Paul Ronge använder liknelser som Buster Keaton och säger att han känner sig ”mentalt stelopererad”, när han apropå det här testar att inte använda smileys. Jag förstår precis vad han menar. Flera gånger i går kväll fick jag anstränga mig för att inte avsluta mina tweets med ett kolon och en parentes. Någon annan uttryckte det som att det var som att hålla sig från att le när man pratar med någon. Ska bli intressant att se om jag själv klarar att hålla mig hela veckan, och hur det går för Jocke och andra som väljer att haka på. Karibien tänker lite som jag, att hon kanske utmanas att formulera sig bättre för att inte bli missförstådd.

Kan lägga till att jag redan efter några timmar använder utropstecken i högre utsträckning. Hu. Jag som annars starkt ogillar just omotiverade utropstecken och den inflation i skiljetecken generellt som kommit på senare år.

Jag tycker annars att Åsa sätter ord på det som antagligen är orsaken till att jag var sen med att anamma smileysarna. Hon säger att hon gillar ord mer än bilder och jag är också definitivt mer en ordmänniska än en bildmänniska.