Startsida / Inlägg

Magin med yogan (och att tro på sig själv).

av Zandra Lundberg
IMG_1221

Min väg med yogan har verkligen varit magisk, från första stund.

Tänk, där var jag i en liten fiskeby i Mexiko, iklädd mitt livs första långkjol och slogs av en tanke som plötsligt kändes så självklar: jag ska börja med yoga.

Var kom den tanken ifrån? Det var inte ens en särskilt bra idé!

Jag är ju löjligt jättestel efter att ha styrketränat i många år och jag var ju faktiskt också en rätt så osmidig och klumpig människa. 

Då hade jag ingen aning. Jag hade INTE EN SUSNING om vad yogan skulle komma att göra för mig. Mina förväntningar var på sin höjd att jag skulle lyckas nå mina tår en vacker dag.

Inte visste jag att det skulle bli min medicin.

Att jag bara någon månad senare skulle ta min allra sista tablett antidepressiva, bara för att jag någonstans djupt inne i mig bara visste att jag inte behövde dem längre. Jag hade ju yogan.

Inte visste jag att det skulle bli ett sätt för mig att för första gången, på riktigt, komma överens och bli vän med min kropp.

Inte visste jag att yogan skulle få mig att våga mer än jag vågat tidigare i livet.

Jag kunde definitivt aldrig ana att en bloggläsare skulle länka till ett åländskt sommarprat av en yogastudioägare. En fascinerande historia om en sökande människa som försökt passa in, på alla möjliga olika sätt, men till slut gav sig ut i världen och livet tog henne så småningom till en yogalärarutbildning i Indien där hon fann svaren. Att hon redan har dem inom sig.

Det jag däremot visste efter att ha lyssnat på radioprogrammet var: jag ska åka dit. Till den platsen. Gå den utbildningen.

En annan röst sa: men det är väl inte en särskilt bra idé, du måste ju bli bättre, rörligare, lära dig stå på huvudet. Jag struntade i den rösten. Jag vågade ändå.

Det jag fick lära mig i Indien var att det finns miljontals sätt jag kan lära ut yoga på. Jag kan välja ett av alla de sätten – eller så kan jag välja mitt sätt. Direkt ur hjärtat,  efter de fysiska förutsättningarna jag har med min kropp.

Herregud om folk vill stå på huvudet eller slingra ihop sig i superavancerade positioner så finns det JÄTTEMÅNGA bra lärare som gladeligen lär ut det.  

En kväll i Goa låg jag i en hängmatta och tittade upp mot stjärnorna och tänkte: någon gång i livet vill jag hålla en yogaklass för en full sal i Sverige.

Obviously hade jag ingen aning om att jag bara några månader senare, den här helgen som var, skulle hålla två fulla klasser i den allra vackraste studion jag någonsin varit i. Jag är fortfarande känslomässigt omtumlad av alltihop. Jag är så glad. Så tacksam. Över alla de här människorna som kom. Som alla är ute på sina egna resor i livet. De gav mig förmånen att få vara en liten, liten del av deras.

Det finns förstås alltid en massa OM i livet.

Men om.

Om jag inte följt hjärtat. Om jag inte vågat. Om jag lyssnat på den där rösten i huvudet i stället.

Då hade inte de här händelserna staplat sig så vackert på varandra och vecklat ut sig till något alldeles magiskt.

11355597_10155531224415335_1556548960_n
Kategorier Yoga | Kommentarer

Kommentarer

Follow on Bloglovin
  • Tjänstgörande redaktörer: Joakim Magné och Emma Lindström
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB