Done deals, 20–28 jan

av Kalle Karlsson

Här tittar vi närmare på några spelaraffärer senaste veckan.

Lamine Koné, från Lorient till Sunderland
Pris: 5 miljoner pund.
Kommentar: Den reslige mittbacken är fostrad i Châteauroux och kom till Lorient 2010. En fysisk spelare som ger tyngd i eget straffområde.
Betydelse för laget: Sunderland har haft enorma bekymmer i försvaret senaste åren och köpet i somras av Younes Kaboul och Sebastián Coates har inte förändrat det. Koné är inget säkert kort, men har åtminstone en respektingivande fysik.
Tänkbar startelva med Lamine Koné:
Mannone – Jones, Koné, O’Shea, van Anholt – Johnson, Cattermole, M’Vila, Borini – Lens – Defoe.
Värvningsbetyg: 2/5.

Andros Townsend, från Tottenham till Newcastle
Pris: Ca 12 miljoner pund.
Kommentar: Townsend var het för ett par år sedan, men har stagnerat och varit långt från en startplats i Tottenham. Här bör han rimligen få en plattform att utvecklas i, en klubb som är i behov av unga, utvecklingsbara engelsmän. Det som talar emot Townsend är att hans spelintelligens aldrig har imponerat. Mognar han nu?
Betydelse för laget: Newcastle behöver det mesta, men det man framför allt behöver är engelska spelare. De behöver hitta tillbaka till en kärna av inhemska spelare och förhoppningsvis får Townsend ett lyft. Då kan han bli en nyttig förstärkning för ”Magpies”.
Tänkbar startelva med Andros Townsend:
Elliot – Janmaat, Coloccini, Mbemba, Dummett – Townsend, Shelvey, Tioté, Wijnaldum – Saivet, Pérez.
Värvningsbetyg: 1/5.

Emmanuel Adebayor, klubblös till Crystal Palace
Pris: Ingen övergångssumma.
Kommentar: Emmanuel Adebayor har varit klubblös sedan Tottenham och han bröt kontraktet i september. Nu tar han ny sats i med sitt tredje klubbyte på fyra år. Adebayor har en tendens att börja bra i sina klubbar så Crystal Palace får hoppas att historien återupprepar sig.
Betydelse för laget: Få lag i Premier League-historien har spelat lika vass offensiv fotboll – utan att ha en striker av klass. Det var uppenbart i somras att Palace var en bra anfallare från att etablera sig på topp åtta och det har visat sig i ligan att varken Connor Wickham, Dwight Gayle eller Marouane Chamakh är tillräckligt bra.
Tänkbar startelvan med Emmanuel Adebayor:
Hennessey – Ward, Dann, Hangeland, Souaré – Cabaye, McArthur – Zaha, Puncheon, Bolasie – Adebayor.
Värvningsbetyg: 3/5.

Daniel Amartey, från FC Köpenhamn till Leicester City
Pris: Ca 8 miljoner pund.
Kommentar: Den tidigare Djurgården-spelaren har till slut fått en flytt till en stor liga. Den har han förtjänat, Amartey har stor potential och det ska bli spännande att se hur han kan klara Premier League.
Betydelse för laget: Leicester har haft sanslös träffsäkerhet på transfermarknanden senaste åren. Har de sett något hos Amartey så är det goda nyheter för 21-åringen från Ghana. Leicester har behov av att bredda truppen på mittbackssidan och på defensivt mittfält så Amartey – som kan spela i båda positionerna – har stora chanser att få minuter som inhoppare.
Tänkbar startelvan med Daniel Amartey:
Schmeichel – Simpson, Huth, Morgan, Fuchs – Mahrez, Kanté, Amartey, Albrighton – Vardy, Okazaki.

Sam Byram, från Leeds till West Ham:
Pris: ca 4 miljoner pund.
Kommentar: Ytterbacken Sam Byram har varit en av de största löftena i Championship. Nu valde han West Ham framför Everton, kanske för att han inte ville konkurrera med Séamus Coleman i Everton, men också enligt egen utsago för att han ville ha Slaven Bilic som tränare. Med Carl Jenkinsons skada fick Byram hoppa in direkt mot Manchester City och övertygade.
Betydelse för laget: West Ham behöver en högerback då man ofta spelat mittförsvararen James Tomkins på kanten. En värvning både för nutid och framtid.
Tänkbar startelva med Sam Byram:
Adrián – Byram, Reid, Ogbonna, Cresswell – Song, Kouyaté, Noble – Payet, Valencia, Moses.
Värvningsbetyg: 3/5.

Övriga affärer:
Mauro Zarate, från West Ham till Fiorentina
Papy Djilobodji, från Chelsea till Werder Bremen
Anders Lindegaard, från West Bromwich till Preston (lån)
Victor Valdés, från Manchester United till Standard Liège (lån)
Steve Sidwell, från Stoke till Brighton (lån)
Shane Ferguson, från Newcastle till Millwall
Ramires, från Chelsea till Jiangsu Suning
Gerhard Tremmel, från Swansea till Werder Bremen (lån)
Sebastián Coates, från Sunderland till Sporting Lissabon (lån)
Giedrius Arlauskis, från Watford till Espanyol (lån)
Marius Adamonis, från FK Atlantas till Bournemouth (lån)

Omgångens lag i Premier League (23)

av Kalle Karlsson

Har haft sjukt körigt senaste veckan då jag varit inkopplad i ett annat projekt utanför sporten, därav kommer omgångens lag alldeles för sent. Men här är iallafall min elva från förra omgången.
Omgångens spelare: Roberto Firmino, Liverpool. Två mål och en assist, dessutom ett fint allroundspel som lade grunden till 5–4-segern.

Mitt omgångens lag:
Hugo Lloris, Tottenham (2)
————————————
Bacary Sagna, Manchester City (2)
Kurt Zouma, Chelsea (2)
Ashley Williams, Swansea (5)
Patrick van Anholt, Sunderland
————————————
Gerard Deulofeu, Everton (2)
Dele Alli, Tottenham (4)
Cesc Fàbregas, Chelsea (3)
Dimitri Payet, West Ham (3)
————————————
Roberto Firmino, Liverpool (2)
Enner Valencia, West Ham (2)

Siffran inom parentes anger hur många gånger spelaren tagits ut i omgångens lag hittills under säsongen.

Här är fler som förtjänar omnämnande (krävs minst 8 i betyg):
Adam Lallana (Liverpool), Steven Naismith (Norwich), Nemanja Matic (Chelsea), Ben Foster (West Bromwich), Robert Huth (Leicester), Willian (Chelsea), Wes Hoolahan (Norwich), N’Golo Kanté (Leicester), Riyad Mahrez (Leicester), Daniel Drinkwater (Leicester), Junior Stanislas (Bournemouth), Odion Ighalo (Watford), Sergio Agüero (Manchester City).

Detta är omgångens lag från omgång 23 som innehöll dessa matcher: Norwich-Liverpool 4–5, Manchester United-Southampton 0-1, Watford-Newcastle 2-1, West Bromwich-Aston Villa 0-0, Leicester-Stoke 3-0, Crystal Palace-Tottenham 1-3, Sunderland-Bournemouth 1-1, West Ham-Manchester City 2-2, Everton-Swansea 1-2, Arsenal-Chelsea 0-1.

DET HÄR ÄR EN PLUS-ARTIKELPLUS

Plus-special: Rörlig Firmino nyckel för Liverpool

av Kalle Karlsson

Efter varje omgång kommer jag specialstudera ett av de tippade topp 6-lagen, en specialbeställning till våra plusläsare. Denna omgång har jag synat Liverpool. Matchen (Norwich borta) En helt och hållet galen fotbollsmatch som inte hade några som helst ramar. Liverpool tog ledningen med 1–0 genom Firmino och i den perioden...

Prova plus nu!

Redan Plus-Kund? Logga in här

För att kunna se och läsa detta inlägg måste du vara Plus-kund. Är du inte redan Plus-kund skapar du snabbt och enkelt ett konto. Vill du veta mer, läs här.

Arsenal blir inte av med Chelsea-spöket

av Kalle Karlsson

Arsenal gjorde ”en Arsenal”.
När de väl hade chansen att rycka ifrån Manchester City i tabelltoppen så blev det pannkaka av alltihop.

Arsenals fans njöt igår när Manchester City tappade viktiga poäng borta mot West Ham. ”Gunners” hade chansen att skaffa sig ett ännu bättre slagläge genom seger på söndagen, men det gick inte att ta ut något i förskott med tanke på motståndet.
Chelsea har varit Arsenals mardrömsmotståndare i Premier League det senaste decenniet. Vissa trodde kanske att spöket skrämdes i väg tack vare segern i Community Shield i augusti, men icke.
Chelsea vann mötet på Stamford Bridge i höstas komfortabelt och man fick en tämligen enkel resa mot tre poäng idag också.

Söndagens triumf underlättades förstås av situationen i den 18:e minuten. Det röda kortet blev helt och hållet matchavgörande, men här måste vi lyfta på hatten för Willian. Chelseas överlägset bästa spelare den här säsongen drev upp bollen med fart och kvalitet och släppte sedan passningen i exakt rätt ögonblick och med exakt rätt hårdhet för att Diego Costa skulle få gata fram mot målet. Bra spelare skapar bekymmer för sina motståndare och det var vad Willian gjorde. Per Mertesacker hamnade på efterkälken, glidtacklade, tajmade fel – och blev utvisad.
Arsène Wenger tog då beslutet att ta ut formstarke anfallaren Olivier Giroud för att få in Gabriel som mittback. Idiotiskt taktikdrag? Nja, men väl fel med facit i hand.
Det var relativt enkelt att se vad tanken var bakom det bytet, men det blev en matchbild som gav Wenger fel. Arsenal hade svårt att få fast bollen och där hade Giroud så klart varit nyttig med sitt targetspel.
Mitt drag – med facit i hand då det alltid är simpelt att verka ”smart” – hade nog varit att ta ut Joel Campbell och behållit Theo Walcott i sin kantroll. Eller plockat av Mesut Özil. Precis som Arrigo Sacchi gjorde i VM 1994 mot Norge då han bytte ut Roberto Baggio, då världens bäste spelare, och gick hem med en 1–0-seger. Vissa spelare passar inte så bra att spela i numerärt underläge och Özil är en av dem.

Nåväl, Chelsea fick den här matchen precis dit man ville. Först utvisningen och sedan 1–0 bara fem minuter senare när Branislav Ivanovic slog ett inspel som Diego Costa vinklade i nät.
Det går att diskutera Arsenals försvarsarbete här, men jag lastar varken på Gabriel eller Mesut Özil (som befann sig centralt istället för på kanten) utan på Laurent Koscielny som givetvis har ansvar för att stänga zonen vid första stolpen.
Arsenals uppförsbacke med underläge både numerärt och målmässigt blev för tuff.
De hade lite chanser andra halvlek, men Chelsea stod emot. Mycket tack vare starkt backspel av firma Kurt Zouma/John Terry och fint mittfältsspel av John Obi Mikel och Nemanja Matic (som jag varit så kritisk mot).
Mikel är som en katt; han har nio liv. Killen har varit uträknad massor av gånger och man har trott att han skulle lämna för flera år sedan eftersom han inte tagit en ordinarie tröja. Men sedan Guus Hiddink tog över har Mikel fått större och större ansvar.
En annan som imponerade var Cesc Fàbregas. Spanjoren var medioker i höstas, men han har varvat upp senaste veckorna och idag fick han tid och utrymme att dominera.

Vad den här segern betyder för fortsättningen är helt omöjligt att sia om. Chelsea borde få ett lyft av den här segern, men de har tagit många andra vinster den här säsongen där de ”borde” ha fått ett lyft som sedan uteblivit.
Arsenal har tre raka matcher utan seger, en liten svacka. Arseblog sammanfattade det bäst på Twitter: ”January is the new November”.
Kanske är det så enkelt.

***
Leicester leder Premier League med tre poäng efter 23 omgångar. Läs den meningen en gång till. Det är svårt att ta in.
Jag trodde att deras smekmånad skulle ta slut i september. Nu är vi snart i februari. Jag sa innan jul att jag trodde att de skulle räcka till en fjärdeplats eftersom de jagande lagen är för svaga. Men det kanske, kanske, kanske kan räcka till mer än så? En tredjeplats och en direktbiljett till CL? En förstaplats?! Det går inte att utesluta någonting längre.

PL kan åtminstone underhålla…

av Kalle Karlsson

Det brukar talas om matcher med ”två ansikten”. Det här var en match med fem.
Det var en av de galnaste matcherna jag sett i Premier League. Definitivt den mest svängiga.

Mycket av försnacket inför matchen handlade om Steven Naismith. Anfallarens övergång från Everton blev klar i veckan och nu skulle han ställas mot sin förra antagonist Liverpool i debuten. Steven Naismith är den typen av energispelare som lyfter Norwich. Det enda frågetecknet är om han kommer att göra tillräckligt många mål.
Hur som helst, inledningsvis var Naismith anonym. Efter trevande första tio minuter tog Liverpool tag i spelet och jag tyckte att de dominerade fullständigt från minut tio. Det såg ut att skilja en division mellan lagen när Liverpool pressade högt inte gav Norwich något andrum.

Roberto Firmino  placerade in 0–1 efter dryga kvarten och så långt var det Liverpools match. Men de röda har inte mandat att slappna av den här säsongen. Inte i någon match.
Det räckte med en hörna för att Norwich skulle få en livlina in i matchen. Efter lite tre-fyra andrabollsdueller damp bollen ned framför Dieumerci Mbokani. Denne drog till med en instinktiv klack och den satt stenhårt bakom Simon Mignolet.
Där svängde matchen. Wes Hoolahan, en av ligans främsta framspelare den här säsongen, serverade Steven Naismith som krutade in debutmålet med ett kliniskt avslut.
Så trots att Liverpool borde ha haft ledningen i paus så gick de till vila med underläge 1–2.

I starten av andra halvlek borde Liverpool ha trampat gasen i botten, men istället var det Norwich som behöll initiativet. Några minuter in på halvleken med Naismith fälld av Alberto Moreno och fick en straffspark som Wes Hoolahan placerade i nät.
Avgjort? Knappast. Långt ifrån.
Liverpool reste sig direkt när Jordan Henderson reducerade till 3–2.
Där fick matchen sitt tredje ”ansikte”.
För några minuter senare gjorde Roberto Firmino 3–3 efter en delikat framspelning från Adam Lallana. Sedan stod Russell Martin för ett jättemisstag när han slog en helt galen passning till James Milner som sprang in med 3–4.
Redan där var den här matchen galen.
Men det skulle bli än värre.

Norwich hämtade ny kraft och fick till en anstormning (och ett fjärde ansikte för matchen).
Fjärdedomaren lade till fem minuters tillägg. Jürgen Klopp var rasande och han blev ännu argare när Sébastien Bassong tryckte in 4–4 i 92:a minuten.
Men det återstod fortfarande knappt tre minuter och det var tillräckligt för att matchen skulle svänga än en gång.
Norwich lyckades sjabbla i eget straffområde och Adam Lallana tryckte in 4–5.

Jag som har kallat Norwich ”ett organiserat lag” får omvärdera det lite.
Deras försvarsspel var katastrofalt. Russel Martin gjorde ett huvudlöst misstag när han bjöd Milner på 3–4, men han gjorde ett nästan lika stort misstag i första halvlek när han stötte och Milner fick ett friläge vid ställningen 0–1. Och han joggade vid 3–3 när han borde ha plockat upp Firmino (där kan man även undra vad Bassong gjorde när han begav sig ut mot kanten istället för att säkra centralt).
Liverpool var inte mycket bättre defensivt, men de kan iallafall glädja sig åt en gigantiskt moralhöjande seger och att offensiven levererade som aldrig förr.
Premier League bjuder onekligen fortfarande på underhållning.
Om nu ”underhållning” är massor av mål på grund av uselt försvarsspel.
Den spelmässiga kvalitén går – fortfarande – att diskutera.

Done deals, 19 januari

av Kalle Karlsson

Här tittar vi närmare på de spelarövergångar som blev klara i tisdags.

Steven Naismith, från Everton till Norwich City
Pris: 8,5 miljoner pund.
Kommentar: Naismith utvecklades till en publikfavorit under sina första tre år på Goodison Park. Dels för sin spelstil, han gav alltid hundra procent, dels för hans välgörenhetsarbete utanför planen. Naismith har haft svårt att ta en ordinarie plats denna säsong efter det att Gerard Deuloféu tagit platsen till höger och Ross Barkley blivit ”untouchable” som tia. I Norwich kommer han att bli given förstaanfallare.
Betydelse för laget: Norwich är välorganiserat och svårslaget, men de saknar en pålitlig målgörare. Det återstår att se om Naismith kan bli den spelaren som levererar mål på kontinuerlig basis. När han startade 22 matcher 2014/15 gjorde han sex mål. Hur som helst lyfter Naismith åtminstone Norwichs anfallsspel med sina vassa djupledslöpningar.
Startelvan med Steven Naismith:
Ruddy – Martin, Klose, Bassong, Olsson – Redmond, Howson, Tettey, Brady – Hoolahan – Naismith.
Värvningsbetyg: 3/5.

Costel Pantilimon, från Sunderland till Watford
Pris: 6 miljoner pund.
Kommentar: Costel Pantilimon, 28, satt på bänken i tre år bakom Joe Hart innan han tog steget till Sunderland för två år sedan. I ”Black Cats” har han mestadels varit etta, men sedan han tappade förstaposten förra månaden till Vito Mannone och Jordan Pickford har det spekulerats om hans framtid.
Betydelse för laget: Heurelho Gomes har övertygat stort mellan stolparna för Watford och han är odiskutabel förstamålvakt. Pantilimon ger dock bättre backup än man hade tidigare.
Startelvan med Costel Pantilimon:
Pantilimon – Nyom, Cathcart, Britos, Aké – Behrami, Capoué, Watson, Jurado – Deeney, Ighalo.
Värvningsbetyg: 2/5.

DET HÄR ÄR EN PLUS-ARTIKELPLUS

Plus-special: Chelseas försvarsproblem

av Kalle Karlsson

Efter varje omgång kommer jag specialstudera ett av de tippade topp 6-lagen, en specialbeställning till våra plusläsare. Denna omgång har jag synat Chelsea. Matchen (Everton hemma) En bra, kvalitativ första halvlek där Everton hade det mesta av bollinnehavet. Lagen hade varsin bra målchans, Willian tvingade Tim Howard till en kvalificerad...

Prova plus nu!

Redan Plus-Kund? Logga in här

För att kunna se och läsa detta inlägg måste du vara Plus-kund. Är du inte redan Plus-kund skapar du snabbt och enkelt ett konto. Vill du veta mer, läs här.

Omgångens lag i Premier League (22)

av Kalle Karlsson

Petr Cech kommer att betyda 15 extra poäng för Arsenal”, sa John Terry inför säsongen. Matchen mot Stoke i söndags är den här typen av insatser som antyder att Terry kan ha rätt. Cech var säkerheten själv. Den förre Chelsea-målvakten svarade för kvalificerade räddningar när det behövdes och spred trygghet i luftspelet. Precis det Arsenal har saknat.

I backlinjen tar jag Daryl Janmaat till höger. Lite i brist på andra alternativ, men Janmaat visade sin offensiva kvalitet när han störtade fram på sin högerkant och slog en fint inspel till Georginio Wijnaldum. I mittförsvaret tar jag ut Mamadou Sakho som var en jätte på Anfield trots förlusten mot Manchester United. Bredvid honom är Ashley Williams självskriven efter sin matchvinnande insats igår för Swansea. Till vänster stod valet mellan Charlie Daniels och Leighton Baines, jag väljer den senare som låg bakom två av målen på Stamford Bridge.

Mousa Dembélé var tillbaka för Tottenham och var direkt avgörande. James Ward-Prowse blev tvåmålsskytt för Southampton och frisparken var perfekt exekverad. Fabian Delph fick visserligen hjälp av en passiv målvaktsinsats när han nätade för Manchester City, men han bidrog med driv från sin mittfältsposition och därför får han en plats här. Som spets på diamantmittfältet väljer jag Georginio Wijnaldum som svarade för en ny, fin insats för Newcastle.
Längst fram var det enkelt att gå på de stora namnen: Sergio Agüero var magnifik för Manchester City och svarade för två mål och en utsökt assist medan Diego Costa gjorde ett mål och en assist för Chelsea.
Omgångens spelare: Sergio Agüero, Manchester City.

Mitt omgångens lag (4-4-2-diamant):
Petr Cech, Arsenal (2)
——————————————
Daryl Janmaat, Newcastle (3)
Mamadou Sakho, Liverpool
Ashley Williams, Swansea (4)
Leighton Baines, Everton
——————————————
Mousa Dembélé, Tottenham (3)
James Ward-Prowse, Southampton
Fabian Delph, Manchester City
——————————————
Georginio Wijnaldum, Newcastle (2)
——————————————
Sergio Agüero, Manchester City (3)
Diego Costa, Chelsea (3)

Siffran inom parentes anger hur många gånger spelaren tagits ut i omgångens lag hittills under säsongen.

Här är fler som förtjänar omnämnande (krävs minst 8 i betyg):
Leon Britton (Swansea), Jack Butland (Stoke), Ryan Shawcross (Stoke), Charlie Daniels (Bournemouth), Jonjo Shelvey (Newcastle), Victor Wanyama (Southampton), Daniel Drinkwater (Leicester), Mark Bunn (Aston Villa), Cesc Fàbregas (Chelsea), Kevin Mirallas (Everton), David De Gea (Manchester United), Christian Eriksen (Tottenham).

***
Omgångens mål: Georginio Wijnaldum, Newcastle. Inte för avslutningen, den var simpel. Det här målets skönhet låg i den perfekta crossbollen från Jonjo Shelvey och tajmingen i löpningen från högerbacken Daryl Janmaat.
Omgångens manager: Steve McClaren, Newcastle. Utskällde McClaren börjar få ordning på sitt lag. Har fått igång Wijnaldum ordentligt och nyförvärvet Shelvey levererade direkt.
Omgångens floppspelare: Jan Kirchhoff, Sunderland. Nyförvärvet hoppade in för Sunderland och bidrog till att försvaret blev än mer virrigt.

***
Alla uttagningar i omgångens lag hittills:

6 uttagningar:
Mesut Özil, Arsenal

5 uttagningar:
Odion Ighalo, Watford
Riyad Mahrez, Leicester
Chris Smalling, Manchester United

4 uttagningar:
Kevin De Bruyne, Manchester City
Romelu Lukaku, Everton
Ashley Williams, Swansea

3 uttagningar:
Sergio Agüero, Manchester City
Dele Alli, Tottenham
Marko Arnautovic, Stoke
Héctor Bellerín, Arsenal
Ryan Bertrand, Southampton
Coutinho, Livperpool
Aaron Cresswell, West Ham
Diego Costa, Chelsea
David De Gea, Manchester United
Mousa Dembélé, Tottenham
Rob Elliot, Newcastle
Daryl Janmaat, Newcastle
Harry Kane, Tottenham
N’Golo Kanté, Leicester
Winston Reid, West Ham
Xherdan Shaqiri, Stoke
Adam Smith, Bournemouth
Virgil van Dijk, Southampton
Kyle Walker, Tottenham

2 uttagningar:
Adrián, West Ham
Vurnon Anita, Newcastle
Ross Barkley, Everton
Asmir Begovic, Chelsea
Artur Boruc, Bournemouth
Jack Butland, Stoke
Santi Cazorla, Arsenal
Petr Cech, Arsenal
James Collins, West Ham
Darmian, Manchester United
Jonny Evans, West Bromwich
Cesc Fàbregas, Chelsea
Darren Fletcher, West Bromwich
Bafétimbi Gomis, Swansea
Fernandinho, Manchester City
Eden Hazard, Chelsea
Tim Howard, Everton
Aleksandar Kolarov, Manchester City
Anthony Martial, Manchester United
Mark Noble, West Ham
Allan Nyom, Watford
Nicolas Otamendi, Manchester City
Dimitri Payet, West Ham
Erik Pieters, Stoke
Aaron Ramsey, Arsenal
Mamadou Sakho, Liverpool
Alexis Sanchez, Arsenal
Ryan Shawcross, Stoke
David Silva, Manchester City
John Stones, Everton
Georginio Wijnaldum, Newcastle

1 uttagning:
Nathan Aké, Watford
Toby Alderweireld, Tottenham
Jordan Amavi, Aston Villa
André Ayew, Swansea
Leighton Baines, Everton
Daley Blind, Manchester United
Yannick Bolasie, Crystal Palace
Wilfried Bony, Manchester City
Robbie Brady, Norwich
Yohan Cabaye, Crystal Palace
Emre Can, Liverpool
Etienne Capoue, Watford
Craig Cathcart, Watford
Jordy Clasie, Southampton
Sebastian Coates, Sunderland
Séamus Coleman, Everton
Fabricio Coloccini, Newcastle
Francis Coquelin, Arsenal
Scott Dann, Crystal Palace
Steven Davis, Southampton
Jermain Defoe, Sunderland
Damian Delaney, Crystal Palace
Fabian Delph, Manchester City
Gerard Deulofeu, Everton
Eric Dier, Tottenham
Daniel Drinkwater, Leicester
Christian Eriksen, Tottenham
Roberto Firmino, Liverpool
Simon Francis, Bournemouth
Christian Fuchs, Leicester
Brendan Galloway, Everton
Olivier Giroud, Arsenal
Heurelho Gomes, Watford
Brede Hangeland, Crystal Palace
Jordan Henderson
Ander Herrera, Manchester United
Robert Huth, Leicester
Phil Jagielka, Everton
Younes Kaboul, Sunderland
Kenedy, Chelsea
Arouna Koné, Everton
Vincent Kompany, Manchester City
Erik Lamela, Tottenham
Joleon Lescott, Aston Villa
Hugo Lloris, Tottenham
Sadio Mané, Southampton
Cuco Martina, Southampton
Ryan Mason, Tottenham
James McArthur, Crystal Palace
James McClean, West Bromwich
Simon Mignolet, Liverpool
Nacho Monreal, Arsenal
Jefferson Montero, Swansea
Alberto Moreno, Liverpool
James Morrison, West Bromwich
Yann M’Vila, Sunderland
Steven Naismith, Everton
Jonas Olsson, West Bromwich
Oscar, Chelsea
Costel Pantilimon, Sunderland
Pedro, Chelsea
Micah Richards, Aston Villa
Matt Ritchie, Bournemouth
Marcos Rojo, Manchester United
Wayne Rooney, Manchester United
Oriol Romeu, Southampton
Bacary Sagna, Manchester City
Bakary Sako, Crystal Palace
Morgan Schneiderlin, Manchester United
Jonjo Shelvey, Swansea
Scott Sinclair, Aston Villa
Moussa Sissoko, Newcastle
Cedric Soares, Southampton
Heung-Min Son, Tottenham
Junior Stanislas, Bournemouth
Raheem Sterling, Manchester City
Daniel Sturridge, Liverpool
Neil Taylor, Swansea
John Terry, Chelsea
Yaya Touré, Manchester City
Kieran Trippier, Tottenham
Jamie Vardy, Leicester
Callum Wilson, Bournemouth
Wilfried Zaha, Crystal Palace
Kurt Zouma, Chelsea
Enner Valencia, West Ham
Theo Walcott, Arsenal
Victor Wanyama, Southampton
James Ward-Prowse, Southampton
Willian, Chelsea

***
Omgångens lag från förra veckans veckomatcher finner du här.

Done deals, 18 januari

av Kalle Karlsson

Här tittar vi närmare på gårdagens spelarövergångar i Premier League.

Timm Klose, från Wolfsburg till Norwich City
Pris: 7,6 miljoner pund.
Kommentar: Timm Klose slog igenom i Nürnberg 2012/13. I Wolfsburg lyckades schweizaren aldrig ta en ordinarie tröja. Denna säsong har han startat sju ligamatcher. Han beskrivs som en försvarare som har bra fötter och bra huvudspel, det råder tveksamhet för hans snabbhet.
Betydelse för laget: Norwichs backlinje har varit solid. Den mest namnkunnige spelaren är Sébastien Bassong. Timm Klose ger viktig bredd i mittförsvaret.
Tänkbar startelva med Timm Klose:
Ruddy – Martin, Klose, Bassong, Olsson – Redmond, Howson, Tettey, Brady – Hoolahan – Mbokani.
Värvningsbetyg: 2/5.

Nordin Amrabat, från Málaga till Watford
Pris: 6 miljoner pund.
Kommentar: Marockanen Nordin Amrabat gjorde en stark säsong i Málaga ifjol då han dunkade in sex mål i La Liga (varav tre på straff). 28-åringen är en offensiv mittfältare som kan spela både på kanten och centralt.
Betydelse för laget: Det mesta i Watford har kretsat kring anfallsduon Odion Ighalo och Troy Deeney. I ytterpositionerna har varken Jurado, Anya eller Abdi övertygat tillräckligt så Nordin Amrabat kan ge välbehövlig spets.
Tänkbar startelva med Nordin Amrabat:
Gomes – Nyom, Cathcart, Britos, Aké – Amrabat, Capoué, Watson, Jurado – Ighalo, Deeney.
Värvningsbetyg: 2/5.

Maximal utdelning för svagt United

av Kalle Karlsson

Det var inte rättvist, men ack så viktigt.
Manchester United var likblekt större delen av matchen men åkte ändå hem med tre poäng från ångestmatchen på Anfield.

Det var så mycket som var ologiskt med Wayne Rooneys mål med kvarten kvar.
För det första hade Manchester United inte skapat något av värde under matchens första 77 minuter. Inte ett skott på mål. Knappt en enda kombination värd namnet. Det var så uddlöst, så taffligt att Louis van Gaals lilla, tappra anhängarskara lär ha minskat ytterligare. Om den ens existerar?
För det andra var det elva år sedan Wayne Rooney gjorde mål på den här arenan. Han brukar bli för känslosam i dessa möten, för passionerad för att kunna prestera. Den gången, 2005, sköt han in ett distansskott bakom Jerzy Dudek. Nu fick han en retur som damp ned framför fötterna på honom och dunkade in ett stenhårt skott i nättaket.
Wayne Rooney har i och för sig hittat formen senaste veckorna och det här målet underströk väl att vinden har vänt för honom. Spelmässigt var han beskedlig (mest på grund av minimalt understöd från mittfältet), men när han väl fick chansen var han pardonlös och än en gång matchhjälte.

För Manchester United betyder segern massor. Nu har de häng på topp fyra. För Liverpool betyder resultatet att de tappar mark mot toppen. Jürgen Klopps gäng känns avhängda nu.
Men det är inte tillfället att vare sig hylla van Gaal eller såga Klopp.
Det är tillfället att konstatera att inget av de här lagen förtjänar att ta en Champions League-plats.
Det var nästan beklämmande att se det som utspelade sig på Anfield idag. Att bevittna att dessa storklubbar, flaggskepp i engelsk fotboll, har sjunkit så långt ned i dyn var en brutal påminnelse om att kartan i Premier League håller på att ritas om.

Första halvlek var så lågkvalitativ att jag har full förståelse om folk bytte kanal eller stängde av tv:n och gjorde något annat, mer meningsfullt.
Liverpool var lite mindre dåligt före paus. De skapade iallafall en del chanser, men deras attacker handlade mer om gästernas svaga försvarsspel och brister i det individuella beslutsfattandet än att hemmalaget var så förträffligt (förutom vid ett tillfälle då Henderson klackade fram en kombination som ledde till att han själv fick bra skottläge).
Manchester United hade ingenting. Jesse Lingard var katastrof matchen igenom. Det var ofattbart att han fick vara kvar på plan i 65 minuter. Marouane Fellaini var som vanligt för seg i spelet med fötterna, men han kan åtminstone skylla på att han spelades i fel position. Fellaini vann inte ens nickduellerna och då försvinner poängen med honom på plan.

Manchester United reste sig i andra halvlek och det tyder ju på att det finns en styrka i laget. De är bara två poäng från fjärdeplatsen och det är maximalt betalt sett till hur svagt man presterat offensivt den här säsongen.
David De Gea var briljant och höll laget kvar i matchen. Vad hade van Gaal gjort utan De Gea? Han hade inte tränat Manchester United iallafall.
Den holländske managern hade sett till chanserna i matchen (19–7 i avslut) varit nöjd med en poäng. Nu fick han alla tre.
Med kvarten kvar satte United igång en kort hörna. Inhopparen Juan Mata (hans kreativitet saknades i första halvlek) vred in ett inlägg, Fellaini vann till slut en nickduell och Wayne Rooney tryckte in ribbreturen.
Manchester United tog en blytung seger.
Men: Hade Liverpool varit mer effektivt hade de gjort mål på sina chanser och hade slutanalysen varit en annan.
Roberto Firmino måste ligga sömnlös efter sin jättemiss i 88:e minuten. Brassen ställdes helt ren två meter från mållinjen (sedan Daley Blind missat totalt med en uppflyttning) men fipplade bort bollen.
Det var signifikativt för en match där kvaliteten och kompetensen var pinsamt avlägsen.

***
Credit where credit is due: Mamadou Sakho var bäst på plan bakom De Gea. Försvararen var kompromisslös och vann varenda närkamp.
Nu var han en av tre Liverpoolspelare som förlorade nickduellen som föranledde målet. Så Sakhos fina insats var förgäves.

***
Dagens tweet signerad Rob Dawson:
”Marouane Fellaini so effective going missing that van Gaal doesn’t know where he is to bring him off”.

Sida 2 av 104
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB