Folkomröstningar, riggning och spelteori

av Dan Glimne

Den goda nyheten är att vi här i Sverige lever i en demokrati, där varje vuxen medborgare har rätt att lägga sin röst på den eller de personer som ”hen” anser bäst lämpad(e) att styra landet. Den dåliga nyheten är att inga demokratiska val någonsin i realiteten kan bli hundraprocentigt rättvisa – och det av rent matematiska skäl.

Kenneth Arrow B

Detta faktum bevisades redan 1948 av den amerikanske ekonomen Kenneth Arrow (bilden), då han presenterade beviset för det så kallade omöjlighetsteoremet i sin doktorsavhandling. I boken ”Social Choice and Individual Values” från 1951 gjorde han detsamma, men då i betydligt lättlästare form för oss vanliga lekmän. (Värt att lägga till är att Arrow 1972 tilldelades ”nobelpriset” i ekonomi, tillsammans med John Hicks.) Den som vill läsa lite mera om omöjlighetsteoremet hittar Wikipediaartikeln här:

http://en.wikipedia.org/wiki/Arrow’s_impossibility_theorem

Vad det teoremet i korthet säger är att voting is fundamentally unfair, för att citera en känd kommentar: varje röstningssystem där någon form av majoritet vinner, är ett icke-trivialt spel i vilket ett antal faktorer faktiskt kan ”riggas” för att påverka utgången.

Lägg märke till det viktiga här: Arrow avhandlar inte röstköp, medvetet designade valsedlar som förvillar väljarna eller någon annan form av fusk, och som går att göra något åt; han avhandlar faktorer VILKA AV MATEMATISKA SKÄL INTE GÅR ATT GÖRA NÅGOT ÅT, som röstsplittring och ännu värre paradoxer vilka kan korrumpera även de mest välmenande valmekanismer som hittills uppfunnits.

Låt mig ta ett mycket enkelt exempel: i landet Långtbortistan är 60% för en blå politik, medan 40% är för en röd politik. Finns det två partier, ett blått och ett rött med var sin statsministerkandidat, skulle den blå kandidaten vinna i ett val med 60% av rösterna.

Men nu komplicerar vi bilden: på den blå sidan finns det i stället två statsministerkandidater, A och B, vilka bägge ställer upp i valet mot C som representerar det röda partiet. Dessutom är A och B tämligen populära bägge två i det blå lägret: så till den grad att A i valet får 35%, B får 25%, och C får sina förväntade 40%. Resultatet? Trots att en klar majoritet i Långtbortistan favoriserar en blå politik, vinns valet av C som kommer att föra en röd politik.

Nu är detta som sagt bara ett mycket enkelt exempel, om än illavarslande. Men har något liknande hänt i verkligheten? Ja, åtminstone fem amerikanska presidentval har faktiskt vunnits av den NÄST populäraste kandidaten, som till exempel år 2000 då den tredje kandidaten Ralph Nader dök upp och fick vågskålen att tippa över från Al Gore till George W. Bush, tack vare ovanstående fenomen som brukar benämnas röstsplittring.

Låt mig vara extra tydlig på den här punkten: sanningen att ”voting is fundamentally unfair” har inte gått förlorad bland dagens politiska lobbyister och konsulter, vare sig i Sverige eller i någon annan demokrati. Beväpnade med väljarundersökningar, fokusgrupper, baktalningskampanjer och försåtligt formulerade pamfletter utnyttjar de alltså likt en nutida Macchiavelli de matematiska bristerna i våra majoritetsröstningssystem.

RÖSTNINGSMETODER

Det är talande hur det just nu spekuleras vilt inte bara i ”valvinnarfrågor”, utan även i olika tänkbara regeringskonstellationer. Att Aftonbladet nyligen publicerade en ledare där de försåtligt försökte få rödgröna väljare att inte ”kasta bort” sin röst på Feministiskt initiativ är ju talande: skulle det partiet mot förmodan komma in i riksdagen vore det en så kallad game changer som skulle komplicera verkligheten ytterligare.

Den som verkligen vill ha en fascinerande redogörelse för de olika röstningsförfaranden som finns – som till exempel majoritetsröstning, godkännanderöstning, värderingsröstning, kumulativ röstning, Condorcetröstning, ”instant-runoff”-röstning och ett antal andra – och hur missvisande de kan bli, rekommenderar jag den fascinerande boken ”Gaming the Vote” av William Poundstone:

GAMING THE VOTE POUNDSTONE

Men finns det då någon form av bot på problemet? Nej, Kenneth Arrow har som sagt bevisat en gång för alla att någon hundraprocentig sådan inte existerar. Men det går att komma närmare ett mera rättvisande röstningsförfarande med hjälp av ett klassiskt verktyg: spelteori.

Om man vänder på frågan ovan och i stället jämför olika röstningssystem för att hitta det MINST orättvisande, finns det enligt Poundstone faktiskt ett svar: ”range voting”, alltså värderingsröstning (flervalsröstning). Det systemet är du redan bekant med via Internet: du ombeds sätta poäng på vissa ting eller faktorer, på en skala från 0 till 10 eller enligt något annat. Om det kan du läsa här:

http://en.wikipedia.org/wiki/Range_voting

Med hjälp av några förbättrande spelteoretiska ”tweaks” skulle detta röstningssystem alltså vara applicerbart även på svenska riksdags- och kommunalval… men en sådan debatt, huruvida vi har det bästa tänkbara röstningssystemet här i landet, finns märkligt nog inte någonstans.

Kanske kan det bli någon sådan i framtiden. Och då vore det rätt intressant om just spelteoretiska resonemang letar sig in i den debatten – ännu ett exempel på att spel inte nödvändigtvis återspeglar samhälleliga och ekonomiska system, utan att det faktiskt kan förhålla sig tvärtom.

AABYLINE DAN

Politisk vadslagning – och dess risker

av Dan Glimne
POLITISK VADSLAGNING

Dags att återgå till min lilla serie av inlägg tillägnade reflektioner över gambling och politik! Och det ska jag göra med en snegling västerut, mot Storbritannien och Irland.

Som bekant stundar en viktig folkomröstning i Storbritannien: den i Skottland, om huruvida skottarna ska göra sig självständiga. Personer som redan i våras, när det såg ut som om nejsidan skulle gå mot en överlägsen seger, ville satsa på att jasidan det till trots skulle vinna kunde få goda odds. I dag, när det enligt den senaste opinionsundersökningen står 51-49 i jasidans favör, har vadfirmornas odds däremot stramats åt en hel del!

En intressant brittisk sajt i sammanhanget är

http://politicalbetting.com/

driven av Mike Smithson och vilken glatt utnämner sig själv till ”the best online resource for betting on politics”. Någon liknande finns inte i Sverige, eftersom vi har en betydligt blygsammare tradition av att satsa pengar på utgångar av politiska val – även om numera t.ex. Unibet tar emot vad på resultatet nu på söndag:

UNIBET VALET 2014

Men vadslagning om politik har sina risker – inte minst för arrangören; det kan många fullt sanna anekdoter peka på, om än få med så många humoristiska poänger som den följande.

År 1985 ställde Bernie Murphy upp i motsvarigheten till kommunalvalet i Cork. Denne Murphy var faktiskt något av en välbekant om än udda karaktär i den irländska staden med då 140 000 invånare: han hade i åratal gått omkring på gatorna som ”sandwich man”, alltså med plakat hängande fram och bak på sig och vilka oftast gjorde reklam för diverse alkoholhaltiga drycker. Jobbet var dock inte speciellt välbetalt, vilket gjorde att Murphy levde under mycket påvra omständigheter.

Men plötsligt var han med i det politiska loppet, som ”independent” och inte lierad med något politiskt parti. Han höll ”valmöten” på trottoarerna runtom i staden, nu iklädd plakat vars slogan förkunnade MURPHY – THE PEOPLE’S CHOICE; GIVE CORK BACK ITS CHARACTER!, och brukade avsluta dem med att sjunga kända irländska visor som ”The Boys of Kilmichael” och ”The Banks of My Own Lovely Lee”.

De flesta som hörde talas om det log åt saken, och den lokale bookmakern Liam Cashman gav Murphy oddsen 33 mot 1 på att bli invald.

Murphy såg sin stora chans, och under publika fanfarer satsade han prompt en slant hos Cashman. Därefter lät han trycka upp och började dela ut några enkla pamfletter som frankt påpekade för väljarna att här fanns en gyllene möjlighet att ”rösta sig till pengar”. Det var bara att (a) först satsa pengar på Murphy, och sedan (b) stoppa valsedeln med hans namn i kuvertet.

Plötsligt stod Murphy i centrum för medias uppmärksamhet. Cashman tvingades att steg för steg sänka sina odds när vad från andra intressenter började strömma in, ända ned till 9 mot 4 på slutet. På kvällen den 21 juni 1985, efter åtskilliga kontrollräkningar av röstsedlarna, stod saken klar: med 1292 personröster hade Bernie Murphy blivit invald, om än med mycket knapp marginal. Hans bookie Liam Cashman fick ta en kännbar smäll på över 20 000 irländska pund.

Men var Murphy ensam om sin kupp? Många i ledande positioner i Cork hade en annan åsikt, som den tidigare Lord Mayor vid namn Gerald Goldberg som i lokalpressen domderade att det hela varit en kupp utförd av en skara sammansvurna spelare ”who did not care that they were perverting the democratic system”.

Murphy satt sin femårsperiod ut, till 1990, men blev inte omvald; och de gånger han var närvarande vid olika omröstningar i Corks kommunfullmäktige var lätt räknade.

'Now that I got the job, may I ring my bookie to tell him it's all ok?'

Till saken hör också att några dagar efter sin valvinst 1985 gick Murphy, åtföljd av några journalister, in på Cashmans kontor och frågade efter oddsen i det fall att Murphy skulle få för sig att sikta på det irländska parlamentet i nästa val.

Cashman avböjde att uttala sig…

AABYLINE DAN

Världens två mest unika tärningar?

av Dan Glimne

Under alla de år som jag varit i spelbranschen, har jag sett tärningar – själva symbolen för hasardspelandet – gjorda av de mest udda material, från guld till nedfallna meteoritrester. Jag äger också ett och annat kul själv, som en sexsidig tärning gjord av mammutben och en dreidel av rent silver.

Men aldrig har jag sett något så udda som dessa: världens två enda kända tärningar gjorda av utarmat uran!

TÄRNINGAR AV UTARMAT URAN

De finns i samlingarna tillhörande Oak Ridge Associated Universities i Tennessee, USA, och har en något oklar historia; men sannolikt tillverkades de någon gång på 1950-talet på beställning av Atomic Energy Commission, möjligen som brevpressar (notera den tillhörande stålplattan). Närmare bestämt består de till långt över 99% av uran-238, med ett inslag av några tiondels procent uran-235. De är alltså svagt radioaktiva. Dessutom är de nickelpläterade.

De två tärningarna mäter vardera cirka 22 mm i fyrkant; och eftersom uran är ett av naturen tyngsta grundämnen, väger de över två hekto styck!! Inte ens bly kommer i närheten av det.

Onekligen hade de utgjort en ”conversation piece”, om man plockat fram dem när det varit dags för ett parti backgammon eller Monopol…

AABYLINE DAN

Mera om spel och politik

av Dan Glimne

MAGASINET NEO

Denna vecka är det slutspurt i valrörelsen, och som jag noterat tidigare här i Superbloggen fortsätter spelreferenserna att hagla i medias reportage och analyser. En talande bild som jag missat fram till nu var omslaget på nr 3 i år av Magasinet Neo, där texterna domineras av formuleringen SPELET OM VALET. Till yttermera visso utgörs omslagsbilden av två Photoshoppade tärningar (dock på ett blackjackbord…), och av en underrubrik framgår att ”Vi lät opinionsexperterna slå vad om hur det går”. Way to go, baby; man påminns om den transatlantiska uppmaningen om att ”put your money where your mouth is”, även om det är oklart huruvida pengainsatser verkligen är inblandade bland dessa opinionsexperter.

       Och bilden får en onekligen att fundera över en mera utvecklad variant av ”politikyatzy” och med flera tärningar, där man får poäng – plus eller minus – genom att rulla ihop till olika tänkbara regeringskonstellationer. Kanske är det just det som antingen Reinfeldt eller Löfven luttrat får ägna sig åt, från den 15 september och framåt…

AABYLINE DAN

Lärdomar för den svenska spelmarknaden?

av Dan Glimne

key_art_politics_and_poker

Här är en intressant artikel jag inte vill undanhålla mina läsare:

http://pokerfuse.com/features/editorial-opinion/2014-09-04-regulating-online-poker-can-reduce-problem-gambling-and-deter-crime/

Den handlar visserligen om ett antal skäl till varför just den amerikanska onlinespelsmarknaden bör öppnas upp och på samma gång regleras och övervakas – men lärdomarna låter sig med fördel omsättas till varför också den svenska marknaden borde omregleras och licenser tillåtas, för att därigenom erbjuda konsumenterna ett tryggare och bättre övervakat spelande.

Trist bara att spelmarknaden är en icke-fråga i den svenska valrörelsen, men jag har full förståelse för att både vi och omvärlden står inför allvarligare problem än så just nu… och du glömmer väl inte att som god medborgare ställa upp för demokratin och gå till vallokalen den 14 september, om du inte redan poströstat??

AABYLINE DAN

”Yes, we Cannes!”

av Dan Glimne

Nu i kväll, denna söndag, är det sista chansen att kvala in till nästa Unibet Open i franska staden Cannes! Mera information hittar du här:

http://www.unibetopen.com/qualify/satellites/

Och skulle du missa det tillfället men vilja köpa in dig direkt, hittar du information om hur du gör det här:

http://www.unibetopen.com/qualify/directbuy-in/

Kommer på söndag kväll den 21 september den här ännu så länge blanka vinnarchecken att ha ditt namn påskrivet?

UO CANNES 2014 VINNARCHECKEN

Några dagar vid det soliga Medelhavet väntar, plus ett späckat schema med sidoturneringar och cashgames – för att inte tala om det emotsedda Unibetpartyt! ”Yes, we Cannes!” om jag får skämtsamt travestera en känd politisk slogan…

AABYLINE DAN

Hur blackjack påverkat världsekonomin

av Dan Glimne
BLACKJACK NL B

Hur spel omger oss, påverkar oss själva och vår värld, är ett ändlöst fascinerande ämne. Forskarna har för länge sedan konstaterat att driften att spela är ett grundläggande drag i den mänskliga naturen, och inkodat i vårt DNA. Det var bara att vänta sig, eftersom både den moderna molekylärbiologin och kvantfysiken så övertygande visat att vi människor de facto är produkten av en årmiljarder lång kedja av chansartade händelser här på planeten, ibland gentemot nästan ofattbara odds. Själva den materia vi är gjorda av styrs inte av Försynen, utan av sannolikhetslagarna. Dagens forskning på bland annat CERN-laboratoriet, med deras ”The Big Bang Machine”, har slagit sönder den klassiska världsbilden med välordnade snurrande atomer och bortom allt tvivel visat att fundamentala processer inträffar slumpmässigt. Bland våra minsta byggstenar, som kvarkar och neutriner, tassar Schrödingers katt omkring.

Det är en hisnande tanke. Man kan förstå att till och med Einstein på sin ålders höst satte sig på tvären, ovillig att acceptera de nya rönen, och fällde sina klassiska ord: ”Jag vägrar tro att Gud spelar tärning med universum.”

Till och med världsekonomin kan påverkas av ett parti blackjack.

En fredag i juli 1973 satt Frederick Smith, då en 28-årig visionär samt entreprenör, på flygplatsen utanför Chicago och väntade på sin flight hem till Memphis i Tennessee. Smith var desperat: han hade just lämnat ett misslyckat möte med General Dynamics, som vägrat ge honom ett lån. Med bara 5000 dollar kvar på sitt företags bankkonto, och en räkning på 24 000 dollar som skulle förfalla till betalning på måndag, var han och hans lilla nystartade företag på väg att gå i konkurs.

Att flyga hem tomhänt var ingen lösning; och där, på flygplatsen, fattade han Beslutet. Han gick bort till flygbolagsdiskarna, och bytte sin biljett till Memphis mot en till Las Vegas. Över helgen lyckades han på blackjack spela upp sitt kapital till 32 000 dollar, när han så avbröt spelet och såg till att transferera pengarna in på företagets konto.

Smiths affärspartner Roger Frock har återberättat händelsen i sin memoarbok ”Changing How The World Does Business”:

[N]är jag kom tillbaka till Memphis på måndag morgon fann jag till min förvåning att det fanns nästan 32 000 dollar på kontot. Jag frågade Fred varifrån medlen hade kommit, och han svarade: ”Mötet med styrelsen för General Dynamics gick åt helsike och jag visste att vi behövde pengar till på måndag, så jag tog ett plan till Las Vegas och vann 27 000 dollar.”

Jag sa: ”Menar du att du tog våra sista 5000 dollar? Hur kunde du?”

Han ryckte på axlarna och svarade: ”Det hade inte gjort någon skillnad. Utan pengar till bränsleföretagen kunde vi ändå inte ha flugit.”

Smith hade iskallt chansat, vunnit, och nu kunde man betala den kritiska räkningen. Senare i veckan lyckades han och Frock utverka ännu ett inflöde av kapital till sitt bolag, och den stora krisen var överstånden.

FEDEX PLAN

Deras bolag? Det numera världsomspännande FedEx, som i dag levererar dokument och andra viktiga försändelser till över 220 länder och territorier, och omsätter över 25 miljarder dollar årligen. Men då, när Smith i desperation flög till Las Vegas för att försöka rädda sitt lilla företag, hankade man sig fram och erbjöd bara förbindelser med en handfull städer i östra USA. Smith, som redan 1965 i sin universitetsavhandling i ekonomi vid Yale hade framkastat idén, både förutsåg och igångsatte alltså den logistiska just-in-time-delivery-revolution som i dag förändrat världsekonomin.

Men när och hur och om den revolutionen hade inträffat, om inte Smith hade valt att bege sig till Las Vegas för att spela highstakes blackjack, har vi ingen aning om. Det vete blott gamblinggudarna… Kom alltså inte och säg att spel inte påverkar den värld vi lever i.

P.S. Och slumpen dikterade att just detta blev mitt 700:e inlägg här i Superbloggen! Litet jubileum, alltså. Trevlig helg på er, alla ludofiler och chartister!

AABYLINE DAN

Jo, poker har en bit kvar…

av Dan Glimne

Det är bara cirka två månader kvar till planetens mest hajpade finalbord i poker för året, när blågule krigaren Martin Jacobson på andra sidan Atlanten ska drabba samman med åtta konkurrenter om världsmästartiteln medan några tusen svenskar håller tummarna så att dessa vitnar. Det evenemanget räknas dra några hundra åskådare som kommer att följa det live från läktarna i Las Vegas. Så här såg det för övrigt ut i juli när man i Amazon Room på Rio var nere i tio kvarvarande spelare:

WSOP 2014 FINAL TEN B

But let’s face it – poker har som åskådarsport en bit kvar. Den 19 oktober i år kommer ett annat stort spelevent att hållas på Sangam Stadium i Seoul i Sydkorea, nämligen finalen i League of Legends som är ett av världens största onlinespel. Förstapriset är – i jämförelse med WSOP – ”bara” en miljon dollar, men betydligt mera intressant är att man räknar med uppemot 50 000 åskådare på plats på Sangam Stadium!

Förra årets final i League of Legends avhölls på Staples Center i Los Angeles, och då såg det ut så här på arenan under finalen mellan sydkoreanska laget SK Telecom och kinesiska laget Royal Club:

Lägg till det att över 30 miljoner fans följde förra årets LoL-final via nätet!! Så börjar vi som sagt inse att poker har en bit kvar som åskådarsport…

AABYLINE DAN

”I f*cked up”

av Dan Glimne
SHIT HAPPENS 2

Livespel är något helt annat än onlinespel, som många nätkvalare upptäcker i WSOP, Unibet Open, EPT, WPT och andra större turneringar. Är du inte van vid att se levande motståndare i ögonen, finns det dussintals olika sätt som du kan göra bort dig på vid bordet. Och förr eller senare gör vi alla bort oss: jag har spelat seriös poker i över två årtionden och brukar luttrat säga att det inte finns något misstag i spelet som jag inte gjort vid åtminstone ett tillfälle.

Här är – i sedelärande syfte – fyra fullkomligt sanna skräckhistorier, varav de två första med spelare jag personligen känner i huvudrollerna.

 

Sedelärande berättelse 1

Spelaren J.A. är på ett kasino i Wien, i ett no-limit cashgame, och på stol nummer 1 närmast till vänster om dealern. Han blir hungrig, och beställer in en sandwich som han börjar äta vid bordet.

Det är då han lyfter upp en stark starthand, mot två motspelare. Han mirakelfloppar, och medan han tuggar vidare och följer dramat som en hök anser bägge de andra att de också har goda händer, så potten växer till sanslösa höjder. Efter riverkortet vet J.A. att hans hand är oslagbar, så han går all-in och får syn av en av sina motståndare. J.A. blickar ned mot sandwichsmulorna, omslagspapperet och servetten, i avsikt att få fram sina kort och vända upp dem, men…

… han har inte längre några hålkort framför sig. Eftersom han glömt skydda dem genom att placera några marker eller något annat ovanpå, har dealern som sitter en decimeter intill trott att de tillhörde högen av kastade kort, och därför muckat dem. Naturligtvis blir det uppståndelse, varpå floormanagern avgör till förmån för motståndaren som nöjt sopar hem jättepotten. J.A. missade att skydda sina kort, lyder domen, och får därför ta konsekvenserna.

 

Sedelärande berättelse 2

Spelaren W.L.A. är i Macau, och spelar i ett cashgame. Han är avgjort inte någon van spelare; det är kanske tredje eller fjärde gången han besöker ett pokerrum. I en giv har dock W.L.A. tur med sina kort samt brädan, och finner sig efter rivern ha den oslagbara handen samtidigt som han är synad. Motståndaren slänger upp sina kort med en smäll och skjuter fram dem över filten. W.L.A. vet att han nu måste visa sina kort innan han får potten. Han är dock lite osäker på proceduren i ett livespel och räcker därför över sina hålkort till dealern för att hon ska lägga upp dem, men…

… hon missuppfattar gesten, kastar i stället korten i kasthögen, och skjuter över potten till motståndaren. Givetvis protesterar W.L.A. vilt; men även här tilldöms motståndaren potten, eftersom W.L.A.:s avsikt inte varit entydig.

 

Sedelärande berättelse 3

EPT:s grundare John Duthie sitter 2008 i ett cashgame på ett Londonkasino. Duthie har goda kort, floppar dessutom tungt och efter rivern åker en rejäl bet in. Hans kinesiske motståndare tänker ett tag, och säger till sist ”I call”…

… men eftersom kinesen talar dålig engelska, och dessutom med en mycket kraftig accent, hör Duthie fel och tror att kinesen har sagt ”I fold” i stället. Duthie kastar därför segervisst sin hand i tron att dealern ska skjuta över potten till honom. Till hans oförställda häpnad föser dealern i stället den rejäla högen av marker till kinesen!

Naturligtvis blir det palaver och floormanagern tillkallas, men avgör till förmån för Duthies motspelare i potten.

 

Sedelärande berättelse 4

Scenen här är dag 5 i Main Event i 2010 års WSOP när de kvarvarande är djupt in i pengarna, och den som gör bort sig är danska proffset Theo Jørgensen. Det ligger redan flera hundratusen i potten, riverkortet som är ett ess har landat och Jørgensen som har A-A i hålet checkar slugt. Hans motståndare tar tag i sin stapel med 25K-marker, föser fram den…

… och Jørgensen säger ”Call!”, men innan motspelaren släppt taget om stapeln eller deklarerat hur mycket han tänker satsa, och innan markerna korsat linjen på filten.

Nu blir det en ordentlig diskussion. Jørgensen är av åsikten att motspelaren ämnat satsa hela sin stapel av 25K-marker vilket skulle motsvara över 300K, medan motspelaren irriterat hävdar att han bara fört fram sin stapel en bit för att han lättare ska kunna avskilja de marker han verkligen tänker satsa.

Till sist dömer tävlingsledningen i motspelarens favör, och denne – som vid det här laget vet om att han är slagen – gör minimibeten på 24K och lägger sig snabbt när Jørgensen visar upp det set han prickat in på rivern. ”I fucked up”, kommenterade Jørgensen inte oväntat efteråt i en intervju.

KEEP CALM

Lärdomar: skydda dina hålkort, visa upp din hand på ett korrekt sätt varje gång du måste göra det, ta inget för givet, och ha inte för bråttom. Lägg dem minnet; en dag kanske de kan rädda tiotusentals kronor åt dig.

AABYLINE DAN

Ett jubileumsmynt i höst?

av Dan Glimne

Tidigare i år släppte det schweiziska myntverket ett silvermynt med valören 20 CHF, och som är tillägnat landets ”nationalkortspel” jass:

SCHWEIZISKA MYNT 20 CHF B

Myntet är designad av konstnären Roland Hirter, och ingår faktiskt i en serie som hyllar de sporter som utövas i landet! Mera bränsle på den diskussionsbrasan, alltså.

MALAYSIA MYNT CONGKAK B

Mynt med spelmotiv på skulle för övrigt kunna utgöra ett ämne till en egen artikel här. När jag häromåret reste runt i Malaysia fick jag tag på det växelmynt med värdet 10 sen som på baksidan avbildar spelet congkak, landets ”nationalvariant” av kalaha! Se bilden.

Nu är frågan huruvida det svenska myntverket kan tänka sig att släppa ett jubileumsmynt – låt oss säga i guld, och med valören 1000 kronor – om nu Martin Jacobson skulle lyckas ro hem VM-titeln i november. DET myntet skulle ha samlarvärde i pokerkretsar…

AABYLINE DAN
Sida 1 av 168
  • Tjänstgörande redaktör: Mia Carron
  • Chefredaktör, ansvarig utgivare och VD: Jan Helin
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Sajtchef: Lena Widman
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB