffade amerikanens knä. Evans fick rött kort, men det var en klen tröst för Bolton. Holden bars ut på bår och spelade inte mer den säsongen.
Sedan den dagen har laget inte varit sig likt.
De sista nio omgångarna i Premier League resulterade med sju nederlag. Semifinalen i FA-cupen mot Stoke slutade med en traumatisk 0-5-smäll på Wembley.
Det var en besvikelse för supportrarna (inte minst den man från Australien som sade upp sig från sitt jobb för att kunna resa och se matchen på plats).
Men ändå inget mot vad de skulle få uppleva de kommande månaderna.

Under sommaren fortsatte motvinden för Bolton. Johan Elmander förlängde inte kontraktet utan flyttade till Turkiet som Bosman. Succélånet Daniel Sturridge återvände till Chelsea. Det var väntade avbräck, men det faktum att de inte inbringade några transferpengar gjorde arbetet att hitta ersättare än mer intrikat.
Sedan började mardrömmen på riktigt.
Redan innan ligan startade tog säsongen i praktiken slut för viktige yttermittfältaren Chung-Yong Lee som vred knäet i en träningsmatch mot Newport County. Om den skadan var en chock var händelsen på träningen några dagar senare än mer bisarr. Tyrone Mears hade värvats från Burnley för att ge Gretar Steinsson konkurrens på högerbacken. En vecka senare hade han brutit benet.
Den som ville ha tecken på att 2011 inte var Boltons år behövde inte greppa efter halmstrån.

Efter segern med 4-0 i premiären borta mot ett för tillfället kaotiskt Queens Park Rangers rasade laget ihop. Fram till 20 december vann laget bara två matcher av 15.
Owen Coyle, en absolutist som aldrig testat alkohol, försökte vara positiv:
– Vi är bättre än vår position i tabellen. Det kommer att bli bra, jag tvivlar inte på det.
Andra var inte lika övertygade.
Truppen, som var ihålig redan från början, blev inte starkare när lagkaptenen Gary Cahill såldes till Chelsea i januarifönstret. Mittbacken hade utgående kontrakt. Bolton, med skulder på 1,2 miljarder kronor, kunde inte låta honom gå gratis i sommar.
Owen Coyles förutsättningar blev ännu sämre. Som om han inte hade nog med problem att brottas med.
Målvakten Jussi Jääskelainen, som räddat laget så många gånger genom åren, agerade så mänskligt att han tappade förstaposten till Adam Bogdan. Försvaret läcker. Vänsterbacken Paul Robinson kan vara ligans sämsta startspelare (till slut fick Sam Ricketts platsen). Mittfältet är med skadeläget ligans sämsta. Martin Petrov var bara intresserad ibland. Inte ens lagets symbolspelare, anfallaren Kevin Davies, är sig lik. Davies har gjorde tre ligamål på 35 matcher under kalenderåret 2011. Den här säsongen har det blivit två i Premier League.
Framåt vilar ansvaret istället på David Ngog, Ivan Klasnic och Tuncay.
Inte de herrarna man vill ska avgöra ens öde i Premier League.

När Owen Coyle kom till Bolton gjorde han ett försök att göra laget mer attraktivt. Så länge Stuart Holden var hel gick det ganska bra. Efter att hans skada har det inte gått alls.
Klubbens ras kan inte enbart förklaras med Holdens frånvaro, men den är förmodligen den främsta orsaken. Mittfältaren var lagets i särklass mest värdefulle. När det gjordes en omröstning vid årsskiftet i fjol röstade Premier League-fansen fram honom till höstens spelare. I hela ligan.
Owen Coyle hade förhoppningar om att ha sin stjärna tillbaka till början av september. Amerikanen gjorde comeback den 20 september mot Aston Villa i Ligacupen. Bolton vann med 2-0. Holden sades vara aktuell för inhopp i nästa match. I stället fick han ett bakslag, tvingades lägga sig på operationsbordet igen. Nu är diagnosen att han blir borta till april minst.
Owen Coyle är en gladlynt  herre som alltid försöker vara optimistisk. I höstas kunde han inte låta bli misströsta:
– Vi har haft så många spelare borta att det är otroligt. Folk pratar om Manchester City och deras problem som de har i spelarrguppen, men vi har fått hantera det sedan starten av säsongen. Ingen säger något om oss, för vi är inte en lika stor nyhet. Men egentligen slår det hårdare mot oss för i vår situation kan man inte bara plocka fram en ny Stuart Holden som storklubbarna kan göra.
De återkommande skadorna är ett sorgligt kapitel. Lovande spanjoren Marcos Alonso var skadad i princip hela hösten. I säsongsdebuten mot Fulham. 17 december övertygade han stort. Tre dagar senare, mot Blackburn, blev han skadad. Han har inte spelat sedan dess.

Trots mardrömssäsongen och hotet om nedflyttning har Owen Coyle inte behövt oroa sig för sitt jobb. Åtminstone inte lika mycket som hans tränarkollegor. Medan Steve Kean i Blackburn har fått leva med flygplan cirkulerar ovanför arenan med budskap om att han ska få sparken, har Owen Coyle fått jobba i princip ostört. Frågan väcktes från något håll, men den dog lika snabbt när ordföranden Phil Gartside betonade att Coyle hade styrelsens förtroende.
Jag tycker att det är hälsosamt.
Bolton kan inte få en bättre manager i det här läget. Sparkar de Coyle finns risken att de, lex Wolves, inte får in någon ersättare och plötsligt står där med Gary Megson tillbaka i sulkyn.
Med de motgångar klubben haft det senaste året vet jag inte heller vem som hade gjort jobbet så mycket bättre.
Allt har gått emot Bolton. Owen Coyle har bara kunnat titta på när den ena spelaren efter den andra blivit skadad, samtidigt som hans trupp försvagats av alla flyttar.
Owen Coyle kom till Bolton från Burnley under säsongen 2009/10. Han började med att lyfta laget från botten till en respektabel placering i mitten under sitt första halvår i klubben.
Fram till raset förra våren hade han fint renommé. Han lanserades som den nya stjärnan på den skotska tränarhimlen. Hans cv räddar honom i dag och förmodligen resten av våren.

Frågan är vad som räddar Bolton från nedflyttning. Efter att ha bevittnat laget förra helgen får man leta febrilt efter ljusglimtar.
Ryo Miyaichi är en. Japanen lånas från Arsenal och har blivit en injektion under våren. Kan han bli ett succélån som Jack Wilshere och Daniel Sturridge? Tveksamt, men han ger iallafall fler alternativ.
En annan är spelschemat. I dag väntar QPR på hemmaplan, ett ångestmöte mellan ligans två krislag. Bolton har flera bottenmöten kvar, och bara ett möte med ”big six”, Tottenham på hemmaplan 14 april.
Sedan hittar jag väldigt få. Möjligen hoppet om att Stuart Holden återvänder till startelvan och ställer saker och ting till rätta. Men det är ingen garanti efter ett år på skadelistan.
Nästa helg spelar Bolton kvartsfinal i FA-cupen borta mot Tottenham. Cupspelet har fungerat som alvedon för smärtan över ligaplaceringen, men Owen Coyle vet var fokus ligger.
– Vi måste titta på vad som är vår prioritet. Det är att jobba hårt för att få stanna kvar i ligan. Självklart tittar vi på tabellen i det här läget, men det handlar främst om att vi ska göra vårt jobb och ta poäng. Vi har tillräckligt många matcher kvar för att se till att vi får ett positivt slut på säsongen.

Silly season är över för den här gången.
Den blev inte så galen som många förväntat sig, snarare än gäspning jämfört med ifjol då Torres och Carroll bytte klubb på stopptid.
Här analyserar jag gårdagens stora transfers i Premier League.

För att på allvar förstå det enorma intresset för deadline day – suget efter en ”bomb” behöver man nog sitta som jag gjorde i går – som liverapportör på Sportbladet.se. Över 50 000 läsare följde minut-för-minut-rapporteringen från klockan 12 på dan till klockan 24. Det strömmade in frågor, cirka 70-100 i minuten. En stor del undrade samma sak:
”Något nytt om Arsenal/Liverpool/Chelsea/United?”, ”Något nytt om Barcelona/Real?”.
Tyvärr, var vi tvungna att göra folk besvikna i går. Det blev ingen ”bomb”. Vi hörde inte ens ljudet av någon Babel-helikopter. Istället fick vi nöja oss med horribla rykten som ”Ljungberg till MK Dons”, ”Gerrard till Barcelona” och så vidare.

Storklubbarna var aldrig med i matchen i går. De tittade på när han Queens Park Rangers agerade och klev fram som januarifönstrets vinnare. Mark Hughes gjorde i går klart med både Djibril Cissé och Bobby Zamora och plötsligt ser hans lag riktigt intressant ut.
Förloraren?
Blackburn fick visserligen behålla Chris Samba, men nu släppte de istället Ryan Nelsen och Keith Andrews. Steve Kean pratade om att värva fyra spelare. Det blev en ung nyzeeländare, Marcus Olsson och Bradley Orr. Knappast de förstärkningar som laget behöver.

Done deals, 1 februari:

> Nikica Jelavic, från Rangers till Everton
Pris: Cirka 80 miljoner kronor.
Kommentar: Everton har haft brist på anfallare de senaste åren och ofta tvingats spela Tim Cahill och Marouane Fellaini som strikers. I Nikica Jelavic får laget en stark avslutare som beskrivits som en ”smalare version av Mark Viduka”. Det bådar gott. Andra är inte lika övertygade.
Betydelse för laget: Louis Saha ut – Nikica Jelavic in. Saha är en grym spelare när han är hel, men eftersom det är alldeles för sällan är det bara att hoppas att David Moyes får mer användning av Jelavic. Everton har länge behövt en pålitlig målgörare – kan Jelavic bli lösningen?
Tänkbar startelva med Nikica Jelavic: Howard – Hibbert, Jagielka, Distin, Baines – Donovan, Neville, Fellaini, Pienaar – Cahill – Jelavic.
Värvningsbetyg (där vi tar hänsyn till spelarens kapacitet, potential, lagets behov och prislappen): 2/5.

> Steven Pienaar, från Tottenham till Everton (lån)
Pris: -.
Kommentar: Pienaar lämnade Everton för Tottenham förra året men har inte alls lyckats på White Hart Lane. Har spelat sparsamt, men alla minns hur vass han var på Goodison Park före flytten.
Betydelse för laget: Everton har saknat kreativitet på mittfältet sedan Pienaar och Mikel Arteta försvann. Där kommer Pienaar och korttidslånet Landon Donovan tillföra massor framöver.
Tänkbar startelva med Steven Pienaar: Howard – Hibbert, Jagielka, Distin, Baines – Donovan, Neville, Fellaini, Pienaar – Cahill – Jelavic.
Värvningsbetyg: 4/5.

> Djibril Cissé, från Lazio till QPR
Pris: Okänt.
Kommentar: Cissé återvänder till Premier League efter en lyckad sejour i Grekland och en mindre lyckad sejour i Italien. Senast fransmannen var i England gjorde han en lyckad lånesväng i Sunderland. QPR hoppas att han kan hitta tillbaka till den formen nu.
Betydelse för laget: Stor. QPR:s allra största problem under hösten har varit att anfallarna inte gör mål (med undantag av överraskningen Heidar Helgusson). Cissé är en djupledslöpande striker, en vass avslutare och kommer att bli en rejäl förstärkning. Lär vara revanschsugen efter fiaskot i Lazio där han spelades i fel position.
Tänkbar startelva med Djibril Cissé: Kenny – Young, Ferdinand, Onuoha, Taiwo – Barton, Bazsáky, Diakité, Wright-Phillips – Cissé, Zamora.
Värvningsbetyg: 4/5.

> Bobby Zamora, från Fulham till QPR
Pris: Okänt.
Kommentar: Bobby Zamora har inte hittat tillbaka till den där superformen som han höll när Fulham nådde EL-final våren 2010.  Han lär ha gjort en ekonomisk jackpot. Han tjänade £45 000 i veckan i Fulham – och krävde dubbla lönen i QPR.
Betydelse för laget: Blir ett välkommet tillskott med sin tyngd och sina targetkvaliteter. Zamora som target och Cissé som djupledslöpare ser hyperintressant ut på pappret.
Tänkbar startelva med Bobby Zamora: Kenny – Young, Ferdinand, Onuoha, Taiwo – Barton, Bazsáky, Diakité, Wright-Phillips – Cissé, Zamora.
Värvningsbetyg: 4/5.

> Liam Ridgewell, från Birmingham till West Bromwich
Pris: Okänt.
Kommentar: Ridgewell verkar ha som mål att spela i alla Birminghamklubbar. Den tidigare Aston Villa-spelaren har gjort ett antal säsonger i Premier League och ger Roy Hodgson fler alternativ.
Betydelse för laget: Ridgewell kan användas både som vänsterback och mittback. WBA har haft problem när Jonas Olsson saknats under säsongen. Jag är tveksam om Ridgewell är kapabel att fylla ut Jonas Olssons kostym, men han fungerar som rotationsspelare.
Tänkbar startelva med Ridgewell: Foster – Reid, Ridgewell, Olsson, Shorey – Mulumbu, Scharner – Brunt, Morrison, Thomas – Odemwingie.
Värvningsbetyg: 2/5.

> Louis Saha, från Everton till Tottenham
Pris: Okänt.
Kommentar: Harry Redknapp visste att han var tvungen att hitta en ny backupanfallare då Roman Pavljutjenko bett om en flytt inför EM. Få trodde nog att valet skulle falla på Louis Saha, som fyller 34 år i år. Den förre Manchester United-spelaren dumpades av sir Alex på grund av sin förmåga att alltid bli skadad och har haft samma problem i Everton.
Betydelse för laget: Saha ska agera backup bakom Emmanuel Adebayor och som en sådan kan han fungera bättre. Han behöver inte spela varje match och kan fokusera på att vara hel och fit i utvalda fajter. Som spelare liknar han Adebayor då han både är stark som target och som djupledsspelare.
Tänkbar startelva med Louis Saha: Friedel – Walker, King, Kaboul, Assou-Ekotto – Lennon, Modric, Parker,  Bale – van der Vaart – Saha.
Värvningsbetyg: 2/5.

> Ryan Nelsen, från Blackburn till Tottenham
Pris: Okänt.
Kommentar: Chris Samba lämnade in en transferbegäran och många förväntade sig att han skulle flytta. Istället blev det hans mittbackskollega, lagkaptenen, Ryan Nelsen, 34, som lämnade Blackburn. Han blev löst från kontraktet i klubben vilket gör att han kan slutföra övergången till Spurs under onsdagen. Nyzeeländarens flytt till Tottenham var en av få ”bomber” under deadline day.
Betydelse för laget: Kommer bli en reserv i Spurs, men en ack så pålitlig sådan. Stark defensivt och en karaktärsspelare som växer med uppgiften (vilket vi inte minst såg i VM för två år sedan).
Tänkbar startelva med Ryan Nelsen: Friedel – Walker, King, Nelsen, Assou-Ekotto – Lennon, Modric, Parker,  Bale – van der Vaart – Adebayor.
Värvningsbetyg: 2/5.

> Sébastien Bassong, från Tottenham till Wolverhampton (lån)
Pris: -.
Kommentar: Wolves har legat lågt under fönstret men Mick McCarthys låneaffärer framstår som rätt smarta. Han plockade Emmanuel Frimpong från Arsenal och nu Bassong från Tottenham.
Betydelse för laget: Wolves försvar var en katastrof i höstas där Berra och Roger Johnson aldrig hittade något samarbete. Nu har Johnson skärpt till sig och med nye Bassong ser till plötsligt riktigt intressant ut. Kamerunaren är underskattad, han var riktigt bra i Newcastle före flytten till Spurs. Glöm inte heller att veteranen Jody Craddock finns att tillgå.
Tänkbar startelva med Sébastien Bassong: Hennessey – Foley, Bassong, Johnson, Ward – Jarvis, Henry, Frimpong, Hunt – Fletcher, Doyle.
Värvningsbetyg: 4/5.

> Wayne Bridge, från Manchester City till Sunderland (lån)
Pris: -. City uppges betala 75 procent av lönen.
Kommentar: Bridge karriär har gått ganska kraftigt utför sedan han skrev på för City. Har inte spelat en enda minut under säsongen och var utlånad till West Ham förra åren (ingen succé).
Betydelse för laget: Sunderland får en naturlig vänsterback som alternativ till Kieran Richardson. Jag är för osäker på Bridge form för att ens tro att han petar Richardson ur startelvan.
Tänkbar startelva med Wayne Bridge: Mignolet – Bardsley, O’Shea, Brown, Bridge – Larsson, Cattermole, Colback, McClean – Sessegnon – Bendtner.
Värvningsbetyg: 2/5.

> Sotirios Kyrgiakos, från Wolfsburg till Sunderland (lån)
Pris: -.
Kommentar: Greken gjorde en sejour i Liverpool tidigare. Nu ska han förstärka Martin O’Neills försvar.
Betydelse för laget: Extremt nickstark, även på offensiva fasta situationer, men hans snabbhet gjorde att han aldrig blev ordinarie på Anfield. Går det bättre den här gången? Jag är tveksam.
Tänkbar startelva med Sotirios Kyrgiakos: Mignolet – Bardsley, O’Shea, Kyrgiakos, Bridge – Larsson, Cattermole, Colback, McClean – Sessegnon – Bendtner.
Värvningsbetyg: 2/5.

> David Pizarro, från Roma till Manchester City (lån)
Pris: Lån med option på att köpa loss spelaren i sommar.
Kommentar: Manchester City höll i pengarna det här fönstret och jag trodde inte att vi skulle få se någon central mittfältare. Men Mancini verkar fäst vid Pizarro som han tränade tidigare i Inter. Med sina 13 säsonger i Serie A besitter chilenaren en enorm rutin. Passningsspelet är ännu mer imponerande.
Betydelse för laget: City får i Pizarro en ”deep-lying playmaker” som kommer att kunna förbättra lagets possessionspel ytterligare. Pizarro är en ruskigt bra passningsspelare. Frågan är om han hanterar tempot i Premier League.
Tänkbar startelva med David Pizarro: Hart – Richards, Kompany, Lescott, Clichy – Pizarro, Y Touré – Nasri, Agüero, Silva – Balotelli.
Värvningsbetyg: 3/5.

> Ryo Miyaichi, från Arsenal till Bolton (lån)
Pris: -.
Kommentar: Japanen väntar på sitt genombrott i Arsenal. Wenger håller spelaren högt och många fans har stora förhoppningar på Miyaichi. Bolton har gjort lyckade lån tidigare, bland annat Jack Wilshere för två år sedan, och lite välbehövlig speltid kan vara det Ryo Miyaichi behöver för att få  en liknande skjuts i karriären.
Betydelse för laget: Extremt teknisk och sevärd offensiv mittfältare. Påminner en hel del om en ung Cristiano Ronaldo med sina överstegsfinter och sin vilja att utmana. Alternativ till Martin Petrov på vänsterkanten.
Tänkbar startelva med Miyaichi: Bogdan – Steinsson, Knight, Ream, Ricketts – Eagles, Muamba, Reo-Coker, Miyaichi – M Davies – Ngog.
Värvningsbetyg: 3/5.

Övriga affärer:
På den här länken kan du läsa en sammanställning över alla transfers under deadline day.

***
Alldeles nyss kom nyheten att Simon Grayson får sparken från Leeds United. Synd eftersom han betytt så mycket för klubben och bland annat förde dem till Championship.
Men det är väl straffet när ens lag låter Nikola Zigic göra fyra mål på en.

Transfer deadline day är dagen då allt är möjligt.
Då Ryan Babel plötsligt kan sitta i en helikopter.
Då Arsène Wenger, känd för att hålla i plånboken, plötsligt kan få för sig att han basar för Anzhi Makhachkala och värvar fem spelare.
Då sir Alex Ferguson kan ”kidknappa” Dimitar Berbatov på Manchesters flygplats och gömma honom under en jacka i baksätet.
Kan vi få se något liknande nu?

Det går i alla fall inte att utesluta. Deadline day har blivit galnare och galnare för varje år. En manager berättade i en intervju för något år sedan att han fått telefonsamtal från agenter om sammanlagt hundra namn under sista dagen.
Faxmaskinerna kommer att få gå på högvarv även i år.
Daily Mirror skriver att Hugo Rodallega kan spela för Wigan mot Tottenham i kväll – för att sedan skriva på för Spurs efter matchen!
De klubbar i Premier League som borde värva – Bolton, Wigan, Blackburn – har hittills legat lågt. Det beror givetvis på att de har begränsade resurser och måste ta det som blir över. Jag räknar med att de kommer att göra sistaminuten-värvningar. Om de vill rädda kontraktet är det dags att agera nu.

Blackburntränaren Steve Kean – som pratat om att göra fyra värvningar – kan knappast vara tillfreds. Han som skulle behöva det mesta har säkrat en ung nyzeeländare och Marcus Olsson. Kean har dessutom en Chris Samba som lämnat in en transfer request. Sent i natt rapporterade Sky att mittfältaren Keith Andrews gjort detsamma.
En störande faktor i kväll är att det spelas en massa ligamatcher – samtidigt som fönstret håller på att stänga. Wolves manager Mick McCarthy avslöjade i går att Kenny Dalglish försökt att flytta matchen för att kunna fokusera på deadline day – samme Dalglish som i går sa att han inte skulle göra några fler värvningar.
– Jag sa ”no chance”. Vi ska resa till London för att möta QPR på lördag så varför skulle vi vilja spela en dag senare, sa McCarthy.

Här är några spelare som kommer att vara heta under deadline day:

Djibril Cissé
Från Lazio till Queens Park Rangers?
Rapporterades under måndagen att anfallaren rest till England för att genomgå en läkarundersökning. QPR letar anfallare.

Nikica Jelavic
Från Rangers till Everton?
Rangers ska ha accepterat Evertons bud. Nu återstår bara signaturen på kontraktet. Blir han den striker som Moyes så väl behöver?

Kevin Davies
Från Bolton till Sunderland?
Nickspecialisten har hamnat på bänken och Sunderlandtränaren Martin O’Neill har bekräftat intresse för anfallaren.

Carlos Tévez
Från Manchester City till Milan, Liverpool, Queens Park Rangers eller någon annan?
Manchester City vill sälja – ingen har råd att köpa. Liverpool och QPR försöker låna argentinaren, men jag tror inte att Milan är ute ur bilden. Allt är en fråga om prislappen och Galliani lyckades pruta ned priset på Zlatan.

Ravel Morrison
Från Manchester United till West Ham?
Den unge mittfältaren har utgående kontrakt och sent i går kväll ryktades det om intresse från West Ham.

Pavel Pogrebniak
Från Stuttgart till Fulham?
Anfallaren har genomgått en läkarundersökning hos Fulham, bekräftade hans agent under måndagen. Men flera klubbar finns med i bilden och i dag avgörs vart flyttlasset går.

Lucas Barrios
Från Dortmund till Fulham eller Liverpool?
Anfallaren har hamnat på bänken bakom Robert Lewandowski i Dortmund och vill flytta. Sent i natt ryktades det om intresse från Anfield.

Hugo Rodallega
Från Wigan till QPR eller Tottenham?
Anfallaren är inte längre given i Wigan efter en svag höst. Dags att casha in och använda pengarna till nya sydamerikanska fynd? Det är frågan för Roberto Martinez och Dave Whelan.

Chris Samba
Från Blackburn till Tottenham?
Mittbacken har lämnat in en transferbegäran, precis som i fjol. Steve Kean har sagt att Samba inte är till salu. Känslan är att han blir kvar.

***
Vilka affärer förväntar du dig i dag? Vilja realistiska värvningar skulle du vilja ha till ditt favoritlag?

***
Done deals, 30 januari

> Marcus Olsson, från Halmstad till Blackburn
Pris: Gratis, har skrivit på för 2,5 år.
Kommentar: En så kallad transferbomb. Olssons kontrakt gick ut vid årsskiftet, det har funnit lite intresse från allsvenska klubbar och Norge, men att han skulle hamna i Blackburn var det nog få som trodde. Det här känns som en Blackburn-värvning. De värvade anfallaren David Goodwillie på liknande sätt. Helt oprövad, minimalt risktagande.
Betydelse för laget: Inte speciellt stor eftersom jag tvivlar på att Marcus Olsson kommer att få särskilt mycket speltid i vår. Som vänstermittfältare kan det bli en ren Olsson-kant med tvillingbrorsan Martin på vänsterbacken.
Tänkbar startelva med Marcus Olsson: Robinson – Lowe, Samba, Hanley, Martin Olsson – N’Zonzi, Pedersen – Hoilett, Formica, Marcus Olsson – Yakubu.
Värvningsbetyg: 1/5.

Övriga affärer:
> Fulham lånar ut svenske mittfältaren Alex Kacaniklic till Watford för resten av säsongen.
> Wolves anfallare Adiène Guedioura lånas ut till Nottingham.
> Southampton köper anfallaren Billy Sharp från Doncaster. Här kan ni läsa vad som gjorde att han fick rubriker tidigare under säsongen.
> Leicester värvar försvararen Wes Morgan från Nottingham.

***
Kvällens matcher:
Idag:
Everton-Manchester City
Manchester United-Stoke
Tottenham-Wigan
Wolves-Liverpool
Swansea-Chelsea
Onsdag:
Aston Villa-QPR
Blackburn-Newcastle
Bolton-Arsenal
Sunderland-Norwich
Fulham-West Bromwich

***
Och, som sagt, i dag liverapporterar jag under deadline day på Sportbladet.se kl 13-15. Häng gärna med!

Uppdaterat: 12:38
Alldeles nyss bekräftat: Nedum Onuoha är klar för QPR.

> Nedum Onuoha, från Manchester City till Queens Park Rangers
Pris: Okänt, gissningsvis cirka £3-4m. Skrivit på för 4,5 år.
Kommentar: QPR har letat febrilt efter försvarare och gjorde häromdagen klart med vänsterbacken Taye Taiwo från Milan. Ännu högre prio var en mittback. Nye tränaren Mark Hughes försökte locka Alex från Chelsea, men fick nobben. Nu blir det istället Nedum Onuoha, 25, som spelade under Hughes i Manchester City. Onuoha har spelat sparsamt i City, men gjorde en lyckad lånesejour i Sunderland förra säsongen där han imponerade som högerback. I QPR gissar jag att han främst ska användas som mittback.
Betydelse för laget: Mittförsvaret har varit den kanske svagaste lagdelen i QPR (förutom att anfallarna inte gör mål). Nedum Onuoha är snabb, bolltrygg och lär bli en startspelare trots att han fått sparsamt med speltid under hösten.
Tänkbar startelva med Nedum Onuoha: Kenny – Young, Ferdinand, Onuoha, Taiwo – Mackie, Buzsáky, Barton, Wright-Phillips – Helguson, Bothroyd.
Värvningsbetyg (där vi väger in spelarens kapacitet, prislappen, lagets behov): 3/5.

> Tim Ream, från NY Red Bulls till Bolton
Pris: £2,5m. Skrivit på för 3,5 år.
Kommentar: Bolton sålde Gary Cahill till Chelsea och tog in Ream, 24, för provträning i december. Enligt Owen Coyle försökte Arsenal värva amerikanen i somras. Han ska även ha jagats av West Bromwich.
Betydelse för laget: Bolton behövde få in en mittback som kan konkurrera med Zat Knight och David Wheater. Ream, landslagsspelare för USA (7 landskamper), kommer att ha stor press på sig om han ska kunna fylla luckan efter kaptenen Cahill. Han beskrivs som en försvarare som är duktig med bollen.
Tänkbar startelva med Tim Ream: Bogdan – Steinsson, Ream, Knight, Ricketts – Reo-Coker, Muamba – Eagles, M Davies, Petrov – Ngog.
Värvningsbetyg (där vi väger in spelarens kapacitet, prislappen, lagets behov): 3/5.

Alex Ferguson, Arsène Wenger, Harry Redknapp, Kenny Dalglish, Roy Hodgson…
Tränarbranschen står inför ett generationsskifte.
Vilka kommer att vara framtidens hetaste managers i engelsk fotboll? Finns det några som kan ta över efter herrarna Ferguson, Redknapp och Hodgson?
Ja, helt hopplöst är det inte. Jag har scannat proffsdivisionerna och hittat en rad lovande namn.
Här är min utlovade lista över de mest lovande brittiska tränarna i engelsk fotboll.

DE 10 HETASTE OCH MEST LOVANDE BRITTISKA TRÄNARNA
(Åldersgräns 45 år, dock har jag gjort undantag för ett par som inlett sina tränarkarriärer sent)

1) Paul Lambert, Norwich (Premier League)
42 år, Skottland
Tidigare klubbar: Livingstone, Wycombe W, Colchester.
Kommentar: Tog över ett Norwich som låg sist i League One efter premiären 2009/10. Förde direkt laget till uppflyttning och sprang sedan rakt igenom Championship. Glasgowfödde Lambert, som spelat under stortränare som Otto Hitzfeld och Martin O’Neill, är lagd åt det analytiska hållet. En man-management-begåvning som gjort underverk med begränsat material i Norwich. När tar han ett större uppdrag?
> Här kan ni läsa mitt dokument om Paul Lambert: ”Sagan om Premier Leagues nye fotbollsprofessor”.

2) Brendan Rodgers, Swansea (Premier League)
38 år, Nordirland
Tidigare klubbar: Watford, Reading.
Kommentar: Mourinho-adepten (Rodgers var tidigare juniortränare i Chelsea) blev historisk när han som förste tränare någonsin tog ett walesiskt lag till Premier League. Roberto Martinez lade grunden till passningsspelet i ”Swanselona”. Att Brendan Rodgers har haft modet att ta spelstilen upp i högstaligan är beundransvärt.

3) Owen Coyle, Bolton (Premier League)
45 år, Skottland
Tidigare klubbar: Falkirk, St Johnstone, Burnley.
Kommentar: För ett år sedan var Owen Coyle ett av Europas hetaste nya tränarnamn. Då hade han först tagit upp Burnley till Premier League, gjort underverk med budgetlaget och bland annat besegrat Manchester United, lämnat för Bolton och där lyckats rädda kontraktet. Han hade även under förra hösten fått Johan Elmander att hitta målet och sett till att Bolton fajtats om Europaplatserna. Det har, dessvärre, hänt en del sedan dess. Bolton krigar om kontraktet i år, Coyles gloria har hamnat på sned. Men kom ihåg att han brottats med både spelarförluster (Elmander, Sturridge) och enorma skadeproblem (Holden, Chung-yong Lee, Mears).

4) Eddie Howe, Burnley (Championship)
34 år, England
Tidigare klubbar: Bournemouth.
Kommentar: I december 2006 blev Howe, blott 29 år gammal, befordrad till ”player-coach” i AFC Bournemouth under Kevin Bond (nuvarande Tottenham-assistenten). När en knäskada satte stopp för aktiva karriären satsade han fullt ut på tränarsysslan. Blev caretaker i Bournemouth i december 2008 och lyfte laget från bottenstriden. Året efter tog han laget till League One (trots ett transferförbud). Flyttade till Burnley där laget slåss på övre halvan.

5) Nigel Adkins, Southampton (Championship)
46 år, England
Tidigare klubbar: Bangor City, Scunthorpe.
Kommentar: Den förre målvakten har haft en udda tränarkarriär. Han inledde i Bangor City i walesiska ligan där han förde laget till titeln 1994 och 1995. Han lämnade sedan tränaryrket under tio år (!) och blev ”physio” i Scunthorpe. När ordinarie tränaren fick sparken blev han ”caretaker”. Det gick så bra att han fick jobbet permanent i december 2006. På ett halvår hade han fört klubben till Championship. Det var under den tiden som Scunthorpes fans sjöng den fyndiga läktarramsan: ”Who needs Mourinho? We’ve got our physio!”. Scunthorpe åkte ur året efter, men tog sig tillbaka igen via playoff 2009. Hösten 2010 tog han över ansvaret i Southampton som han ledde tillbaka till andradivisionen. Hans lag imponerar stort som nykomling i Championship den här säsongen och ligger tvåa. Lyckas han kopiera Paul Lamberts bedrift från förra året att springa rakt igenom andraligan?

6) Malky Mackay, Cardiff City (Championship)
38 år, Skottland
Tidigare klubbar: Watford.
Kommentar: Ersatte Brendan Rodgers i Watford 2009 efter att ha jobbat som assistent under Swanseatränaren. Mackay hade ett tufft förstaår. Har gjort starkt jobb sedan han i somras kom till ett sargat Cardiff där han började med att värva tio nya spelare. Trots flera tunga spelarförluster (Craig Bellamy, Jay Bothroyd, Michael Chopra) utmanar klubben om en plats till Premier League. Var han är född? Glasgow, förstås.

7) Lee Clark, Huddersfield Town (League One)
38 år, England
Tidigare klubbar: -.
Kommentar: Började som first team coach under Glenn Roeder i Newcastle redan under den aktiva karriären. Det var när han Clark över Huddersfield i League One som tränarkarriären tog fart. Säsongen 2010/11 tog han laget till playoff-final mot Peterborough. Fram till 28 november 2011 hade laget spelat 43 raka matcher (!) utan förlust, den näst längsta sviten någonsin i engelsk fotboll. Kan nämnas i snacket när nästa tränarstol i PL blir ledig.

8> Darren Ferguson, Peterborough United (Championship)
39 år, Skottland
Tidigare klubbar: Peterborough, Preston NE.
Kommentar: Sir Alex Fergusons son fick en flygande start i tränarkarriären när han förde Peterborough från League Two upp i Championship på två år. Säsongen efter fick han lämna sin post när laget sladdade och låg sist i Championship, mest på grund av en styrelse som drabbats av storhetsvansinne. Darren tog Preston NE men fick sparken i december 2010 när laget låg på jumboplats i Championship. Återvände då till Peterborough för exakt ett år sedan och lyckades lyfta laget till Championship via playoff. Tre uppflyttningar med Peterborough – nog har Ferguson jr ärvt en del ledaregenskaper av far sin.

9) Dougie Freedman, Crystal Palace (Championship)
37 år, Skottland
Tidigare klubbar: -.
Kommentar: Gissa var han kommer från? Du får en gissning… Glasgow, förstås. Den förre Crystal Palace och Nottingham Forest-spelaren kan mycket väl bli en framtida medlem i den exklusiva skaran av skotska managers i Premier League. Freedman hade en modest spelarkarriär, och spelade bara ett par säsonger i PL, men tränarlivet har fått en flygande start. Hans unga, talangfulla lag spelade bort Manchester United i Ligacupen i höstas.

10) Chris Hughton, Birmingham (Championship)
53 år, England
Tidigare klubbar: Newcastle (caretaker), Newcastle.
Kommentar: Han faller rejält för åldersstrecket, men jag vill ändå ha med Hughton av den enkla anledningen att hans managerkarriär kom i gång så sent. I många år jobbade han i bakgrunden som coach i Tottenhams U21-lag. Det var när han fick chansen att ta över Newcastle 2009 som det tog fart. Hughton guidade ”skatorna” tillbaka till Premier League 2009/10. Startade även starkt i PL förra hösten, men fick förvånande nog sparken när Mike Ashley ville ta in Alan Pardew. Tog över Birmingham i somras och har gjort ett imponerande jobb i ett fattigt och sönderköpt lag – trots dubblerandet i Europa League.

Bubblare (utan inbördes ordning):
Karl Robinson, 31 år, Milton Keynes Dons (England)
Lee Bradbury, 36 år, Bournemouth (England)
Derek McInnes, 40 år, Bristol City (Skottland)
Keith Hill, 42 år, Barnsley (England)
Simon Grayson, 42 år, Leeds (England)
Chris Powell, 42 år, Charlton (England)
Nigel Clough, 45 år, Derby (England)
Brian McDermott, 50 år, Reading (England)

***
Vem tror ni är nästa stortränare i engelsk fotboll? Är det någon av dessa herrar eller finns det någon aktiv spelare som kan bryta mönstret ”bra spelare=dålig tränare”?

***
I kväll liverapporterar jag Liverpool-Manchester City, semifinalreturen i Ligacupen. Häng gärna med på Sportbladet.se!