Arkiv för September 2015

- Sida 1 av 2

Så vill Putin att vi berättar om bomberna över Syrien

av Karin Lindblom
UN-OBAMA-PUTIN.JPEG-0AC62

Apropå att Ryssland idag inlett flygbombningar i Syrien.

Senaste veckorna har all världens medier rapporterat om ryssarnas ökade närvaro i landet.
Ryssland etablerar bas i Assadkontrollerade kuststaden Latakia.
Ryssland skickar fartyg från Svarta havsflottan till östra Medelhavet.
Ryssland samarbetar med Israel för att inte ”störa varandras aktiviteter i området”.
Att något varit på gång har varit uppenbart för alla.
Frågan är hur det som händer ska beskrivas? Som att Putin rider in på sin björn och räddar världen från IS? Och att vi andra är rätt lättade över det?
Som den republikanske presidentkandidaten Donald Trump hårddrog saken härom dagen: låt ryssarna ta hand om IS. Vad fan bryr vi oss om det? 
Assad är lätt att förbise i sammanhanget. Liksom Putins motiv för Rysslands insatser.
Skribenterna Somar al Naher (återkommande på vår egen ledarsida) och Alex Voronov (politisk redaktör på Eskilstunakuriren) påminner om vikten av balanserad rapportering.
Hur vill de stora aktörerna att vi berättar om Syrien? Och varför? Hjälp oss gärna att hålla kursen. Nå oss på fornamn.efternamn@aftonbladet.se

Godisstriden Lindt – Haribo 1–0

av Karin Lindblom
godis
På tal om Tyskland.
Vad som tydligen varit en segdragen strid om godisbjörnar ser ut att vara över. Högsta domstolen i tyska Karlsruhe ger anrika schweiziska chokladtillverkaren Lindt rätt att fortsätta sälja sin guldbjörn.
Tvisten har gällt Lindt-björnen inslagen i guldpapper som också säljs i svenska butiker. Enligt konkurrerande tyska godistillverkaren Haribo är Lindt-björnen alltför lik Haribos storsäljare gelénallen.
En domstol i Köln gav först Haribo rätt, men domen överklagades. Högsta domstolen dömde alltså till Lindts fördel. Lindts guldbjörn är varken en kopia eller ett varumärkesintrång, enligt domstolen.
Detta är ett av flera slag mot Haribo på kort tid. Senast förra året tvingades Haribo plocka bort påstått rasistiska lakritsblandningen Skepparmix från svenska och danska marknaden.
Kategorier Tyskland, Utrikes

Vi fortsätter bevaka Europa

av Karin Lindblom
byline_munchen

För en dryg vecka sedan startade vi vår popup-redaktion i München. Ambitionen var att snabbt och kunnigt bevaka utvecklingen i Europa.

Sedan dess har vi förutom i Tyskland varit i Österrike, Ungern, Serbien, Makedonien, Grekland och Danmark.

Vår reporter Erik Wiman har, tillsammans med fotograferna Jerker Ivarsson, Niclas Hammarström och Magnus Wennman, uppmärksammats för sina rapporter från Serbien och Ungern. Mira Micic och Niclas Hammarströms berättelse om elitsimmaren Nawar har engagerat också tusentals läsare. Niclas Hammarström har också bevakat Lesbos tillsammans med Nour Saeed.

Nästa vecka bemannas redaktionen av Wolfgang Hansson, Anna Tärnhuvud och Peter Kadhammar. Tips och synpunkter emottages fortfarande tacksamt!

Charlie Hebdo ritar drunknade Alan, 3

av Staffan Lindberg

Efter terrorattacken mot Charlie Hebdo i Paris i januari verkade hela världen vilja krama den franska satirtidningen.

Men vilt häcklande Charlie har visat sig vara allt annat än lätt att älska.

Det senaste numret, som handlar om flyktingkatastrofen, väcker upprörda känslor. Framför allt teckningarna som anspelar på drunknade barn i allmänhet.

lapreuve

(Översättning: Beviset för att Europa är kristet. De kristna kan gå på vatten. De muslimska barnen drunknar.)

Och bilden som syftar på lille Alan Kurdo, 3, i synnerhet.
sipres

 

(Översättning: Så nära målet… Erbjudande! 2 barnmenyer till priset av en)

Faktum är att Twitter kokar över av indignerade kommentarer om hur Charlie Hebdo kränker flyktingar av typen: Jag är för yttrandefrihet, men att skämta om ett dött barn…

Bilderna är tecknade av Laurent ”Riss” Sourisseau, som överlevde terrorattacken trots skottskador.

Att tidningen nu åter provocerar kan så klart också tyckas vara helt i sin ordning. Rent av en seger.

Och går det inte ana en rättrådig ilska över världens tillstånd under den rått tecknade ytan?

Kategorier Utrikes

Här är selfien som får Turkiets president att se rött

av Staffan Lindberg
erdogan

Ta en titt på den här bilden.

Den föreställer Turkiets hårdföre president Recep Tayyip Erdoğan, som leende tar en selfie under en soldats begravning.

Bildmontaget pryder förstasidan på det senaste numret av det turkiska nyhetsmagasinet Nokta. Och det förefaller ha fått Erdoğan att se rött.

Tidigt i går morse bröt sig den turkiska antiterrorpolisen in på Noktas redaktion och beslagtog dokument. Senare förbjöd en domstol distributionen av det senaste numret, som påstods förolämpa presidenten. Enligt tidningens chefredaktör anklagas Nokta nu för terroristpropaganda.

Man kan så klart fnissa överseende åt en president som inte tål satir.

Men anklagelsen tidningen anspelar på, att Erdoğan utnyttjar soldaters död för att skapa en patriotisk feber inför omvalet den 1 november, är extremt känslig.

Och sett till den senaste tidens upptrappade våld mellan regeringen och PKK, angreppen på oppositionspartiet HDP och fängsladet av journalister, finns det få skäl att le.

Yttrandefriheten väger mycket lätt i Turkiet den här hösten.

Kategorier Utrikes

Människor som går tillsammans

av Staffan Lindberg

Har nog läst tusen tidningsartiklar om flyktingkrisen vid det här laget. Lyssnat på radio, sett tv-inslag, följt flöden i sociala medier.

Ändå är det först när jag ser den här lågmälda minidokumentären, som följer en familj som går till fots genom Ungern, som katastrofen blir överblickbar i sin helhet.

Den heter ”We walk together” och har gjorts av brittiska The Guardian. Som tittare kommer man människorna riktigt, riktigt nära.

Lägg tjugo minuter på den, du också.

Kategorier Utrikes

Varma ord kan bygga ett nytt liv

av Karin Lindblom

Vår reporter Nour Saeed är en del av vår Tysklandsredaktion. Hon flydde själv till Sverige från Syrien. Läs hennes berättelse från centralstationen i München.

nour_munchen

Det är tisdagen den 8 september. För dig som svensk medborgare är det en helt vanlig dag. Men för många flyktingar från Syrien börjar ett nytt liv i samma ögonblick de kommer till Europa.

Som reporter för Aftonbladet, på centralstationen i München för att bevaka flyktingströmmen från Syrien, är det svårt att tränga undan mina personliga känslor som syrier.

En kvinna med brutet ben och en åttaårig dotter ber mig att inte fotografera henne. När jag försöker fråga henne vad som hänt med benet ber hon mig att inte fråga framför dottern.

Det finns en berättelse här, men inte om varför hon flytt till Tyskland eller vilka smugglare hon använde för att ta sig hit. Berättelsen handlar om hur hennes åttaåriga dotter ska kunna leva med känslan av att hennes mor förnedrats framför hennes ögon.

Jag frågar mamman om det var polisen i Ungern? Hon nickar medan hennes vackra mamma–ögon börjar gråta.

Jag tänker att den här migrationen slår sönder en mångtusenårig civilisation. Det första feniciska alfabetet; myten om de första sjöfararna ter sig parodisk under tågresorna genom Europa.

Själv såg jag bara fötterna av mitt folk. Inga ansikten. Bara panikslagna kroppar på väg mot ingenting annat än överlevnad.

Plötsligt väcks jag ur mina tankar av en ung tysk kvinna. Hon tror att jag är nyanländ där jag står på perrongen. Hon ger mig ett brev på arabiska och litet smågodis. Jag öppnar brevet.

”Air mail,

Till dig.

Du får ett brev idag. Det är så långt att du inte hinner läsa ut det idag. Det är ett väldigt speciellt brev, skrivet till just dig och det kommer långt bortifrån, från Kina, Australien eller ännu längre bort. Från rymden, månen, Venus eller Mars. Du får det här brevet från en plats där inget mörker finns, där du inte behöver läkare eller sjukhus. Där evigheten är ett enda långt firande.”

Jag tänker att varma ord kan bygga ett nytt liv. 

Nour Saeed

Speers dotter öppnar sitt hem åt syriska flyktingar

av Staffan Lindberg

Det finns de som säger att Tyskland har en särskild skuld till världen efter nazismen. Att det skulle göra tyskarna mer måna om att välkomna människor på flykt.

Jag vet inte vad Hilde Schramm, 79, skulle säga om det där.

Hon är dotter till Hitlers rustningsminister och arkitekt Albert Speer och har trots det, eller kanske just därför, vigt sitt liv åt fredsrörelsen.

Nu har hon öppnat sitt hem i Berlin åt syriska flyktingar. Hör henne berätta själv i BBC i dag.

Dåtid blir nutid. Man ryser.

Kategorier Tyskland, Utrikes

Tre reportage du inte får missa

av Staffan Lindberg

Bilden på drunknade Alan, 3, har fått en hel värld att öppna ögonen för flyktingkrisen – och greppa efter svar.

De största tidningarna och nyhetssajterna sätter sina främsta journalister på att berätta och reda ut.

Här är tre helt oumbärliga texter från helgen du inte får missa.

1. Att leva under Islamiska staten

Tyska Spiegel har kommit över en unik dagbok inifrån en libysk stad kontrollerad av terrorsekten IS. Här får vi följa vanliga människors liv till slutet (som inte avslöjas här).

2. De desperatas flykt

New York Times Magazines berättar interaktivt om flyktingarnas livsfarliga väg, i bräckliga båtar över Medelhavet.

3. Därför upplever Europa en flyktingkris

Amerikanska nyhetssajten Vox reser ut varför så många är på flykt just nu på ett nytt och informativt sätt. Text varvas med grafik och diagram. Läs och bli smart.

Kategorier Utrikes
Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Simon Bustamante
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB