TV-KRÖNIKA. Av någon anledning började jag kolla på ”Voltron – Den legendariske beskyddaren” på Netflix.
Vilken nostalgichock!
Och då har jag inte ett sett något med ”Voltron” tidigare.

80-talet var en speciel period för tecknade serier på tv. I alla fall utomlands. Här i Sverige märkte vi inte av det förrän parabol och kabel-tv gjorde sin entré i slutet av årtiondet. Då kunde folk (läst: jag) gå upp jättetidigt på lördagmornar och titta på ”G.I. Joe” och ”Transformers” på kanaler som Super Channel och Sky.

Något tidigare i USA hade ”Voltron” gjort succé, och var under 1984 den mest sedda syndikerade tv-showen för barn i landet. Liksom en hel del andra tecknade amerikanska serier på 80-talet var ”Voltron” en Japansk skapelse som importerats, klippts om till oigenkännerlighet och dubbats. Ursprungligen hette den ”Beast King GoLion” och handlade om något helt annat.

Den första säsongen alltså; säsong två var en helt annan, och helt orelaterad, omklippt serie – ”Armored Fleet Dairugger”.

Jepp, 80-talet var konstigt.

I år släppte Netflix en helt ny ”Voltron”-serie, och den är fenomenal. Den är som en förädlad version av alla tecknade 80-talsserier jag såg som barn, och innehåller allt jag älskade då. Ett team av omaka personer som måste jobba tillsammans. Stora robotar som kan gå ihop och bli en ännu större robot. Lustiga intelligenta möss. En Ond Härskare som hotar universum. Magi och mystisk teknologi.

Var du ett barn på 80-talet, eller har du barn idag, så måste du se ”Voltron – Den legendariske beskyddaren” bums!

I kväll tittar jag på ”Knights of Sidonia” (Netflix).

FTW!

Glädjen att ”Preacher” (Viasat) förnyats för en till säsong får det att spritta i kroppen.

WTF?

Fortfarande nästan ett år tills nästa säsong av ”Game of thrones” har premiär.