Tommasina Olson, en elegant och mycket vänlig kvinna vars ålder jag inte törs gissa, tar oss med på en rundtur i Mitt Romneys hemkommun Belmont, en av de finare förorterna till Boston.

Tommasina är ordförande i den lokala republikanska föreningen där Romney är medlem. Hon visar första huset Romney köpte när han flyttade hit som ung och nygift. Det är en stor villa i Belmont Hill, kommunens dyraste område. En ung man som skaffar en sådant hem måste komma från en rik familj.

Det gjorde Mitt Romney. Hans far George var guvernör i Michigan, ordförande i American Motors och minister under president Nixon.

När Mitts egen karriär som riskkapitalist hade tagit fart köpte han en egendom någon kilometer bort. Det är en rosa herrgård med park framför. Där fanns gott om plats för de fem sönerna.

Nu kör Tommasina uppför en backe mot Woodlands, ett område där det står ”privat, tillträde endast för boende”, på en skylt vid infarten.

Romneys senaste hem ligger till höger. Det är ett anonymt parhus med dubbelgarage, inget luxuöst som man kunde förvänta sig av en karl som är god för 200 miljoner dollar. Woodlands är snarare en plats där framgångsrika tandläkare pensionerar sig.

Mitt Romney är en stöttepelare i kommunen och den lokala mormonförsamlingen. När sönerna bodde hemma var han engagerad i skolan. En av pojkarna tävlade i brottning och fadern kom ofta och tittade på träningarna.

Romney betalar punktligt sina 50 dollar i årsavgift till Belmonts republikanska förening, som har 75 medlemmar.

När skolkommittén behövde pengar till en löparbana upplät familjen Romney sitt hem för insamlingsjippot.

Mitt Romney har levt i Belmont i hela sitt vuxna liv, Tommasina har bott här i 25 år. De är medlemmar i samma parti, Tommasina är hans lokala ordförande. Ändå har de bara träffats en gång, vid insamlingen för löparbanan.

Han har aldrig talat politik med sin ordförande.

En livvakt från Secret Service sitter i en bil utanför Romneys hus. Han har just kommit hem efter två månaders valturné. Snart ska han iväg igen för att jaga röster.

Hans far gjorde det också. George Romney tippades av många att bli president, han var en sjutusan till karl, populär, karismatisk. Han förlorade primärvalet 1968 till Richard Nixon.

George Romney är berömd för att han stod för sin sak, bland annat vägrade han be om ursäkt för att han påstod att han blivit ”hjärntvättad” för att tro på amerikanska framsteg i Vietnamkriget.

Mitt Romney är berömd för det motsatta. Han tycks vara beredd att säga vad som helst för att bli vald.

Anhängarna kallar honom pragmatisk. De talar om hans praktiska sidor. En berättar hur han såg Romney personligen dirigera trafik under OS i Salt Lake City 2002. Romney var chef för spelen.

– Jag sa: Mitt, du har i alla fall en framtid som trafikpolis.

Han är en av de rikaste kandidaterna i USA:s historia och det är inte bara en fördel. Han har svårt att knyta an till dem vars röster han vill ha.

Många är Romneys grodor: han har förringat sina enorma inkomster, han har sagt att hustrun Ann äger ”ett par Cadillacs” som om det vore det naturligaste i världen, han har sagt att han gillar att kunna ge folk sparken…

Romneys bostad i Belmont är förhållandevis blygsam, men han har ju en egendom i New Hampshire också, och ett hus i Kalifornien.

När han gav sig in i politiken 1993, för att bli vald till senaten, frågade han sin vän Bill Hofmann om råd. Hofmann, pensionerad försäkringsagent, är en skämtsam, rund karl med en försäljares svada. Jag träffar honom utanför Beech Street Center, en samlingslokal för pensionärer som tjänar som vallokal i primärvalet.

– Jag sa: Mitt, du är galen. Men han stod på sig och bad mig ta med Ann på en liten turné för att möta republikanska föreningar.

Romneys problem är att han inte trivs bland folk, och han gillar inte att kampanja. Möjligen är det förklaringen till att han inte känner ordföranden i sin partiförening. Han är stel och obekväm och det är väl därför han ibland säger så konstiga saker.

– Han skulle helst slippa fotografering och att skaka hand, säger Hofmann. Men han är bättre nu än 1994, mycket bättre.

– Jag har en känsla av att Mitt är för mycket styrd av sina kampanjmakare, säger en annan gammal vän, Angelo Firenze, pensionerad företagare, nu en av tre valda styresmän för Belmont.

Han tystnar och tänker … och tänker … han försöker hitta rätt ord när han talar med en reporter. Firenze vill inte ge någon ofördelaktig bild av sin vän.

– Allt Mitt säger verkar så formellt…

Så varför har karln gett sig in i världens tuffaste politiska kampanj?

– Mitt kanske jagar sin fars dröm, säger Hofmann.

– Ingen tvekan om den saken, säger Firenze.

En helikopter smattrar över pensionärslokalen. Uniformerade poliser och agenter från Secret Service vaktar avspärrningar. Bill Hofman ställer sig i dörren för att välkomna kandidaten. En konvoj av bilar. Blåljus. Mitt och Ann Romney går snabbt ut ur en grå Suburban. Han vinkar. Två sekunder senare är han borta, mannen som vill uppfylla pappas dröm.