Startsida / Inlägg

Löpningens effektmässiga sanningar

av thomasskoglund

I takt med att sommaren står i blom väljer många träningsentusiaster att fly gymmets vrår för att istället träna utomhus. En rikstäckande enkät, utförd av en ledande träningskedja, visar att 43% av svenskarna kommer börja, eller återuppta, deras löp- och joggingrundor under årets sommarveckor. Procentuella siffror som jämnar statistiken för styrketräning, cykling och svettiga gruppträningspass med marken.
Men hur bra är egentligen löpning som träningsform?
Här nedan får du den ocensurerade sanningen.

 
 
 

pexels-photo-24306
För vilka målsättningar är egentligen löpning en effektiv träningsform? Nedan finner du de ocensurerade svaren.

 
 

För att undvika såväl hårda sågningar som partiska hyllningar djupdyker vi ned bland löpningens olika fysiska effekter. Alla vet att motion, oavsett form, är bra – men för att undvika känslan av att bli snuvad på konfekten skärskådar vi vilka positiva effekter löpning ger, samtidigt som vi undersöker om resultatmyten ibland överglänser verkligheten.

 
 
 

Fettförbränning

Att långa och lågintensiva joggingturer förvandlar kroppen till ett laboratorium med fettförbrännande kemikalier och oslagbara effekter är en myt lika uttjatat som att kinesiska muren går att skåda från månen. Visst, du förbränner en hel del kalorier (ca 300 – 440 kcal per halvtimme vid ett tempo om 9,5 km/h) något som tillsammans med ett energiunderskott leder till såväl viktnedgång som mindre underhudsfett. Men det gör även vedklyvning, raska hundpromenader och lekparksäventyr med barnen. Det är alltså ”motionen” som är avgörande i kalkylen – inte löpningens effektivitet.

Styrketräning förbränner generellt sett färre kalorier under själva träningstillfället. Men tack vare kroppens återuppbyggande arbete och de anabola signaler som uppstår efter styrkebaserade moment med externa belastningar fortsätter kroppen att kosta energi. En egenskap som i klarspråk innebär att fett blir kroppens energivaluta under de närmast följande timmarna.

Om fettförbränning är ditt primära mål med löpningen bör du applicera en effektivare metod än den tidigare nämnda lågintensiva. Yes, du gissar rätt, livets hatkärlek nummer ett – intervaller.
När du tränar högintensivt, likt under backintervaller, förbrukar kroppen mer av dess snabba bränsle (glykogen) än fett. Men efter ditt högintensiva intervallpass startar magin.
Kroppen har nu nämligen förbrukat stora mängder glykogen, och är inte dummare än att hitta en alternativ energikälla för resten av dagen – en källa som lämpligt nog råkar vara dina fettdepåer.
 
 
 

pexels-photo-126401
Om fettförbränning är din primära målsättning bör du addera slagkraftiga intervaller för snabbare resultatmässig framgång.

 
 
 

Muskelmassa/Styrka

Löpningen har negativa effekter på styrketräningens förmåga att bygga muskler och maxstyrka. Något som många gånger resulterar i gymentusiaster som skyr träningsformen likt 1300-talets digerdöd. Anledningen bakom de nedsatta resultaten beror på löpningens negativa inverkan på kroppens proteinsyntes samt ökade energibehov, båda avgörande och grundläggande faktorer för ökad muskelmassa.


Om du ändå önskar kombinera konditionsträning med styrketräning, vilket självklart innebär mängder av fördelar för såväl hjärtat som allmänhälsan, bör du åtskilja de två träningsmetoderna åt så mycket som möjligt. Träna de olika dagar i veckan, via längre periodiseringar eller med så många timmars mellanrum som möjligt under träningsdagen.
När du väl tränar löpning kan passen med fördel bestå av intervaller då dessa är intensivare och tidsmässigt kortare, något din kära muskelmassa kommer tacka dig för.

 
 
 

jogger-jogging-sport-marathon
För en indoktrinerad gymperson, likt undertecknad, som gillar muskelmassa talar ibland långdistanslöpningens negativa effekter för sig själv…

 
 
 

Kondition

Löpning är en av vår tids mest effektiva träningsformer när det kommer till att bygga upp och utveckla kroppens konditionsmässiga kapacitet. Detta mycket tack vare träningsformens reglerbara enkelhet, där vi finner enorma variationsbredder med alltifrån intervaller utförda i brännande maxtempon till nedvarvande och själsliga joggingturer.

För att förbättra konditionen mest effektivt är, de ständigt återkommande, intervallerna starkt rekommenderade. Detta då kroppen och dess syreupptagningsförmåga ”forceras” ur de tidigare komfortzonerna och på så vis enklare når nästa nivå.

 
 
 

Mental balans

”Runnershigh” och endorfinnivåer så maxade att de sprutar ur öronen är vanliga begrepp bland erfarna löpare. Men vad säger den opartiska verkligheten och denna vetenskap?
Vid återkommande och regelbunden aerobisk träning, likt löpning, stimuleras utsläppet av vår hjärnas egenproducerade ”må bra”-kemikalier. Effekter som på dokumenterad nivå påvisar att centrala funktioner likt sömn och lycka kan förbättras.
Den euforiliknande känsla du kan uppleva i löpspåret är med andra ord inte placebo utan vetenskapligt bevisad.

Det här betyder givetvis inte att löpning är en mirakelmedicin eller att du per automatik kommer förälska dig i träningsformen. Om du avskyr att springa, inte finner motivation till träningspassen eller anser att löpning är en asocial motionsform som inte passar dig. Ja, då kommer du troligtvis heller aldrig skutta runt på dessa euforiska små moln som var och varannan löpentusiast talar så högt om. Don efter person.

 
 
 

nature-person-red-woman
JA! Det är vetenskapligt bevisat att löpning (bland många andra träningsformer) producerar ”må-bra-kemikalier” och kan framställa såväl lyckorus som bättre sömn.

 
 
 

Tillgänglighet och utrustningskrav

Den enkelhet löpningen erbjuder är ofta fördelen som motiverar många. Du behöver bara dina skor och kan inleda passet direkt utanför ytterdörren för att spara så mycket tid som möjligt. Men samma enkelhet kan dessvärre också ligga många i fatet.

En nybliven mamma, personer med komplicerade skadehistorier i bagaget och totala nybörjare bör alltid kombinera löpningen med stabiliserande och uppstärkande styrketräning. Detta för att förbereda kroppen för den krävande stegnedsättning som annars kan leda till förslitningar, överbelastningar och onödiga skavanker. Börja därför alltid i lugnare tempo, ta teknisk coachning och gör löpningen stark från grunden – först då håller den i längden.

Utrustningsmässigt kan önskelistan givetvis göras oändligt lång. Det som dock är värt att slå ett extra hårt slag för är att investera i ett par riktigt bra löpskor, ta hjälp och låt kunnig personal analysera vad just dina fötter behöver innan du springer ut och fångar sommaren från löpspåret!

  • Tjänstgörande redaktör: Simon Bustamante
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB