Bloggmobbningen skördar ännu ett offer
avÄnnu ett avhopp som sänder chockvågor genom bloggvärlden: Isobel Hadley-Kamptz slutar blogga. Och hon gör ingen hemlighet av vad som ligger bakom dagens beslut. Med sina omåttliga framgångar (510 000 sidvisningar sedan november 2005) skulle man kunna tro att hon var osårbar, men i sitt öppenhjärtliga sista inlägg berättar hon hur de få men oförglömliga elakheterna i kommentarerna till slut tog kål på leklustan.
”[Jag] började frukta att läsa vad folk skrev för att jag visste att där skulle finnas elakheter som bara skulle förgifta och förstöra min sinnesfrid. Och jag är egentligen alldeles för känslig för att lämna ut mig själv till den här sortens beskådan. För mig är jag aldrig bättre än min senaste text och de enda gångerna jag egentligen kan acceptera mig själv är när den senaste texten var ett mästerverk. Det händer inte lika ofta som jag skulle vilja.
Jag skulle så gärna vilja vara hårdhudad. Jag skulle vilja kunna ta kritik (och jag har blivit lite bättre på det för all del), jag skulle vilja kunna leva i offentligheten utan den debila önskan att alla jag stöter på, alla som stöter på mig, ska älska mig. För de gör ju inte det.
Men just nu är bloggen för mycket. Ni kommer för nära, ni tror att ni känner mig, ni tror att ni har rätt att bedöma mig och uppenbarligen tror jag det också. Och det tar för mycket energi. När man skriver texter här vid sidan av minst ett heltidsjobb blir det bara en börda att hantera era förväntningar, och mina, i ytterligare ett forum.”