Jag och min fru Amanda skulle äta middag på restaurang i går.
En stor sak för oss, att ordna med barnvakt och stå i badrummet och piffa upp oss för varandra och finkavajen på och parfym på handleden och det utsökta ljudet av Amandas klackar mot parkettgolvet, som att bli tillbakaslungad till sin egen barndom när mamma och pappa gjorde sig i ordning för att gå på fest.
Vi hade sett framför oss att vi skulle vara ensamma på restaurangen, för vi var tidigt ute. Men det var smockfullt i baren. Så märklig stämning.
Bullrigt, men ändå slött. Högljutt men ändå trött. Som ett sjöslag på valium.
Där fanns en del kvinnor här, men mest män som stod berusade och pratade lite för nära varandra. Jag förstod genast att jag hade att göra med ”after work-människorna”! Den där belåtenheten i deras blickar, de omsorgsfullt lossade slipsknutarna, det medvetet dekadenta i att låta en öl bli två öl som blir tre öl och, häpp, plötsligt är det kväll!
Där står de med sina portföljer vilande mot foten, sammanfattar sin arbetsvecka, ser alla ut som Gunde Svan efter guldloppet i Lahtis, de är ”trötta men lyckliga”. Sittveck på byxorna, högljudda jargonger från arbetslivet – och alla odörer! Lukten av lunchmat som fastnat mellan tänderna, doften av svett och kontor. Någon har inte haft tömning på hela dagen och släpper sig mest hela tiden. Det finns en kåthet i luften också och den sprider en mycket speciell luk, fränt och obehaglig.
Några av de här sköningarna kommer köra en långpanna och betrakta hur afterworken omärkligt förvandlas till en galen helkväll och någon gång under aftonen kommer dataväskan förargligt nog att försvinna.
Men de flesta måste ju avbryta och åka hem och det gör att de till slut blir lite förmörkade i sinnet, kanske är det insikten om att de kommer att vara bakfulla till familjemiddan som plötsligt gör dem så otroligt nedstämda. Och de troppar av till sina familjer en efter en, raglar hem till 4-åringen och mamma som väntar vid spisen.
Andra är väl singlar och de dukar med sina fyrkantiga tallrikar och äter ensammiddag, runkar, torkar sig med de svarta handdukarna i badrummet och somnar i soffan. Ja, där har ni dem, afterworkarna, så vidriga och förtjänta av att hatas.