Idag har fina priser delats ut enligt Nobels temstamente, och inte bara i Stockholm utan också i Oslo där President Obama tog emot fredspriset.

Han hade den goda smaken att ägna sitt tacktal åt det faktum att priset är kontroversiellt och tala om den krigföring han själv ägnar sig åt. Kanske för att han skäms. Läs Göte Kildén – Därför skäms Obama.

Jag tycker också att Schmut skrivit bra om det här med minskat antal kommentarer – och läsare – i bloggen.

Och så apropå det här med otrohet – här är Jenny Marias inlägg i den debatten. Jag använde några fler ord, kan man säga.

Att ge Nobels fredspris till Barack Obama var bland det märkligaste hittills i fredsprisets historia, tycker jag. Och Ola Nordebro skriver bra om vad utnämningen innebär för Obama. Peter Högberg tycker precis tvärtom, att Nobelkommitén verkligen tyckt till.

Men de flesta upprörs. Peter Andersson som (liksom jag ska sägas) gillar Obama tycker det är märkligt och kanske chockerande. Anna Ek, Svenska Freds ordförande tycker att det är skamligt. Fredsaktivisten Cindy Sheehan ser det som ett slag i ansiktet på hela fredsrörelsen.

Obama är bra. Det är fantastiskt att han valdes till president, och jag som precis läst den utomordentliga boken Ett land i gryningen av Dennis Lehane kan inte låta bli att älska att en svart man är USA:s president mot bakgrund av synen på svarta för inte alls länge sedan. Han har ambitioner. Men ska man inte visa resultat i någon mer substantiell form innan man belönas med Nobelpriset? Det är liksom inte tanken som räknas. Eller hudfärgen.

David Nilsson sa det bäst, på Twitter.

Det snackas mycket om det amerikanska presidentvalet. Det skrivs inlägg efter inlägg, folk analyserar, folk undrar, folk spekulerar kring presidentkandidaterna.
Det är inte så konstigt egentligen. Det som händer i Usa påverkar oftast resten av världen och visst spelar det roll vem som blir Usa:s nästa president. I natt stod det mellan en kvinna och en svart man, något som fortfarande är kontroversiellt för Usa och om inte för resten av världen.
Kan en kvinnlig president leda landet? Kan en svart man göra det? Personligen tycker jag att man ska bortse från vad de har för kön och hudfärg och titta på vilken politik de driver, men det är bara jag det.  Det pratas också om hur mycket pengar påverkar valkampanjer. Några bloggare skriver om att Hillary Clinton har lagt  enorma summor på sin senaste kanpanj men det räckte inte.
Hursomhelst, i natt vann Barack Obama och Mike Huckabee primärvalet i Iowa. Här är några bloggares syn på det hela:

Det progressiva Usa: ”Obama vann för att ungdomarna röstade på honom. Ungdomen slog de kvinnor som röstade för Clinton.
Jag har följt Clintons kampanj de senaste veckorna och har blivit bestört över hur artificiell och intetsägande hennes meningslösa retorik är.
Obama representerar en ny generation i amerikansk politik och om han kan överleva Clintons kommande anfall så kan republikanerna få det mycket svårt framöver.”

Usaval.se: ”Clinton och Romney är valets stora förlorare. Båda har investerat stora summor och tid i Iowa, men det räckte inte.”

My life after Sweden: ”Enligt många Amerikanska nyhetsbyråer vann Obama just för han lyckades få dem unga Demokraterna på sin sida. Hela 57% av alla Demokrater under 30 röstade just på Obban.”

Fler blogginlägg om Usa-valet hittar du här.
Läs också nyhetsartiklar om valet.