Startsida / Inlägg

Vår första träning 2016 – och Tobinho är en laistrygon

av henryd

Vi startade säsongen 2016 i dag. Okej, okej, man kan hävda att vi smög igång redan i december. För det gjorde vi ju.
Vi tränade i drygt tre veckor innan vi pausade för jul och nyår.
Och i dag körde vi alltså igång. Igen.
Alla – i princip – var på plats.
Papa Diouf hade varit på plats i drygt en vecka och var pigg. Ismael hade anlänt från Brasilien någon dag tidigare och såg någorlunda fräsch ut, medan Romario hade kommit till Kalmar sent i går kväll och var sliten.
Det var frukost vig 08.30, jag hälsade alla välkomna tillbaka, ”tiden går snabbt, det finns ingen startsträcka, vi måste vara på tårna från början, pang, sedan är serien igång” sa jag i Peter Swärdhs frånvaro. Peter, som var (med övriga huvudtränare i Allsvenskan) i Abu Dabhi.
Först ett styrketräningspass där jag avslutade övningarna med att i vanlig ordning plåga spelarna lite extra med ett coreprogram.
På eftermiddagen handlade det om fotbollsträning och om att få igång systemet igen. Men de senaste dagarnas kyla och snö gjorde att konstgräsplanen inte var optimal och vi valde att kliva inomhus i Brännarhallen.
På det första fotbollspasset efter en tids ledighet överbelastar vi dem inte fysiskt. Det vore dåraktigt. Som att direkt slänga en tung vikt på en gren. Som givetvis brister. Vi vill inte att spelarna ska brista och gå sönder. Däremot överbelastade jag dem i beslutsfattande och det blev en bra träning.
Korta, intensiva jobb där det alltså framför allt handlade om olika begränsningar, olika ”regler”, att sätta spelarna i tämligen obekväma situationer där de var tvungna att ta beslut utifrån ett stort informationsflöde.
Det sistnämnda lät väldigt…teoretiskt.
Men jag tror på att skapa en stressande miljö för spelarna och lära dem att hantera alla intryck, all information som strömmar mot dem.

Och apropå Brännarhallen. Sent i går var vi ett gäng medelålders farbröder som träffades och spelade fotboll just där. Mycket Gutt FF har vaknat till liv igen och Tobinho, Lasse J, Kaldner, Jon Björklund och jag själv, bland andra, blandade och gav. Det är härligt att se att det finns vissa grunder som aldrig går ur de här lirarna. Den defensiva förståelsen, den självklara attityden att ha rätt utgångspositioner och att hela tiden samarbeta. Det spelade ingen roll att det alltså var en sen onsdag med kompisar, Tobinho och de andra skulle aldrig tumma på försvarsspelet. Tobinho, förresten. Han är förbannat köttig. Det är som att springa in i en vägg. Det är som att benen i ens kropp krossas. Själv märker Tobinho ingenting. Han är som Laistrygonerna i Odysseus. Gigantiska varelser som slängde stenblock på människorna. Så känns det att möta Tobinho. Som att få ett stenblock slängt över sig.
Spelet vi bjöd på såg emellertid bra ut. Fina kombinationer och bra passningsspel. I drygt 17 minuter. Sedan tröt orken. Uthålligheten hos merparten var likt hos en nyfödd. En rusch, kanske två och sedan ville alla byta. Till slut var det mer stillastående än en uppsättning statyer.
Men vi gick glada därifrån. Det här gör vi om!
Sa vi unisont. Och tog oss åt de ömmande baksidorna.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB