USA-valet – på 30 sekunder

TAMPA. I USA går ett val inte till som i Sverige.
Det handlar inte bara om att få mest procent av rösterna.
Om så hade varit fallet hade Al Gore blivit president år 2000.

Nej, USA gör det lite krångligare än så. Här handlar det om att vinna i delstaterna. Och med tanke på den delstat jag nu befinner mig i – Florida – så tänkte jag försöka mig på att förklara det här kort och begripligt. Den här staten har nämligen haft stort inflytande på tidigare presidentval.

Så… Så här går ett presidentval till i USA – på 30 sekunder:

Elektorsröster:
Varje amerikansk delstat får ett antal elektorsröster och det är dessa röster som formellt utser presidenten.
Antalet röster hänger ihop med antal invånare.
Kalifornien, med sina 36,5 miljoner invånare, har 55 röster, medan vackra Wyoming, som mest består av betesmarker och klippiga berg, bara har tre elektorsröster på grund av sin lilla befolkning (600 000 invånare).

Antal röster:
Det finns totalt 538 elektorsröster att slåss om.
För att vinna måste en kandidat få minst 270 stycken.

The winner takes it all:
USA har 50 delstater. I 48 av dem är det så att den presidentkandidat som flest väljare röstar på får alla statens elektorsröster. Det är bara Nebraska och Maine som delar upp rösterna i proportion till hur många röster varje kandidat får.
(Wisconsin och Pennsylvania har dock diskuterat att göra samma sak.)

Så i teorin räcker det alltså med att en av kandiaterna får en enda röst mer än sin motståndare, för att vinna alla röster i hela delstaten.
Det var i princip det som hände år 2000. Då fick George Bush bara 537 röster fler än Al Gore i Florida, men eftersom systemet är som det är räckte det för att Bush skulle få alla Floridas 25 elektorsröster – och därmed bli USA:s president – trots att Al Gore fick fler väljarröster i landet som helhet.

Swing states:
Många delstater röstar traditionellt alltid på ett och samma parti.
Rhode Island, Massachusetts och Hawaii är traditionella demokrater, medan Utah, Wyoming och Idaho är ärkerepublikaner.
Det här gör att presidentkandidaterna struntar i att lägga tid på att kampanja i dem och istället lägger sitt krut på ett par stater där utgången är oviss.
De här delstaterna kallas ”swing states” (slagfältsstater).
Typiska sådana är Ohio, New Mexico och just Florida, och det är alltså i princip i swingstaterna där det i slutändan avgörs vem som blir president.

Carina Bergfeldt

Nyhetsreporter på Aftonbladet
carina.bergfeldt@aftonbladet.se
KATEGORIER 30 sekunder, Historia| Inlägget har 15 kommentarer
  • Nico

    Vilken demokrati det är när man bara kan välja mellan två partier…

    • Linus

      Hahaha det finns flera hundra partier du kan rösta på, läs på innan du kommenterar.

      • Demosthenes

        Jag tror Nico vet att man i USA kan rösta på vilket parti som helst, men i praktiken försvinner ju dessa röster eftersom all politik är polariserad i två partier. Att detta är ett problem för demokratin – lite av en demokratins paradox – är inte Nico först med att inse.

  • Anti

    Demokrati är en illusion i USA och används bara när man vill ta över eller tvinga andra länder.

  • Face it

    Usa styrs av ett antal familjer. Det politiska systemet är genomkorrumperat och har sedan länge saknat all legitimitet. Tror du nåt annat lever du i just den illusion de skapat åt dig genom sina lika korrumperade ägda mediaföretag.

  • kevint

    Jag är amerikan som har studerat i Stockholm…vill förklara
    en sak. Carina har skrivit: ”Antalet röster hänger ihop med antal invånare.”
    Det är inte precis sant.

    Det finns 538 elektorsröster darför att amerikansk “Riksdagen”
    har 50 delstaterna med 435 Representatives vid ”House of
    Representatives” och 100 Senators vid ”Senate”. (Klar att
    det är bara 535…jag förklara det senare).

    Bara i House of Representatives hänger antalet röster ihop
    med antalet invånare (t.ex. California har 37,7M invånare och 53
    Representatives, Wyoming bara 568,000 invånare och 1 Representative). Men i
    Senate är varje delstat lika och har 2 röster (Senators).

    Til
    presidentval får varje delstat 2 elektorsröster från sina 2 Senators + antalet
    från House of Representatives. Därför har California 53 + 2 = 55 och Wyoming 2
    + 1 = 3. Så
    har lilla delstaterna mer inflytande.

    Slutligen
    förklara jag det 3 extra elektorsröster: District of Columbia (Washington, D.C) röstar ej i House of
    Representatives eller Senate. Men til presidentval får sina 618,000 invånare en
    “House of Representatives” elektor och 2 “Senate” elektor.

    • http://www.facebook.com/tor.ahgren Tor Åhgren

      Så när amerikaner jag pratar med säger att dom inte röstar för att deras röster inte spelar nån roll, då kanske det är helt och hållet sant eftersom dom är minoritet i det område dom bor i? Hmmm… :(

  • Japp

    Youtube.com/watch?v=ZhTVP9DsOag

  • TheFreakedOne

    Obama eller romney – skulle det spela nån roll? Båda sprattlar lika bra när de verkliga makthavarna drar i snöret

    • patrik

      haha stämmer bra det

    • http://twitter.com/karlastrid007 Dave

      ja och jag minns inte, dom som styr på riktigt är egentligen reptiler?

  • LOL

    Alltid lika kul att läsa om svenskars okunskap när det gäller utlandet i allmänhet och USA i synnerhet. Varför USA har det system det trots allt har går faktiskt att läsa om i en relevant historiebok. Fast finns inte sossarna och miljömupparna representerade i kongressen så är landet givetvis en fascistoid diktatur i svenskens ögon. Något annat kan det givetvis inte vara. P.S. New Mexico skulle jag knappast klassa som en swing state numera.

    • LOL

      Dessutom är kartan inaktuell. Elektorsrösterna har omfördelats något under 2010.

    • Demosthenes

      ”Lol”, miljömuppar, sossar, svensken hit och svensken dit… härlig flashback-retorik där.
      F.Ö. tycker jag inte personligen att USA är en fascistoid diktatur, men nog har de haft en del suspekta val. Som när Bush ”vann” första gången. Men men.

  • bastu

    Det som kan vara intressant att veta är att dessa regler är till nationella presidentvalet senare i höst. Det som pågår just nu är den Republikanska President nomineringen. Här är reglerna andra än det du har beskrivit nu. Btw: Paul skulle haft nomineringen, buuu romney