Bloggens inlägg har under flera dagar handlat om män, om ”vanliga” män, män som känt sig utpekade, förföljda och ”demoniserande”. Så även nu, i en artikel på Newsmill. Pelle Billing skriver:
”Aftonbladet har i dagarna avslutat en artikelserie som berör detta dödliga våld. Istället för att ta upp fenomenet som helhet, har man valt att specifikt fokusera på kvinnor som utsätts för dödligt våld av en man inom ramen för en nära relation. Detta tema kallar man för ”153 kvinnor”, eftersom det är exakt så många kvinnor som avlidit på detta sätt sedan 2000-talets början.
Enligt Brottsförebyggande Rådet (Brå) dödas i genomsnitt 17 kvinnor per år av en närstående man, medan fyra män dödas av en närstående kvinna. Så även om Aftonbladet använder sig av korrekt statistik i sin artikelserie, skulle det vara mer ärligt att kalla artikelserien för ”17 kvinnor” – eftersom det är det antal som blir utsatta för dödligt våld av en närstående man per år. Men kanske tyckte reportrarna bakom artikelserien – Kristina Edblom och Kerstin Weigl – att den siffran inte var nog upprörande? Dessutom kan vi genom Brås statistik konstatera att detta dödliga våld mot kvinnor har minskat med 20 till 30 procent sedan 1970-talet, så det är ingen skenande epidemi vi talar om här.”
Vi har låtit mansdebatten i hög grad leva sitt eget liv. Men nu vill vi kommentera den, och förtydliga. Trots att vissa saker känns nästan för enfaldiga för att ens ta på allvar. Dock: Vi drivs inte av manshat eller strävar efter att demonisera män. Vi har på sex sidor beskrivit gärningsmännen, med alla fakta – det är fritt för alla att bilda sig en egen uppfattning. Vi har tryckt på det faktum att det inte handlar om ”vanliga män”, nästan alla männen som dödade sin kvinna har psykiska problem, många är svårt sjuka – och ett antal störda män döms till fängelse där de kan vägra vård.
Ett annat viktigt förtydligande: våra uppgifter kommer från vår egen granskning. Vi har inte kunnat luta oss mot Brå (i själva verket avrådde de oss starkt från att använda deras statistik). Vi har hittat samtliga fall utifrån tillämpbara brottskoder, från landets samtliga 21 länspolismyndigheter. Utifrån polisens slutredovisningsuppgifter har vi identifierat fallen och så småningom lyckats hitta dem hos åklagarmyndigheterna och slutligen även i domstolarnas arkiv.
Siffran 17 per år är kriminologen Mikael Ryings rön, från hans studie publicerad 2007. Det visade sig stämma på pricken. Men vi är – hittills – de enda journalister som haft den exakta siffran, och kunskapen om vilka kvinnorna var. Det stämmer att siffran sjunkit sedan 70-talet – men den ligger kvar på samma nivå sedan snart 30 år.
Slutligen: det stämmer att några kvinnor varje år dödar en närstående man. Några i självförsvar. Nästan alla lever i relationer med misshandel, och de (kvinnorna) har sökt hjälp hos vården och sociala myndigheter och så vidare. Bilden är alltså inte densamma som i fallen då man dödar kvinna. Forskaren Jenny Yourstone har doktorerat på kvinnor som dödar – tips för den som vill förkovra sig.