The crown

Netflix

 

Del 1-4
Brittiskt-amerikanskt kostymdrama från 2016 av Peter Morgan, med bl a Claire Foy, Matt Smith, Jared Harris, Vanessa Kirby och John Lithgow.

Premiär 4 november

 

 

Netflix har öppnat sin stora grosshandlarplånbok vidare än någonsin tidigare, för att göra vad som ryktas vara världens dyraste tv-serie hittills.
Sex säsonger är planerade, för att skildra drottning Elizabeth II:s liv och styre, såväl som relationerna mellan Buckingham Palace och premiärministrarnas residens på 10 Downing Street.

Manusförfattare är Peter Morgan, som tidigare har skildrat det brittiska kungahusets maskineri i filmen ”The queen” och pjäsen ”The audience”, och regisserar gör bland andra Stephen Daldry (”Timmarna”).

Den första säsongen, som består av tio avsnitt, tar sin början 1947, då en ung Elizabeth (Claire Foy) gifter sig med prins Philip (Matt Smith). När hennes pappa, kung Georg VI (Jared Harris), dör några år senare, är det dags för henne att axla ansvaret som Storbritanniens regent och bygga en relation med den excentriske Winston Churchill (John Lithgow).

Kvaliteten är skyhög på alla fronter, med ett manus precis lika sofistikerat som man väntade sig, oklanderlig regi med ett utsökt öga för detaljer, fantastiska kostymer och framför allt suveränt skådespeleri. Claire Foy växlar mellan dockögd novis och strängt besluten monark med absolut gehör, och har full kontroll som berättelsens ankare.

Det går alltså inte att påstå något annat än att ”The crown” är ett första klassens, majestätiskt kostymdrama om kärlek, intriger, politiska rivaliteter, plikt, makt och stelbenta brittiska traditioner, som kommer att smeka anglofiler och kostymälskare upp i brygga. Det fullkomligt osar klass ur varenda scen.

 

Men jag har två reservationer, det höga betyget till trots:

Den ena är att de som hoppas på ett nytt ”Downton Abbey” trots allt kan bli besvikna. Det här är en långsammare och mer repetitiv historia, då det kungliga livet inte direkt sjuder av spontanitet. Och där Julian Fellowes långkörare var en beroendeframkallande, publikfriande aristokratsåpa för massorna, är ”The crown” en betydligt snobbigare serie, som visserligen är lätt att beundra, men kanske lite svårare att verkligen älska.

 
Den andra är att ”The crown” inte har ett enda ifrågasättande ben i sin kropp när det kommer till kungahuset som institution – utan i princip är den bästa pr det brittiska kungahuset kunde få.

 

Följ TV–Koll på Facebook för full koll på allt inom tv