Startsida / Inlägg

Så drabbas kroppen av dina träningsmässiga uppehåll

av thomasskoglund

Uppehåll, pauser och kantade kontinuitetsvisioner är en del av den naturliga träningscykeln. Upptrappad arbetsbelastning, fullfjädrade förkylningsepidemier, Caipirinha-späckade semesterveckor i solstolen – ja, oavsett anledning tvingas alla någon gång till uppehåll från träningsrutinernas invanda och välfungerande mönster.
Allt ovanstående är givetvis helt i sin ordning, men om uppehållet pågår för länge kan vägen tillbaka bli svårmanövrerad.
Så här påverkar våra fysiska uppehåll kroppen.

 

 

Hur, och framförallt "vad", påverkas egentligen i kroppen av våra träningsmässiga uppehåll?
Hur, och framförallt ”vad”, påverkas egentligen i kroppen av våra träningsmässiga uppehåll?

 

 

Smidigheten drabbas hårdast – styrkan klarar sig bäst

Brinnande lungor, paralyserande träningsvärk och bleknad styrkekapacitet. Välkommen tillbaka till ruta ett. Men stämmer verkligen detta? Sluta grubbla, här nedan finner du svaren.

Under längre (+3 veckor långa) träningsuppehåll påverkas primärt fyra olika fysiska områden i kroppen. Konditionen, muskelstyrkan, uthålligheten och vår smidighet.

 

 

Kondition
Här återfinns den fysiska parametern som besitter starkast igenkänning bland många vardagsmotionärer. Efter träningsuppehåll upplevs ofta varje kilometer likt en evighet och konditionen som ett minne blott.
Studier visar att endast några få veckor räcker för att sänka kroppens konditionsvärde med upp till 15 %. En siffra som må låta ofarlig, men garanterat lämnar tydliga spår längst dina sedvanliga löp- och cykelrundor.
Återta därför alltid konditionsträningen med lågintensiva och kortare löpdistanser, allt för att sakta hitta tillbaka till flåsets tidigare kapacitet.

 

 

Efter uppehåll - återuppta din konditionsträning lugnt och metodiskt.
Efter uppehåll – återuppta alltid din konditionsträning lugnt och metodiskt.

 

 

Muskelstyrka
Muskelstyrkan utgör, till mångas förvåning, området som bäst står emot träningsuppehåll. Även om pausen blir längre än väntat och den faktiska muskelmassan förminskas krävs mindre aktivitet än många tror för att lyckas bevara merparten av musklernas dyrbara styrkekapacitet.
I klarspråk innebär detta att vikterna, som efter pausen ”helt plötsligt” känns orubbliga, många gånger kantats mer av din mentala svacka än den muskulära. På’t igen ba’.

 

 

black-and-white-people-bar-men
Kroppens muskelstyrka är en av parametrarna som klarar sig bäst under träningsmässiga uppehåll. Heja!

 

 

Muskulär uthållighet
Muskulär uthållighet är en superkraft som byggs upp via långa och många träningspass. Något som dessvärre gör dina uppehåll till en kraftfull dödsstöt som försämrar uthållighetstoleransen snabbt.
I praktiken innebär detta att träningspauser leder till att musklerna tröttas ut snabbare och inte längre tål mjölksyra lika bra, något som resulterar i att vi inte längre orkar träna lika effektivt.
Ett användningsbart nytändningstips är därför att inleda träningssatsningen med en halvering av dina ordinarie pass repetitionsföljder och tidsintervaller. Detta för att succesivt, vecka för vecka, öka upp uthålligheten på nytt.

 

 

pexels-photo-598670
Kampsportare är kända för sin uthållighet. En superkraft som drabbas hårt av för långa träningspauser.

 

 

Smidighet
Allra värst drabbad av dessa fyra kroppsliga parametrar är vår smidighet. Här visar flera studier dramatiska försämringar direkt då musklerna och bindväven inte längre utsätts för långa rörelsebanor eller andra effektiva stretchmoment.
Undvik detta genom att stretcha under semestern, utföra några riktiga djupa knäböj på kontoret eller återuppta träningsperioden med stora rörelser och avslutande stretchsessioner.

 

 

pexels-photo-616997
Töj, böj och rör dig – smidighet är en färskvara.

 

 

 

 

 

 

  • Tjänstgörande redaktörer: Raluca Dintica och Anders Hovne
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB